Översiktsplan - Näringsliv och arbete

2.1 Södertälje i en växande arbetsmarknadsregion

I Stockholmsregionen finns en mycket stor del av landets näringsliv, nästan en fjärdedel av alla varor och tjänster produceras här. Sysselsättningen ökar och det är framför allt tjänstesektorn, där en högre andel arbetar än i övriga landet, som expanderar. 
Näringarnas fördelning inom regionen medför att regiondelarnas näringslivsstruktur skiljer sig från den totala för länet. Mycket förenklat skulle man kunna säga att den expansiva tjänstesektorn har en hög andel sysselsatta i regionens centrala delar och den relativt sett krympande varuproduktionssektorn har en hög andel sysselsatta i regionens perifera delar och särskilt i den södra regiondelen. 
Tillgång på mark och lokaler är bara en av många förutsättningar för företagsetableringar. Viktiga produktionsförutsättningar för företagen i regionen är t. ex. tillgång till yrkesutbildad och högutbildad arbetskraft, tillgång till bostäder för de anställda, levnadskostnaderna i regionen, bra vägnät, varierande kultur- och rekreationsutbud samt stimulerande företagsklimat. Starka lokala kluster (ansamling av företag med liknande och för varandra kompletterande verksamhet) är också viktigt vid val av etableringsort inom länet. Ett utvecklat cityliv kan vara en annan viktig faktor för attraktiviteten för "kunskapsförädlande" tjänsteföretag.
Södertäljes näringsliv är starkt präglat av storföretagen AstraZeneca och Scania där ca en tredjedel av kommunens arbetstillfällen finns. Inom kommunen finns också en hög andel småföretag. 
Södertälje har flest (15 st) stora företag (>250 anställda) i länet näst efter Stockholm och Solna. Flera av de stora företagen i Södertälje är knutna till AstraZeneca och Scania. En fortsatt utveckling av dessa företag i Södertälje har stor betydelse för en stark arbetsmarknad i kommunen. Det finns 47 medelstora företag (50-250 anställda) och ca 3000 mindre företag (<50 anställda).
En av fördelarna med Södertälje är att det finns en väl utbyggd infrastruktur med snabba förbindelser både till regionens centrala delar och andra städer i Södermanland.

2.2 Arbetstillfällen och pendling

Arbetsmarknaden i länet är regional till skillnad från bostadsmarknaden där flyttbenägenheten mellan länets olika delar är mycket begränsad. Totalt sett är arbetspendlingen över länsgränsen liten, men pendlingen från ytterkommunerna till centrala delar är omfattande. 
Södertälje, som är förhållandevis välförsörjt med arbetstillfällen, har ett stort pendlingsutbyte med både Södermanlands och Stockholms län. I kommunen finns något fler arbetstillfällen, ca 36 000, än den förvärvsarbetande befolkningen, ca 32 000 (2000-12-31). Inpendlingen, drygt 14 000, är också större än utpendlingen från kommunen, drygt 10 000. Nästan hälften av inpendlarna kommer från Södermanland, från framförallt Strängnäs och Trosa, utpendlarna reser till Stockholm, Huddinge och Botkyrka.
Över 90% av kommunens arbetstillfällen finns inom Södertälje tätort.

2.3 Attraktiv mark för företagsetableringar

Samtidigt som Stockholms markreserv minskar så ökar efterfrågan på industrimark i kranskommunerna. Ytkrävande verksamheter som söker sig till perifera lägen innebär inte alltid att antalet arbetstillfällen ökar i någon större omfattning - många är inte särskilt arbetsintensiva. Ett exempel är lagerhotell som har ytterst få anställda eller externhandel som t.o.m. kan minska sysselsättningen inom handeln.
Företagens krav på attraktiva lägen innebär att marken helst ska ligga så nära Stockholm som möjligt, ha bra skyltläge, ligga i en kreativ miljö, ligga nära E4/E20, ha bra kollektivtrafik och för framförallt personalintensiv verksamhet, att det finns tillgång till annan service. Grundläggningsförhållanden och tomtens storlek har också betydelse för attraktiviteten. 
Tillgången på plan, lättexploaterad mark kring tätorten är mycket begränsad. Attraktiva skyltlägen innebär en exponering för många vilket måste beaktas även ur andra aspekter, t ex estetiska hänsyn - vilken bild får man av staden när man passerar eller kommer in?
Markbehovet varierar för olika typer av verksamheter. För större industrietableringar och lager behövs stora sammanhängande områden, uppåt 40 ha. För småindustri behövs områden som kan delas i mindre ytor om ca 2000-5000 m2.

