Det är en grundläggande kommunalrättslig princip att alla slutliga kommunala beslut kan överklagas. Det finns två former av överklagande – laglighetsprövning och förvaltningsbesvär.
För att veta vilken form av överklagande som gäller för ett specifikt kommunalt beslut måste man ha klart för sig att kommunens rätt att fatta beslut i olika frågor grundar sig antingen på det som kallas ”den allmänna kommunala kompetensen” i kommunallagen eller på att det i särskild lag (speciallag) står att beslut i frågor som lagen behandlar ska fattas av kommunen.
Laglighetsprövning
Alla slutliga beslut som grundar sig på den kommunala kompetensen som ges i kommunallagen och som fattas med stöd av kommunallagen överklagas genom laglighetsprövning. Reglerna för laglighetsprövning finns i 10 kap. kommunallagen, och det handlar om en ren prövning av om beslutet är lagligt. Om det är ett lämpligt beslut ligger utanför prövningen.
Beslut som fattas med stöd av speciallag överklagas genom laglighetsprövning om överklaganderegler saknas i lagtexten.
Det finns också lagar som innehåller hänvisningar till om ett beslut överklagas genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.
Vem kan överklaga?
Alla kommunmedlemmar kan överklaga de beslut som överklagas med laglighetsprövning.
Hur, när och till vem överklagar man?
Överklagandet ska ske skriftligt och skickas till länsrätten. Överklagandet ska ha inkommit till länsrätten inom tre veckor från att beslutsprotokollet är anslaget på kommunens officiella anslagstavla. Södertälje kommuns officiella anslagstavla finns i entrén till stadshuset, Järnagatan 12.
Länsrättens prövning
Länsrätten kan upphäva kommunens beslut om den kommer fram till att
- det inte har tillkommit i laga ordning,
- beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,
- det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
- beslutet strider mot lag eller annan författning.
Länsrätten kan endast upphäva beslutet, den kan inte komma fram till ett annat beslut. Resultatet av ett upphävande blir att det inte finns något beslut i ärendet längre.
Har kommunen redan hunnit verkställa ett beslut som sedan upphävs är kommunen skyldig att så långt det är möjligt återställa det som gjorts.
Kommunen är inte skyldig att skicka med några anvisningar om hur beslutet kan överklagas.
Förvaltningsbesvär
Reglerna om förvaltningsbesvär finns i förvaltningslagen. Står det i speciallag att ett överklagande prövas av länsstyrelse eller av allmän förvaltningsdomstol är det förvaltningsbesvär som gäller.
Den överprövande instansen (vanligtvis länsstyrelsen eller länsrätten) prövar såväl lagligheten som lämpligheten. Lämpligheten prövas inom de ramar som den tillämpande speciallagen ger. Den överprövande instansen kan både upphäva beslutet och komma fram till ett annat beslut.
Vem kan överklaga?
Den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot kan överklaga ett beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär.
Hur, när och till vem överklagar man?
Överklagandet ska ske skriftligt och adresseras till den överprövande instansen men lämnas in till den myndighet inom kommunen som har fattat beslutet. Överklagandet ska ha inkommit till kommunen inom tre veckor från det att den som vill klaga fick del av beslutet. Kommunen prövar om överklagandet har inkommit i rätt tid och om det har gjort det skickar kommunen överklagandet tillsammans med handlingarna i ärendet till den överprövande instansen.
Bedömer kommunen att överklagandet har inkommit för sent fattar kommunen ett beslut att avvisa överklagandet. Detta avvisningsbeslut kan överklagas på samma sätt som själva grundbeslutet.
Kommunen är skyldig att skicka med upplysningar om hur beslutet kan överklagas till den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot.
