Från den 1 januari 2008 ska den som bedriver skärande och stickande verksamhet i ett icke medicinskt syfte anmäla verksamheten till miljökontoret. Senast 6 veckor innan man tar emot första kunden ska en komplett anmälan vara inlämnad. Mer information om anmälan hittar du till höger samt längre ner på denna sida. Ny verksamhet i redan anmäld lokal är också anmälningspliktig, t e x om du utökar din tatueringsverksamhet med piercing, eller om du som frisör öppnar fotvård.
Vikten av egenkontroll
Den som driver en anmälningspliktig verksamhet är skyldig att själv kontrollera sin verksamhet genom en systematisk och dokumenterad egenkontroll. I egenkontrollen ska det bland annat finnas uppgifter om ansvar, risker, rutiner och kemiska produkter. Egenkontrollen ska anpassas till de olika behandlingsformerna, utrustningen och lokalens utformning.
Rutiner
Det ska finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att inredningen och utrustningen i verksamheten hålls i gott skick, till exempel:
- Städning: städschema och metoder.
- Hantering av avfall.
- Hygien- och smittskyddsrutiner.
- Hantering av kemikalier.
- Provtagningsfrekvens, exempelvis av sporprover.
- Ålderskontroll.
- Samtal med kunden innan behandling för att kontrollera om han/hon har någon sjukdom som kan påverkas negativt eller om det finns smittrisk som hindrar behandling.
- Instruktioner till kunden om egenvård efter behandlingen, exempelvis vid håltagning, tatuering och fotvård.
Risker
Du ska regelbundet undersöka och bedöma riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Utifrån bedömningen ska du sedan vidta åtgärder för att minska riskerna. Även vidtagna åtgärder ska dokumenteras.
Rengöring och smittrening
För att undvika infektioner eller smittspridning ska bästa möjliga teknik för rengöring användas. Eftersom smittbärare kan vara helt symtomfria är det alltid viktigt att rengöra sina instrument efter goda fasta rutiner. Stickande och skärande redskap ska vara sterila, autoklaverade eller steriliserade på annat sätt eller helst av engångstyp.
Vid behandling av hel och frisk hud ska utrustningen vara steril. Sker behandling av skadad hud (tex nageltrång) ska utrustningen minst desinfekteras. Se dokument till höger.
Sterilisatorns funktion ska kontrolleras regelbundet. Det kan göras till exempel genom sporprov. Provresultatet ska sparas under minst två år och kunna uppvisas för miljöinspektören vid inspektion. FÖr at beställa sporprover kan du kontakta Karolinska universitetlaboratorium, kundtjänst tfn 08- 517 792 75.
Lokalens utformning
Lokalen och inredningen ska vara funktionellt utformad, anpassad för verksamheten samt lätt att rengöra. En lokal för hygienisk behandling bör inte användas till annan verksamhet än den avsedda, till exempel som bostad eller en omfattande försäljningsverksamhet. Utrymme/förråd ska finnas för förbrukningsartiklar, redskap, smutstvätt och städmaterial etc.
Om behandlingslokalen ligger i anslutning till bostaden får varken lokalerna eller bostaden vara genomgångsrum. I lokaler med risk för blodsmitta är det inte acceptabelt att ha husdjur i lokalen.
Ventilation
För att minska infektionsrisken måste ventilationen i lokalen ge tillräcklig luftväxling. I lokaler där man hanterar kemiska ämnen, eller där det av andra skäl kan behövas, bör den allmänna ventilationen förstärkas eller kompletteras med en punktsug.
Uteluftflödet ska minst vara 7 liter/sekund för varje person som beräknas uppehålla sig i lokalen. De flesta lokalerna som hyrs ligger i fastigheter där fastighetsägaren ska utföra regelbundna ventilationsmätningar (så kallade OVK-mätningar). Kontakta fastighetsägaren för att säkerställa att din lokal inkluderas vid OVK-mätningar.
Vatten och avlopp
Det ska finnas en god tillgång till varmt och kallt rinnande vatten. Tvättställ för handtvätt och rengöring av utrustning samt flytande tvål och engångshanddukar ska finnas lättillgängligt i lokalen. Det bör även finnas utslagsvask för smuts- och städvatten i ett separat städförråd.
