Översiktsplan - Bebyggelseutveckling

1.1 Bostadsbebyggelse

Under 90-talet har det varit en svag efterfrågan på nyproducerade bostäder i Södertälje. I dag finns en växande marknad bland annat för småhustomter inom och nära staden samt tomter på landet. Det finns också inom kommunen en stor efterfrågan på hyreslägenheter, både centralt i Södertälje men även i de mindre tätorterna. 
Kommunens förslag till utbyggnad av bostäder bygger på en utveckling där Södertäljes befolkning växer med 9000-13 000 personer fram till år 2015. Det innebär att ca 5 500 - 8 000 nya bostäder skulle behöva byggas.
På den lokala bostadsmarknaden anser vi det viktigt att tillgodose efterfrågan på bostäder i varierande storlekar, i olika hustyper och med olika upplåtelseformer. Närheten till grönområden och vatten värdesätts också högt av Södertäljes invånare. Närheten till en bra skola är viktig för familjer med barn när man ska välja bostadsområde.

Den nya bebyggelsen i kommunen kommer främst att finnas inom förtätningsområden inom tätorterna och i anslutning till dem. Därutöver tillkommer på sikt nybebyggelse inom fritidshusområden där en utveckling mot alltmer åretruntboende pågår. Utöver de bostadsområden som pekas ut i översiktsplanen tillkommer också årligen ett 30-tal småhus spritt i kommunen.

1.1.1 Tillkomst på kort sikt

I jämförelse med andra lika stora orter i landet har Södertälje en stor andel flerfamiljshus i förhållande till antalet småhus. Kommunen ser därför gärna ett ökat byggande av enfamiljshus, men det är även viktigt att få en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer i befintliga och nya bostadsområden.

Det finns också en efterfrågan på bostäder i flerbostadshus, såväl hyresrätter som bostadsrätter. En blandning av bostäder med olika storlek, standard och upplåtelseformer kan vara ett medel att motverka segregation men har också betydelse för möjligheten till kvarboende i området genom livets växlande bostadsbehov. 
På kort sikt kommer en förtätning av redan befintlig bebyggelse att ske och omvandling av fritidshus till åretruntbostäder. Förtätning inom redan bebyggda områden ger möjlighet att utnyttja befintlig service och infrastruktur. 
Permanentningen av fritidshusområdena pågår redan inom den befintliga bebyggelsen, men det kan även tillkomma nya hus i områdena när VA-frågorna är lösta. Förutom den pågående förtätningen i Södertälje tätort tillkommer ny småhusbebyggelse i utkanten av tätbebyggelsen både i Södertälje och i övriga tätorter.

1.1.2 Tillkomst på lång sikt

På längre sikt kommer en fortsatt förtätning att pågå men det kan också bli aktuellt att bygga några nya stadsdelar utanför tätorterna, t ex. Kvedesta och Almnäsområdet kan på sikt bli nya stadsdelar med en blandning av bostäder och arbetsplatser. 
Södertälje tätort har begränsade expansionsmöjligheter, restriktioner som vattenskyddsområden och naturreservat men även kommungränsen gör Tveta och Kvedesta till naturliga utbyggnadsriktningar. Områdena har också många goda kvalitéer, de ligger naturskönt och är lätt tillgängliga från tätorten. 
Eftersom en ny stadsdel ställer höga krav på investeringar i service och infrastruktur kan den bara aktualiseras när bebyggelsetrycket är så stort att man får ett tillräckligt befolkningsunderlag för erforderliga investeringar. En ny stadsdel kan tidigast blir aktuell efter Glasberga sjöstad. Militären lämnar Almnäs under 2004 och där finns redan en befintlig infrastruktur. Detta i kombination med det sjönära läget gör att Almnäs har goda förutsättningar som en ny stadsdel. 
En successiv omvandlig av fritidshusområdena till åretruntboende kommer under hela planperioden att fortgå.

