En detaljplan ska göras framför allt vid större förändringar. I varje detaljplan ges en samlad bild av markanvändningen och av hur miljön avses förändras eller bevaras. Detaljplanen är ett instrument för kommunen att förverkliga den lokala bebyggelsepolitiken samt att främja en ekonomisk och rationell byggproduktion. Vissa frågor kan i stället regleras med områdesbestämmelser.
Från och med den 2 maj 2011 har vi i Sverige en ny plan-och bygglag. För detaljplanearbete påbörjat innan 2 maj 2011 gäller tidigare plan-och bygglag (1987:10). En viktig förändring är möjligheten att begära planbesked. Ansökan om planbesked är förenad med en kostnad för den sökande.
Mer information om den nya plan- och bygglagen finner du på denna länk till Boverkets hemsida Ny plan- och bygglag .
Stadsbyggnadsnämnden och kommundelsnämnderna kan besluta om att anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt vilket avgörs av kommunstyrelsen. Övriga detaljplaner och områdesbestämmelserbeslutas av kommunfullmäktige.
När en detaljplan tas fram innebär det en hel del arbete innan planen vinner laga kraft. Nedan finns en beskrivning över hur de olika skedena för en detaljplan ser ut (i ett normalt planförfarande).
Programskede
En detaljplan ska grundas på ett program, om det inte redan finns en fördjupad översiktsplan eller liknande för området. Programmet ska ange förutsättningar för planarbetet samt uttrycka utgångspunkter, kommunens vilja, mål och avsikter med planen. Under programsamrådet ges berörda och intressenter möjlighet att komma med synpunkter på förslaget i ett tidigt skede. 
Detaljplaneskede
Av en plan ska framgå hur de olika intressena har sammanvägts och hur gemensamma frågor har lösts. Utformningen och användningen av gator och andra allmänna platser ska redovisas liksom användningssättet för kvartersmark och vattenområden. Därutöver finns möjlighet till ett stort antal frivilliga bestämmelser. Även genomförandetiden ska anges vilket ger förutsättningar för att planen också kommer att förverkligas. Även under detaljplaneskedet ges berörda och allmänheten tillfälle att komma med synpunkter på förslaget.
Efter att planen har antagits har man rätt att, inom tre veckor räknat från den dag det justerade protokollet tillkännages genom anslag, överklaga beslutet om att anta planen. De som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har tillgodosetts får överklaga.
Överklagan görs till kommunen, som prövar om överklagandet skett inom föreskriven tid och har möjlighet att ompröva beslutet. Om överklagan har kommit in i rätt tid, ska ärendet överlämnas till länsstyrelsen för prövning. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den klagande till del.
Beslutet att anta en detaljplan vinner laga kraft när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat det eller när länsstyrelsen har beslutat att inte överpröva planbeslutet. I det fall överklagande kommit in eller länsstyrelsen beslutat pröva planen dröjer det tills frågorna är avgjorda innan beslutet vinner laga kraft.
