Arkeologer har hittat fynd från äldre Vendeltid (530 - 650 e Kr) i Södertälje centrum.
Inför bygget av nya hus i Södertälje centrum har Samhällsbyggnadskontoret uppdraget åt företaget Arkeologikonsult att göra några provgropar där de nya husen skall byggas. Om Arkeologerna hittar något intressant kan man göra en större utgrävning där. I höstas grävde arkeologerna till exempel på baksidan av Gamla Rådhuset vid torget och där hittade de en rest av en eld eller en eldstad i ett hus. Nu har de fått kolen daterade och då visar det sig att elden brann någon gång under äldre Vendeltid vilket är den tidigaste arkeologiska lämningen i Södertälje centrum. Om det är resten av en eldstad i ett hus eller om den är någon anna slags eld vet man inte ännu. Rapporten från förundersökningen kommer inom några veckor och då kanske det finns mer fakta. Det är heller inte bestämt om det behövs en större arkeologisk utgrävning.
Södertälje historia
I området utanför stadskärnan finns många lämningar från stenålder, bronsålder och järnålder men i centrum så har man inte hittat några så gamla fynd. Det arkeologerna och historikerna vet idag är att år 1050 e Kr bodde människor i centrum i något som vi kan kalla en by. Byn låg där Mälarbron nu ligger, norr om kyrkan. Arkeologerna kan se att det varit en by för att människornas matvanor skiljer sig från de stora bondgårdar som låg runt om i landskapet. Byborna åt ungefär samma saker som Sigtuna och Birkaborna men till skillnad från dessa tidiga städer så sysslade man inte med hantverk. Byn hör förmodligen ihop med den den nye kristne kungen i Sigtuna. Kungen där bygde en helt ny typ av organisation för det nya riket. Det är troligt att byborna i Telge hade till uppgift att arbeta med att hjälpa till att frakta varor mellan Mälarhamnen och Saltsjöhamnen. Sigtunakungen inrättade också ett fjärrförsvar med en stor pålspärr vid det som idag kallas Pålsundet mellan Mörkö och Hölö. Över Mörkö går också en försvarslinje med borgar. Mycket talar också för att en annan försvarslinje gick i det som idag är Stockholm.
Om det bodde en lokal hövdig eller småkung nere på den mark som idag är centrum vet vi inte. Marken är bra för att bygga en storgård på men läget var också farligt mitt i farleden mellan Saltsjön och Mälaren. Idag har några arkeologer en teori om att många av de platser där städer eller byar växer upp i Mellansverige är just runt de lokala hövdingarnas eller småkungarnas gårdar. Fynd från Nyköping och Västerås stöder den teorin. Hur det var i Södertälje vet vi ännu inte.
Den Medeltida mötesplatsen
Telge var känd som en plats man skulle passera för att komma till Sigtuna. Historikern Adam av Bremen skrev kring 1065 hur man reste från Skara över Telge mot Birka och Sigtuna. Byn Telge fick en kyrka i slutet på 1100-talet. Det kan ha funnits en trädkyrka där tidigare men det vet man inte. Eftersom byn låg mitt i farleden mellan Saltsjön och Mälaren så var det en bra plats att mötas på. I Byn hölls många kyrkliga möten under 1200-talet. Magnus Ladulås skrev ett brev från Telge 1279.
Staden Telge
Medan Stockholm utvecklades till´en stad på 1200-talet så blev inte Telge en stad men handel och hantverk förrän på 1300-talet. 1386 vet vi genom ett dokument att Telge är en stad och har en borgmästare med ett råd. Från den tiden kan man räkna med att det finns rester av hantverksverkstäder. Arbetet med att föra varor från Mälarhamnen till Saltsjöhamnen upphörde inte förrän i början av 1800-talet då oxarna som drog varulassen togs bort.