ÖP föreslår

• Komplettera och förtäta befintliga stadsdelar och tätorter med bostadsbebyggelse. På lång sikt, efter utbyggnaden av Glasberga, kan Kvedesta och Almnäs aktualiseras som nya stadsdelar.
• Flera bostäder i vattennära lägen.
• Utveckla fritidshusområden som ligger nära tätorterna till villastandard.
• Förtäta centrum med bostadsbebyggelse.
• Stimulera bybildningar på landsbygden.
• Större bebyggelsegrupper bör anläggas efter stråk med kollektivtrafik.
• Gröna områden med rekreationsvärde i staden bör bevaras.
• Bostadsområden skall utformas med beaktande av barns rätt till trygghet och utveckling (FN:s barnkonvention).
• De handikappades tillgänglighet i den fysiska miljön beaktas
  

* Detaljplan finns antagen eller planarbete har påbörjats

Fördjupning av översiktsplanen

Områden	Antal bostäder
Norra Ritorp-Viksberg**	Ca 500
Ekeby-Sandviken	Ca 150-250
Södra och hamnområdet	Ca 300 och företagsområden
Summa bostäder	950-1 050

** Här ingår t ex områdena Fridshäll/Hjälmsättra, Talby, Hoxeltorp/Bergsättra, Viksäter/Viksberg, Hushagen, Ekgården, Norra Nydala och Norra Ritorp

Ovanstående tabeller visar en uppskattning av tillkommande bebyggelse utifrån de förutsättningar som gäller idag. Projekten som ingår, och redovisas i tätortsbeskrivningarna (kapitel 8), kan komma att förändras

1.2 Fördjupningar av översiktsplanen

Att göra en fördjupning av översiktsplanen kan i många fall vara lämpligt för att tydliggöra situationen i ett avgränsat geografiskt område, t.ex. en tätort eller tätortsdel inom kommunen. Fördjupningen redovisar med en större detaljeringsgrad än översiktsplanen samtidigt som den möjliggör en vidare överblick av ett område än en detaljplan gör. Informationen till kommuninvånare, myndigheter och enskilda blir tydligare. En fördjupad översiktsplan blir också föremål för samråd vilket ger allmänheten tillfälle att tycka till innan planeringen går vidare med detaljplaneläggning. Detaljplanearbetet kan förenklas inom de områden där en fördjupning av översiktsplanen finns. 
I Södertälje kommun planeras i dagsläget fyra fördjupningar av översiktsplanen. Områdena är, Ritorp och vidare upp emot Viksberg, Sandviken/Ekeby, Almnäs samt Södra och hamnområdet inklusive Näset. Se karta 1. Även området mellan Hovsjö och Måsnaren kommer att utredas för en sjönära bebyggelse i samband med att förutsättningarna för bebyggelse i Tveta strand utreds. 
Fördjupningarna ska visa hur och var ny bebyggelse kan inrymmas, hur rekreationsvärdena och de gröna kilarna ska tas tillvara. De ska även belysa vilka konsekvenser den nya bebyggelsen får för service, behov av infrastrukturinvesteringar och miljöpåverkan.

ÖP föreslår

•  

  Fördjupningar av översiktsplanen utarbetas för Ritorp-Viksberg, Sandviken/Ekeby, Almnäs och Södra och hamnområdet.

1.3 Byggande på landsbygden och i skärgården

Under 80- och 90-talet har utflyttningen till landsbygden ökat markant i Södertälje. Vi tror på en tillväxt utanför tätorterna och ett fortsatt intresse för att bygga i byar på landet. De som flyttar till landsbygden väljer mellan att bygga nytt, köpa ett äldre hus eller att bosätta sig året runt i ett fritidshus.
Större bebyggelsegrupper bör i princip anläggas efter stråk med kollektivtrafik. Det stora intresset för bostäder på landsbygden, liksom den pågående omvandlingen av fritidshusområden till permanentboende, gör det dock svårt att tillämpa denna princip fullt ut. Varje område får därför prövas enskilt, och med hänsyn till bl a områdets storlek och karaktär.
Landsbygden är vacker och varierad. Bebyggelsen är ofta väl anpassad till landskapet och bygger på de sörmländska byggnadstraditionerna. För att inte våra byggnadstraditioner ska gå förlorade är det viktigt att ny bebyggelse tillkommer med hänsyn till den befintliga bebyggelsen och landskapsbilden.
I skriften "Omtanke och varsamhet om byggande på landet" presenteras lagregler och anvisningar rörande byggande på landet med beaktande av byggnadstraditioner i den sörmländska landsbygden. Skriften som är kostnadsfri, finns att få hos samhällsbyggnadskontoret i Södertälje kommun. Det är också angeläget, för att uppnå miljömålen och inte öka bilberoendet, att stimulera nybyggnation längs stråk som kan försörjas med kollektivtrafik. 
När det gäller Södertäljes skärgård har vi endast en bebodd ö som inte har fast förbindelse med fastlandet, Oaxen. För Oaxen har tre nya detaljplaner upprättats 1999, en av dessa reglerar nuvarande och framtida byggande på ön.

