Mobba – ja, ibland är det rätt!

Under alla mina tidigare år i skolan, som lärare i och rektor, hanterade jag ofta konflikter mellan barn på skolan. Och inte sällan var det lika ofta mellan föräldrar.....

 Jag lärde mig att det finns mekanismer i samhällen där vi kollektivt gör vissa människor och familjer till villebråd. Familjer där släkten setts som konstiga och generation efter generation får "ärva" rollen som mobboffer. Och det övriga samhället hittar motiv att rättfärdiga sitt beteende. ...

 Jag är övertygad om att alla ni som läser detta, kan erinra er människor som ni har mött under er livstid där ni kan känna igen detta. Skolkamrater som ni gick med i skola som var accepterade villebråd. Familjer som man såg konstigt på..."är inte som andra".

 Nu har Sverige fått en jättekonstig inflyttad "familj" i vårt samhälle. Har otrevliga åsikter och är udda. Inte så många egentligen, men känns inte trevliga. Och övriga samhället samlas nu i ett kollektivt bemötande som .....ja, ni förstår hur jag tänker.....

 Jag blir mycket fundersam över vad som pågår och egentligen hur det kan bidra till att lösa situationen. Uttrycks det samling för eller mot något? ....när har människor agerat eller tyckt saker så att man har passerat gränsen för att man kan ses som fritt villebråd? Och ....hur bra är det egentligen att kalla människor  "dumma i huvudet" om man vill få dom att tänka om?