Södertäljes kringelhistoria är lång, mer än trehundra år. Och kringlans historia är tätt förknippad med kringelgummorna, de framfusiga försäljare som utrustade med sina kringelkorgar närmast kastade sig över folk på resa genom staden.
Så drastiska var deras försäljningsmetoder att de 1837 förbjöds att röra sig ute på stan med sina kringelkorgar.
Men det var inte bara försäljarna som var kvinnor, även bagarna var det: Anna Carolina Grewesmühl, Fina Svensén och Karin Sjöberg är tre av kringelbagerskorna som gått till historien.
Redan tidigt nådde Södertäljes kringlor utanför stadens gränser. Förmodligen såldes de i Stockholm redan på 1600-talet, och det finns rapporter om att de var kända i Norrland och Finland på 1780-talet.
Södertäljekringlan spelar numera en alltmer symbolisk roll. Från att ha varit ett populärt bakverk bland andra, har den förvandlats till ett varumärke – en lätt igenkännbar symbol för Södertälje.
Klassiskt recept
Det finns flera recept på Södertäljekringlor som varierar något (och vissa är hemliga) – men grundtanken är densamma. Här är ett recept på Södertäljekringlor enligt Fröknarna Strömstedts recept, som det återges i Eva Bergströms bok Södertäljekringlor.
- 1 kanna mjölk (2,6 liter)
- 20 st ägg
- 2 skålpund smör (850 g)
- 5 skålpund socker (2 125 g)
- 24 skålpund vetemjöl (10 200 g)
- 80-100 ort jäst (400 g)
Sockret blandas med mjölken, äggen vispas, smöret skiras och inblandas. Jästen ilägges. Därefter inblandas mjölet och degen arbetas 1 timme. Degen får jäsa 1/2 timme. Vid utbakningen arbetas degen ånyo mycket väl. Av degen formas små kringlor. Gräddas vid svag ugnsvärme.
Den äkta Södertäljekringlan ska vara trekantig och lite toppig, det har den varit i åtminstone hundra år.
Källa
Södertäljekringlor av Eva Bergström (Torekällbergets museum 1992)