ÖP föreslår

•  

  Kommunen ska stimulera till bybildningen på landsbygden..
• Större bebyggelsegrupper bör i princip anläggas efter stråk med kollektivtrafik.
• Hänsyn ska tas till landskapsbilden och kultur- och naturvärden på platsen.
• Byggandet kan vid behov regleras genom områdesbestämmelser och mindre planutredningar.

1.4 Fritidshusbebyggelse

En av länets miljöutmaningar är att värna om Mälaren som ekosystem och vattenresurs. Mälaren med sina stränder och öar är även utpekat som ett riksintresse enligt hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Kommunen måste ta ett långsiktigt ansvar för utvecklingen och delta i arbetet med att minska föroreningar och utsläpp. Inom kommunen finns fritidshus- eller s.k. blandområden med en starkt ökande andel åretruntboende. I dessa områden måste konsekvenserna av förtätning av bebyggelsen utredas med hänsyn främst till vattenförsörjning, avloppshantering och vägar.
Allt fler väljer att bo året runt i sina fritidshus, både i vår kommun och i övriga länet. Länsstyrelsen bedömer att utvecklingen går snabbt och att det inom 20 år troligen inte finns några fritidshusområden kvar inom en radie på 3-5 mil från Stockholm. Bara under 90-talet har ca 20 procent av sommarstugorna i Södertälje kommun omvandlats till åretruntbostäder. På grund av den rådande bostadsbristen i Stockholms län är omvandlingsprocessen i dagsläget en viktig del av bostadsförsörjningen i regionen och i kommunen. Situationen är inte svår att förstå eftersom de flesta av våra fritidshusområden har eftersökta bostadskvalitéer, nära vatten och natur, både lantligt och nära staden. Denna utveckling är, förutsatt att infrastrukturfrågorna kan lösas på ett tillfredsställande sätt, positiv för kommunen.

1.4.1 Vatten- och avlopp

Många av fritidshusområdenas detaljplaner är från 1950- och 1960-talet, vilka anger att områdena är planerade som fritidshusområden med enklare standard när det gäller vatten och avlopp (VA). Ett flertal planer förbjuder enskilda avloppsanläggningar. När belastningen på avloppsanläggningarna, byggda för fritidsboende, ökar till följd av ökat åretruntboende fungerar anläggningarna dåligt och utsläppen ökar kraftigt. Detta resulterar bl.a. i att Mälarens vatten, som idag är en vattentäkt som används av nästan hela Stockholmsregionen, förorenas. Det finns även risk att föroreningar från några enskilda avlopp kan nå Bornsjöns vatten.

Södertälje kommun har pekat ut de fritidshusområden i kommunen som är mest omtyckta att bosätta sig året runt i. I fyra av dessa områden är trycket särskilt stort eftersom de, bara de senaste åren, har haft en markant ökning av åretruntboende. Därför bör dessa områden prioriteras i kommunens arbetet med att lösa och förbättra det nuvarande VA-systemet. Det är dock viktigt att poängtera att det även finns problem, med gator, vägar och belysning, som man måste lösa om områdena ska bli permanentade.

Dessa områden är följande (står i den ordningen de ska prioriteras):
1) Viksberg/Viksäter
2) Sandviken
3) Dammkärr/Vattubrinken
4) Lerhaga

I direkt anslutning till tätorterna och/eller i närheten av existerande huvudledningar är det möjligt att bygga ut VA-systemet till en rimlig kostnad. Problemet med dessa fyra områden är att de ligger så till att de inte kan ansluta sig till de kommunala VA-systemet utan stora investeringar. I dessa områden kan även tänkas att småskaliga gemensamma VA-lösningar prövas.

ÖP föreslår

• Förutsättningarna för en successiv permanentning av fritidshusområdena är att de boende ges möjlighet till gemensamma lösningar för vatten och avlopp i form av kommunal anslutning eller lokala samfällda reningsverk.
• En större byggrätt föreslås vid anslutning till gemensamma lösningar för vatten och avlopp.

Karta 1 Fritidshus- och utredningsområden (pdf 259 kb)