Södertäljes dricksvatten tas upp på stort djup i Björkfjärden i Mälaren. Vattnet leds till dammar högst uppe på Malmsjöåsen och renas genom att det infiltreras genom åsen. Vattnet pumpas sedan upp i vattenbrunnar och leds till vattenverket i Djupdal. Djupdals vattenverk försörjer Södertälje och Ekeby med dricksvatten, medan Myrstugans vattenverk, som tar sitt råvatten från sjön Vällingen vid Vackå, försörjer Järna, Hölö och Mölnbo. Yngern är en viktig reserv som råvattentäkt.
Avloppsvattnet från Södertälje, Järna och Ekeby renas i Himmerfjärdsverket i Botkyrka. Hölö och Mölnbo har egna reningsverk men Hölö kommer att anslutas till Himmerfjärdsverket när Hölös reningsverk läggs ned. I många fritidshusområden är VA-frågorna problematiska, särskilt där allt fler blir åretruntboende. På sikt bör dessa anslutas till kommunens VA-system eller få andra lösningar än nuvarande.
Dagvatten ska enligt kommunens dagvattenpolicy i första hand tas om hand lokalt och minska belastningen på recipienter och reningsverk.

3.2 Avfallshantering

I Södertälje kommun källsorterar hushållen. Det innebär att hushållen lägger sitt matavfall i en grön påse. Den gröna påsen körs tillsammans med det övriga hushållsavfallet till Tveta Återvinningsanläggning. Med hjälp av optiskt ljus sorteras de gröna påsarna ut från det övriga avfallet. Matavfallet rötas i en rötcellreaktor, för utvinning av metangas, och därefter sker en kompostering. Det övriga hushållsavfallet krossas och läggs i en biocellreaktor. Av restavfallet bildas det en mindre mängd metangas. Idag levereras all gas från Tveta Återvinningsanläggning till fjärvärmeverket i Järna.
Insamling av pappers-, glas-, plast- och metallförpackningar, tidningar och batterier sker i hela kommunen på drygt 50 återvinningsstationer. Hushållen kan även lämna grovavfall på återvinningsstationerna Tveta och Returen. Där finns det möjlighet att sortera i olika fraktioner t ex trä, farligt avfall, el- och elektronikskrot, kylmöbler, trädgårdsavfall.
Från år 2002 får inte brännbart avfall deponeras och från år 2005 inte heller organiskt
avfall.
Markområdet som hör till Tveta Återvinningsanläggning bedöms vara tillräckligt stort för verksamheten under den närmaste framtiden.

3.3 Energiproduktionsanläggningar/Uppvärmning

Sverige har god tillgång till elektricitet men när avvecklingen av kärnkraften inleds ökar behovet av annan elproduktion. Kraftvärme, el- och värmeproduktion med biobränslen, är en av hörnstenarna i omställningen av energisystemet. Utbyggnaden av regional kraftvärme har ännu så länge inte bedömts lönsam.
Igelstaverket förser Södertälje, Botkyrka och delar av Huddinge med fjärrvärme. Utredningar har gjorts om att konvertera Igelstaverket till ett regionalt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Inom regionplaneringen framhålls sju värmeverk i regionen som intressanta framtida biokraftvärmeverk för att klara regionens långsiktiga energiförsörjning. Igelstaverket är ett av dessa. Utöver dessa sju behövs ytterligare en anläggning i nordöstra regionen.

Igelstaverket

En markreservation för framtida kraftvärme i Igelstaverket innebär att ett område på 15 ha söder om den nuvarande anläggningen behöver tas i anspråk för lagring av bränsle och avfall. Verket i sig blir också stort, skorstenarna behöver vara mellan 80 och 100 meter höga. De utökade ytorna skulle inkräkta på rekreationsområdet, med bl a Sörmlandsleden och motionsspår, som finns öster om det befintliga värmeverket.
Kommunen har tidigare, 1996, yttrat sig över planerna på ett kraftvärmeverk vid Igelsta. Då tog man inte ställning till frågan om en markreservation men ett antal krav ställdes på anläggningen. Om dessa krav kunde uppfyllas skulle frågan om en markreservation prövas.

