Syftet med Förmiddag för framtiden var att skapa ett intresse och en diskussion kring viktiga frågor för Södertäljes framtid. De ämnen som togs upp var regional stadskärna, miljonprogram, hållbart transportsystem, attraktivt boende, trendspaning och tätortsnära landsbygd.
Stockholmsregionen rankas enligt många indikatorer som en av de främsta regionerna i världen att bo, leva och arbeta i. I den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) pekas Södertälje ut som en av åtta regionala stadskärnor som ska komplettera den centrala stadskärnan.
Under seminariet togs ämnen upp som varför det är bra med regionala stadskärnor, smart täthet, fysisk planering som är främjande för sammanhållning och vad som kännetecknar en framgångsrik stadskärna. Deltagande i seminariet var representanter från Södertälje kommun, Regionplanekontoret, Spacescape och Svenska stadskärnor.
Miljonprogrammet består inte bara av de ”betongförorter” som man ofta förknippar med områden som byggdes under 1960- och 70-talen. I själva verket är runt 30 % radhus och småhus, 30 % är flerfamiljshus med upp till tre våningar och 40 % är högre flerfamiljshus.
Seminariet om miljonprogram handlade bland annat om lokala utvecklingsavtal, allmänt om miljonprogrammets historia och utformning samt om hur stadsbyggnad kan främja integration och tillgänglighet. Dessutom togs många exempel upp på projekt i miljonprogramsområden, som Fittja Forward, Telge Hovsjö, Järnalyftet och Rinkebystråket. På seminariet fanns personer från Södertälje kommun, Telge Hovsjö, KTH, Stockholms stad och ZUEZ arkitektur.
Södertälje har ett strategiskt läge i regionen med bra förbindelser med motorväg, järnväg och sjöfart. Översiktsplaneringen bör innehålla en tydlig strategi för hur vi ska uppnå ett hållbart transportsystem. En avgörande faktor är hur staden ser ut, vilken struktur den har och hur tät den är.
Seminariet om hållbara transportsystem gästades av föreläsare från Södertälje kommun, Trafikverket, Mälab, SL och Nacka kommun.
Att kunna erbjuda attraktiva bostäder och boendemiljöer är en viktig fråga för kommunen. För att kunna jobba effektivt och meningsfullt med attraktivitet i boende måste vi först utforska vad attraktivt boende innebär och för vem och vad kommunen kan göra för att främja attraktivitet i befintliga och nya bostadsområden.
Under denna workshop var tre arkitekter och en redaktör inviterade att föreläsa. De pratade bland annat om byggemenskaper, relationen mellan stadsbyggnad och attraktiva bostäder, hur god utformning kan öka det sociala livet i flerbostadshus och hur man redan i tidiga skeden av planeringen och byggprocessen skapar förutsättningar för attraktivt boende.
I arbetet med den nya översiktsplanen har vi inlett en process för att ta fram ett scenario för hur Södertälje kan tänkas se ut år 2030. Som en del i den processen arrangerades trendspaningen där deltagarna tillsammans fick spana efter trender i omvärlden som kan påverka kommunen, både trender med positiv och negativ inverkan diskuterades. Tillgångar och brister i kommunen togs också upp. Syftet med trendspaningen var att skapa en bild av vilka potentialer och hot som finns för Södertäljes möjligheter att vara en attraktiv kommun.
Trendspaningen leddes av Kairos Future.
Stad och natur har traditionellt getts olika egenskaper. Till staden hör attribut som exploatering, aktivitet och nyskapande medan naturen har attribut som ursprunglig, passivitet och bevarande. Men stad och natur bör inte ses som separata delar eftersom de påverkar varandra.
På workshoppen medverkade personer från (nod) C-O-M-B-I-N-E, Matparken och Sveriges lantbrukaruniversitet. De berättade bland annat om ett stadsbyggnadsprojekt i Södra Hyllie i Malmö som är tänkt att leda till en kontinuerlig och sammanhållen stad med stora kontaktytor mot landskapet, och om Matparken i Uppsala, en park med 4 500 m² för odling. Diskussionen handlade också om tätortsnära landsbygd och distribution av lokalt odlade produkter.