Där dusch finns är det ur smittskyddssynpunkt viktigt att vattnet håller en temperatur av minst 60º C i beredaren och 50º C vid tappstället. Vid lägre temperaturer finns risk för tillväxt av legionellabakterier. Mätning av temperaturen ska göras regelbundet och skrivas in i egenkontrollprogrammet.
Toalett
Det bör finnas tillgång till toalett med handfat försett med flytande tvål och engångshanddukar. I de fall behandlingslokalen är inrättad i del av bostaden ska det finnas en toalett som endast är avsedd för verksamheten.
Smittförande avfall
Som smittförande avfall räknas avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor, till exempel använda knivblad, nålar och skalpeller. Smittförande avfall uppkommer alltså hos till exempel tatuerare, piercare, akupunktörer och i fotvårdslokaler.
Det smittförande avfallet ska i första hand omvandlas till icke smittförande avfall. Det sker genom behandling i till exempel autoklav eller genom desinfektion. Efter det behandlas avfallet som stickande/skärande avfall. Det är viktigt att stickande/skärande avfall samlas upp i behållare som skyddar mot skär- och stickskador vid den fortsatta hanteringen. Avfallet kan efter det läggas bland vanliga sopor.
Om man inte konverterar det smittförande avfallet till icke smittförande blir omhändertagandet mer komplicerat. Det smittförande avfallet ska samlas upp i tåliga behållare och måste sedan lämnas till särskilda inrättningar eller transportföretag som sysslar med just den här typen av avfall.
Undantag för tillfälliga vaccinationslokaler
När det gäller förvaring av det insamlade avfallet i lokalen så har ett särskilt undantags gjort för de tillfälliga vaccinationslokalerna för vaccination mot nya influensan. Läs mer om detta i länken till höger.
Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad
Skriv en lista över vilka kemikalier som används och hur, till vad och i vilken omfattning du använder produkten. Viktigt är att du har säkerhetsdatablad för dina kemikalier där hälso- och miljöpåverkan ska finnas dokumenterad. Det ska finnas ett säkerhetsdatablad för varje kemisk produkt som hanteras i verksamheten. Bladen bör uppdateras när regler, sammansättning eller klassificering ändras. Enligt Kemikalieinspektionen bör de inte vara äldre än två till tre år. En översyn bör göras för att se om mindre skadliga produkter kan användas.
Säkerhetsdatablad ger information som gör det möjligt att vidta nödvändiga åtgärder till skydd för hälsa och miljö. De ger en säkrare hantering och samtidigt en kontroll på vilka kemikalier som används i verksamheten. Kemikalierna ska hanteras enligt den information som står i säkerhetsdatabladen, därför ska säkerhetsdatabladen finnas på plats där kemikalierna förvaras. Tänk på att du som är tatuerare ska dessa finnas för tatueringsfärgerna.
Mer information finns på kemikalieinspektionens hemsida.
Andra riskmoment
I din verksamhet kan det finnas andra typer av risker och moment som inte tagits upp här. Tänk därför noga igenom din verksamhet och uppge vilka risker som kan finnas och hur du kan minska dem genom god kunskap och bra rutiner.
Utbytesregeln
Enligt miljöbalkens ska du undvika att använda produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön om de kan bytas ut till mindre farliga produkter. Utbytesregeln gäller under förutsättning att det är ekonomiskt rimligt att byta ut produkten och om kvalitén inte skiljer nämnvärt mellan produkterna.
Dokumentationen är viktig
Rutiner, ansvarfördelning, riskvärdering, resultat av undersökningar med mera ska dokumenteras. Samla alla handlingar som rör egenkontrollen i en pärm eller i dator (glöm inte att göra back-up-kopior). Egenkontrollen är ert eget stöd i arbetet och ska kunna visas upp vid inspektioner eller på begäran skickas till miljökontoret.
Utövaren har bevisbördan
Enligt miljöbalken är det du som driver verksamheten som ska kunna visa att man följer gällande regler och lagar, den så kallade omvända bevisbördan.
