Har vi modet att bejaka vår själ?

"Jag bor i Stockholm men jag är dj---igt glad att jag driver firman i Södertälje!" hörde jag Leif Östling säga i våras.

 Vi närmar oss jul och vårt land kläds inte bara i julskrud, utan vår gemensamma själ kläds också tillfälligt med en varm känsla för våra traditioner. Något som vi ofta påstår är lite osvenskt - vi anser oss ofta själva vara dåliga på att ta tillvara och vara stolta över vår historia (hm,,,, hur var det med julgranen-svensk eller tysk,,,,jultomten- svensk eller Coca Cola,,,,lucia-svensk eller Siciliansk?).

 När jag som representant för Södertälje reser till, eller tar emot besökare från andra länder, möter jag ofta människor som med stolthet berättar om sin plats och dess historia. En historia som är levande i nuet, men också självklar som utgångspunkt för de visioner som man har för sin framtid. Man bygger sin framtidstro genom att bejaka och hämta kraft ur sin själ.

 Vad berättar vi själva om Södertälje när vi får chansen och vilka spännande berättelser ur vår historia kan vi beröra andra människor med? Finns det en "Södertäljesjäl" som kan sägas vara kännetecknande för vår historia och vår nutid? Och ger den oss kraft när ser på Södertäljes framtid?

 Jag gillar berättelsen om Södertälje som redan för 1000 år sen var en handelsplats där Södertäljeborna reste ut i världen och handlade, byggde relationer och utbytte idéer med andra människor. Platsen dit människor från hela världen också kom. Platsen där den största idéförändringen i landets historia bars in på Ansgars väg till Birka.

 Precis som för 1000 år sen, är Södertälje fortfarande en handelsplats där våra moderna "vikingar" färdas ut, bygger relationer och säljer våra produkter till övriga världen. En plats som kännetecknas av att människor kommer från andra delar av landet och världen, för att jobba, besöka eller handla med oss. Att vi är en plats som gör att Scania kan bygga ett företag av världsklass just för att vi är det vi alltid har varit. Idag står företagen i vår kommun för 17% av landets handelsöverskott fast vi bara är c.a 1% av landets befolkning. Södertälje är fortfarande en internationell plats dit människor kommer från hela världen för att mötas handla, bygga relationer och utbyta idéer.

 För mig är detta en berättelse om Södertälje som ger kraft och spännande perspektiv på Södertäljes framtid. Södertäljebornas kompetenser, som vi har byggt upp i 1000 år, måste vara en enorm tillgång och ge oss fantastiska möjligheter i framtiden i en värld som blir alltmer global.

 Men, har vi egentligen modet att ta tillvara den potential vi har?