I Sverige ansvarar kommunerna för introduktion av nyanlända flyktingar. Med flykting menas personer med beviljat uppehållstillstånd.
En flykting erbjuds möjlighet att delta i ett av kommunen anordnat introduktionsprogram. Introduktionen har ett enda syfte; att ge människor de redskap som behövs för att snabbt komma i arbete och klara sin egen försörjning. Introduktionstiden i Södertälje är högst 18 månader. Under introduktionstiden görs även en fördjupad kartläggning av individens kompetens och erfarenheter.
Flyktingarna ges information om det svenska samhället och vad det innebär att leva i en demokrati. Studier i svenska är en annan viktig del i introduktionen. Flyktingen ska så snabbt som möjligt komma ut i arbete i syfte att lära sig språket och för att ”knäcka koden”, det vill säga lära sig det nya samhällets spelregler, få ett kontaktnät och etablera sig socialt.
Boendesituationen för nyanlända flyktingar
De senaste två årens stora inflyttning av flyktingar från Irak innebär stora utmaningar för Södertälje kommun. Introduktionen försvåras av att det i stort sett inte finns några lediga bostäder i Södertälje vilket försvårar introduktionen. 26 000 personer står i de två kommunala bostadsbolagens gemensamma bostadskö. Det finns exempel på områden som ursprungligen är byggda för 5 000 personer, men där det i dag bor så många som 7 000. Att bo inneboende hos släkt och vänner innebär stora påfrestningar då det i en del lägenheter om 1-2 rum och kök kan bo allt från 10 till 15 personer.
I Södertälje finns fyra kraftigt segregerade storstadsområden. Mellan 60 och 80 procent av dem som bor i dessa områden har utländsk bakgrund och arbetslösheten är högre än i övriga delar av Södertälje. Den öppna arbetslösheten i Södertälje uppgick i oktober 2007 till 3,2 procent, att jämföra med 5,5 procent i de fyra storstadsområdena. 80 procent av de nyanlända flyktingarna bosätter sig i något av dessa områden, vilket leder till utanförskap och risk för att deras introduktion i det svenska samhället försenas. I klartext: De får en mindre lyckad start.
Barn och utbildning
Den extrema boendesituationen för majoriteten av flyktingfamiljerna från Irak innebär stora påfrestningar för familjernas barn och ungdomar. Det är inte ovanligt att flyktingbarn dröjer sig kvar efter skolans slut i skolans lokaler eller på fritidshemmet för att slippa den ansträngda boendesituationen i hemmet.
I många fall får flyktingfamiljerna inte ens tag på en lägenhet utan får nöja sig med madrassplatser på golvet hos vänner och släktingar. Detta är olyckligt av flera skäl, inte minst för barnen, som saknar en egen vrå och inte kan dra sig undan för att läsa läxor. Vi vet att många barn och vuxna bär med sig traumatiska upplevelser från kriget.
För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de nyanlända barnen placeras barnen i förberedelseklasser med skarpt fokus på svenskundervisning. Eleverna i förberedelseklasserna slussas inom två år successivt över till den vanliga skolans klasser. Trycket på skolsystemet är hårt. Varje månad startas en ny förskoleklass, en ny grundskoleklass och en ny gymnasieklass. Den stora utmaningen för skolan består i att råda bot på både lärar- och lokalbrist. Situationen är likartad för den kommunala vuxenutbildningen.
