Hälsoeffekter
Buller kan ge upphov till:
- Försämrad uppmärksamhet genom att buller maskerar varningssignaler
- Hörselskador
- Koncentrationssvårigheter och försämrad inlärning
- Otrivsel
- Svårigheter att höra vad andra säger och att lyssna till radio/TV
- Sömnproblem och stress
Mycket höga ljudnivåervid till exempel musikkonserter kan ge bestående hörselskador.
Det finns idag forskning om trafikbuller som visar att sådant buller också kan leda till allvarliga hälsoproblem, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.
Huvudsakliga källor till samhällsbuller är väg-, spår- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, grannskapet inklusive restauranger, cafeterior, diskotek, musik- och sportevenemang, lekplatser, parkeringsplatser, husdjur samt leksaker, fläktar, ventilationsanläggningar och kompressorer.
I dag bedöms cirka 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för bullernivåer från flyg-, väg-, och järnvägstrafik över de riktvärden som riksdagen har ställt sig bakom. Av dessa är 1,6 miljoner störda av vägtrafikbuller. Nära en miljon (22 procent) människor är besvärade avbuller i sin bostad minst en gång per vecka.
Ökningen av bullerföroreningar går emot strävan efter en hållbar samhällsutveckling. En jämförelse mellan boende i bostäder av olika åldrar visar att boende i nyare bostäder rapporterar besvär av buller i ungefär samma eller i större utsträckning än boende i äldre bostäder. Särskilt anmärkningsvärt är besvärande ljud från grannar och fastighetens egna fläktar i de modernaste flerbostadshusen.
Särskilt oroande är också att barn och ungdomar utsätts för höga ljudnivåer i en utsträckning som inte verkar ha skett tidigare.
Riksdagen har beslutat om följande delmål för buller:
- Till 2010 ska antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar i bostäder ha minskat med 5 procent jämfört med år 1998.
- Senast 2010 ska buller och andra störningar från båttrafik vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden.
- Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska.
Världshälsoorganisationen (WHO)
WHO har som hälsoeffekter av samhällsbuller identifierat bl.a. hörselskador, talinterferens och kommunikationsstörning, sömnstörning samt effekter på psykofysiologiska och mentala funktioner samt på prestation och beteende.
Nedan finner du WHO:s riktvärden samhällsbuller. Dessa värden är i stora delar väl förankrade i vetenskaplig konsensus (Guidelines for Community Noise, WHO, 2000).
Utdrag ur WHO:s riktvärden för samhällsbuller i olika miljöer, år 2000
|
Kritisk effekt |
|
| Inomhus, bostäder |
Allmän störning och taluppfattbarhet, dag och kvällar |
35 dB LAeq 16 timmar |
| Inomhus, sovrum |
Sömnstörning nattetid |
30 dB LAeq 8 timmar
45 dB LAmax (fast) |
| Utomhus, sovrum |
Sömnstörning, öppet fönster (utomhusvärde) |
45 dB LAeq 8 timmar 60 dB LAmax (fast) |
| Utomhus, bostadsoråden |
Allmän stöning dag och kväll |
50 dB LAeq 16 timmar |