2.4 Principer för lokalisering av handel

Handeln utvecklas ständigt och snabbt. Lägena för butiker påvekar stadens struktur, miljö och tillgängligheten för olika grupper. Ett rikt utbud av handel i stadskärnan är en förutsättning för en levande och attraktiv stadskärna och närservicen i våra bostadsområden är viktig för de boende. Lågprishandeln expanderar och vill oftast lokalisera sig i externa lägen utanför stadskärnan och bostadsområdena. Samtidigt är tillgång till denna lågprishandel en fördel för konsumenterna Kommunen kan genom plan- och bygglagen styra var nya butiker får ligga. Kommunfullmäktige antog mot bakgrund av detta våren 2000 en kommunal strategi för lokalisering av nya handelsetableringar i kommunen. För butiker med mer än 2 000 kvm bruttoarea ska alltid konsekvenser för annan handel och miljö utredas.

Strategin skall främja

• God tillgänglighet inom tätorten till dagligvaruhandel och lågprishande
• En sund konkurrenssituation för handeln inom och i anslutning till tätorten
• Utvecklingen av en attraktiv och levande stadskärna
• Att miljöbelastningen pga handeln minimeras 

Livsmedelshandel lokaliseras

• I närhet till bostadsområden
• I goda kollektivtrafiklägen när det gäller större lågprisbutiker 

Detaljhandel (sk sällanköpsvaror) lokaliseras

• I första hand till centrum
• I andra hand, om utrymme saknas, till redan etablerade externhandelsområden

Handel med sk skrymmande varor (möbler, vitvaror, TV mm) lokaliseras

• Gärna externt
• Där biltillgängligheten är god
• Där stora trafikmängder och tung trafik kan tillåtas

2.5 Befintliga och framtida områden för företagsetableringar

I och kring centrala tätorten finns sammanlagt knappt 30 hektar planlagd mark, eller mark där planarbete pågår, för företagsetableringar. I utredningsområden som kan bli aktuella för företagsetableringar på sikt finns ytterligare närmare 70 hektar mark i anslutning till tätorten.
I Almnäsområdet, som är ca 40 hektar, kan en blandad bebyggelse med bostäder och arbetsplatser på sikt bli aktuellt vilket ger ett ytterligare tillskott.
I övriga kommundelar är efterfrågan på företagsmark betydligt lägre. I Järna finns 13 hektar planlagd mark och i Hölö finns några tomter planlagda, totalt knappt 5 hektar. Ytterligare 3 hektar skulle kunna planläggas i södra Vi-området om efterfrågan finns. Mölnbo har en mindre tomt som är planlagd och om efterfrågan finns på ytterligare områden kan området vid järnvägen i Högfors utredas. 

ÖP föreslår

•  

  Exploateringsbar och planlagd mark för företagsområden ska finnas att erbjuda i attraktiva lägen.
• Kommunen ska sträva efter att antalet arbetstillfällen ökar genom tillväxt av befintliga företag och genom nyetablering.
• Kommunen ska sträva efter att få ett ökat utbud av medelstora företag och att det i Södertälje finns ett differentierat näringsliv med ett allsidigt utbud av varor och tjänster.
• Etableringslägen för olika verksamheter ska väljas med miljöhänsyn och beaktande av intentionerna med Agenda 21.
• Särskild hänsyn ska tas till den estetiska utformningen när det gäller nyetableringar i annonslägen, t ex utmed de stora infarterna till staden.
• I intressekonflikt med mark för attraktiva bostäder prioriteras bostäder.
• De mest attraktiva lägena med bäst förutsättningar för kollektivtrafik prioriteras för personalintensiv verksamhet (>100 anställda per hektar).
• Bostäder blandas med företag som inte stör.