Frågor som en god egenkontroll bör besvara:
Rätt kunskap i verksamheten:
Har vi kunskap om vad som gäller för vår verksamhet? Har vi samlat alla bestämmelser och myndighetsbeslut? Räcker kunskaperna inom verksamheten till för att bedöma riskerna och göra rätt? Hur skaffar vi kunskap? Hur upprätthåller vi kunskapen?
Hur verksamhetens egenkontroll sköts:
Vem har ansvaret för egenkontrollen och att nödvändiga åtgärder vidtas? Vem ansvarar för uppdatering av rutiner, instruktioner och dokumentation? Hur gör vi för att regelbundet testa, följa upp, utvärdera och förbättra vårt system för egenkontroll? Kan vi bevisa att vi utför en bra egenkontroll; har vi nödvändiga dokument och journaler? Dokumenterar vi tillräckligt och rätt? Hur gör vi när det kommer in synpunkter eller klagomål? På vilket sätt leder det till åtgärder i egenkontrollen?
Påverkan på hälsa och miljö:
Ser vi regelbundet över hur vår verksamhet påverkar personal, kunder och den omgivande miljön? Hur tar vi reda på om vi kan minska den negativa påverkan vår verksamhet kan ha? Ser vi över om vi kan ändra på något i verksamheten, såsom exempelvis förbrukning eller transporter, och på så vis påverka sopor eller avlopp eller på annat sätt minska våra utsläpp?
Funktionskontroller och instruktioner:
Har vi rutiner för att kontrollera verksamhet och utrustning, så att allt fungerar som det ska? Har vi tillräckliga instruktioner för skötsel av utrustningen? Kontrollerar vi att utrustningen hålls i gott skick och att instruktionerna för skötsel regelbundet uppdateras?
Riskbedömningar:
Har vi skriftliga rutiner för viktiga arbetsmoment, så att vi minskar risken för olyckor? Hur gör vi regelbundna riskbedömningar? Vilka risker, riskmoment och tänkbara olyckor finns det i verksamheten? Hur gör vi vid olyckshändelser, om det inträffar en allvarlig incident eller om vi upptäcker fel på utrustningen?
Kemiska produkter:
Hur hanterar och förvarar vi kemikalier? Är rutinerna för hanteringen tillräckligt bra? Har vi förteckningar över vilka färger, hud/hårprodukter, lösningsmedel, lim etcetera vi använder och hur mycket vi förbrukar? Är produkterna märkta som de ska? Finns säkerhetsdatablad tillgängliga? Kan förbrukningen av råvaror, kemikalier eller energi minskas eller ändras? Kan produkter bytas ut mot andra mindre farliga?
Hygien:
Städar vi tillräckligt bra och tillräckligt ofta? Hur städar vi? Gör vi rent all utrustning och alla verktyg på ett bra sätt? Hur sköter vi personalens hygien? Hur hanterar vi arbetskläder? Hur och hur ofta tvättar vi använda textilier? Vilka andra rutiner har vi för att sköta hygienen i verksamheten? Hur ser våra smittskyddsrutiner ut? Kan vi visa att vi följer dem? Tar vi de prover som behöver tas, exempelvis på vatten i bassänger? Byter vi sådant som måste bytas tillräckligt ofta, såsom exempelvis solarielampor? Samtalar vi med kunden före behandling och kontrollerar om kunden har en sjukdom som gör att kunden kan påverkas negativt av behandlingen eller att smittrisk kan uppstå? Instruerar vi kunden om lämplig egenvård efter behandlingen?
Avfall:
Är avfallshanteringen tillräckligt bra? Gör vi rätt med förpackningar, stickande/skärande avfall, slattar och rester av kemiska produkter, utbytta lysrör och så vidare? Vilket farligt avfall finns i verksamheten? Behövs bättre märkning? Förvaras det säkert? Får vi transportdokument vid transport av farligt avfall?
Miljökontorets tillsyn
Tillsynen inriktas främst på infektionsrisker och risk för smittspridning. Hälsorisker som kan uppstå är till exempel blodsmitta och andra infektioner, nickelallergi, kontaktsmitta, hud- och ögonskador. Vid tillsynen kontrolleras bland annat hygienen, möjlighet till lämplig rengörning, lokalens utformning och användning och förvaring av kemikalier.
Kommunfullmäktige har beslutat att tillsynen av företag inte ska betalas med skattemedel. Miljökontoret tar ut en timavgift vid tillsyn.
Vad ska en anmälan enligt miljöbalken innehålla?
En komplett ansökan är en förutsättning för effektiv handläggning. Läs därför råden nedan noga och se till att följa dem. Anmälningsblanketten finner du till höger.
Så var noggrann innan och tänk på att anmälan ska vara inne senast sex veckor innan verksamheten startar.
- Behövs även bygglov/bygganmälan?
- Bifoga ritning över lokalen, skalenlig (helst i skala 1:100), gärna fackmannamässigt utförd. Förteckning över rummens användning (behandlingsrum, väntrum, toaletter etc). Det ska framgå av ritningen var och vilka behandlingar utförs, förråd/förvaring, handtvätt samt rengöring.
- Beskriv de behandlingsformer och utrustning som kommer att bedrivas i lokalerna, så detaljerat som möjligt.
- Beskriv rutiner för rengöring, desinfektion och sterilisering av utrustning.
- Om sterilisator finns, hur ska funktionen på denna kontrolleras och hur ofta?
- Lämna uppgift om städutrymme och städrutiner.
- Bifoga uppgifter om ventilationen i lokalerna. Uteluftflödet ska vara minst 7 liter/sekund för varje person som samtidigt beräknas vara i lokalen. Bifoga ev mätningsprotokoll för att visa att detta uppfylls i aktuell lokal.
- Beskriv inredningsmaterial i lokalerna; golv, väggar, tak.
- Vilka kemikalier kommer att användas inom verksamheten?
- Avfallshantering (inkl farligt avfall och smittförande avfall).
Anmäl förändringar!
Det är viktigt att om du vid upphörande av verksamhet, utökning med annan verksamhet eller byte av näringsidkare inkommer till miljökontoret med följande uppgifter:
- Firmanamn
- Kontaktperson
- Telefonnummer
- Organisationsnummer
Ambulerande verksamhet
Vid t.ex. hembesök eller annan form av ambulerande verksamhet gäller samma krav på hygien, hantering av instrument, smittrening etc. som för stationär verksamhet. Även denna typ av verksamhet är anmälningspliktig och anmälan görs till varje kommun där man bedriver verksamhet.
Råd vid håltagning
- Informera kunderna, gärna genom tydliga anslag om risken för nickelallergi. - om hur hålen ska skötas för att undvika infektion (skriftlig info lämnas till kunden)
- Stift, ringar och liknande som används under läkningstiden efter håltagning ska vara homogena och får högst innehålla 0,05% nickel. Lämpliga material är plast, rött guld eller titan
- Håltagningsörhängen eller motsvarande bör inte vara av material som innehåller nickel
- Hygiensalonger som utför håltagning och piercing bör i sin egenkontroll (se nedan) ha rutiner för att kontrollera att de stift och ringar som används vid läkningsprocessen inte innehåller något nickel, t. ex. garantier från leverantör eller egna tester
- De delar av arbetsverktyget som kommer i kontakt med kundens hud ska vara sterila
- Desinfektera kundens hud före håltagning.
Tatuering
- Färglösningar och koppar för tillredning ska vara sterila för varje kund
- Tatuera endast frisk hud
- Använd skyddshandskar av engångstyp för att skydda mot smitta
- De delar av arbetsverktyget som kommer i kontakt med kundens hud ska vara sterila
- Desinfektera huden före tatuering
- Tatuera endast myndiga personer
- Informera kunderna, gärna med tydliga anslag om svårigheten att i efterhand avlägsna tatueringar och att ingrepp för att avlägsna en tatuering i flertalet fall måste bekostas av individen själv
- Informera om att tatuering inte bör ske vid vissa sjukdomstillstånd, t.ex. eksem och immunbrist
- Informera om hur tatueringen ska skötas för att undvika infektion (skriftlig info lämnas till kunden).