De krav som ställdes var följande:

Transporter till och från anläggningen ska inte, vare sig under byggtid eller i drift, gå genom bostadsbebyggelsen i Östertälje.
Utsläppen av koldioxid får inte öka.
Befintlig och planerad bebyggelse får inte utsättas för ökat buller.
Damm och lukt från anläggningen ska inte störa befintlig eller planerad bebyggelse.
Anläggningen ska inte påverka landskapsbilden negativt.
Spridningen av mögelsporer får inte öka så att AstraZenecas verksamhet vid Gärtuna påverkas.
En eventuell etablering ska inte innebära några kostnader för kommunen.

ÖP föreslår

En markreservation görs i översiktsplanen för ett eventuellt framtida kraftvärmeverk vid Igelsta. En framtida etablering förutsätter emellertid att miljökraven och de av kommunen tidigare ställda kraven för att minimera störningarna från anläggningen kan klaras.
I övrigt bör följande gälla för värmeförsörjningen vid planering av nya bostadsområden:
När nya bostäder eller verksamheter planeras bör de byggas energieffektivt och med byggmaterial som har minsta möjliga miljöbelastning.
Uppvärmning genom fjärrvärme ska förordas i centralorten och i Järna vid utarbetande av detaljplan, exploateringsavtal och dylikt. Utanför fjärrvärmenätet i övriga kommunen ska kommunen verka för att större, nya bebyggelsegrupper förbereds för en kollektiv anslutning till när- eller fjärrvärme.
Kommunens energiplanering ska vara vägledande för energiförsörjningen i nya bostadsområden.

3.4 Naturgasledning

Naturgas används inte i Stockholmsregionen idag. Naturgasen kan användas i relativt små kraftvärmeverkanläggningar för el och värmeproduktion. För en eventuell framtida utbyggnad av ett naturgasnät finns inom kommunen två ledningsreservat. Det ena är ett stamledningsreservat av riksintresse som går genom den norra delen av kommunen mot Nykvarn, regleras enligt Miljöbalken 3 kap. Det andra reservatet är av regionalt intresse och går från Igelstaverket vidare söder om Glasberga mot Stockholm. Intressent i stamledningen för naturgas är projektet Svensk Naturgas AB som ägs av Fortum AB.
Reservaten har en bredd på 400 meter eftersom läget för ledningen inte bestämts. Inom denna zon gäller särskilda villkor för bebyggelseutvecklingen. Även på var sida om en kommande ledning kan restriktioner för framtida bebyggelse komma att gälla på ett avstånd av 25-50 meter från ledningen. Skyddsavståndet mellan ledning och bostäder är minst 25 meter och för brand- och explosionsfarlig verksamhet ska avståndet vara minst 50 meter.

ÖP föreslår

Inom ledningsreservaten får endast byggnader och anläggningar som inte kommer i konflikt med den planerade ledningen anordnas.

3.5 Kraftledningar

Inga nya kraftledningar eller transformatorstationer av riksintresse planeras inom kommunen. Planer finns på en ny 130 kV ledning mellan Järna och Gnesta men sträckningen för den är ännu inte utredd.

3.6 Masshantering, grus- och bergtäkter

Med begreppet masshantering åsyftas grus- och bergtäkter, mellanlagring, återvinning och bearbetning samt deponier.
Stockholmsregionen är indelad i fem försörjningsområden när det gäller tillgången till massor.
Södertälje hör till det sydvästra området. Massorna bör inte transporteras på väg mer än ca 4 mil för att hanteringen ska vara ekonomiskt och miljömässigt acceptabel.
Regionens utveckling förutsätter en ökad produktion av grusmaterial men naturgruset är en ändlig resurs. Grusåsarna är viktiga för vattenförsörjningen samtidigt som de har stora rekreationsvärden. Ökad återvinning av massor och användning av bergkross bör successivt ersätta användandet av naturgrus. Länsstyrelsen har utrett var nya bergtäkter skulle kunna öppnas. Då dessa förslag inom kommunen inkräktar på andra markanvändningsintressen, redovisar översiktsplanen istället en möjlig bergtäkt vid Moraberg. Vid återställandet av en bergtäkt vid Moraberg kan befintligt företagsområde längs E4:an utvecklas ytterligare.
Grustäkter finns på fyra platser i kommunen. Underås, som är den största, ligger i Enhörna vid Mälaren. Tillståndet för grustäkt har förlängts fram till 2013 i området öster om den nuvarande grustäkten. En utökning har gjorts av skyddsområdet för vattentäkt för att värna eventuella framtida vattenuttag. Vid täkten bearbetas även bergkross och man tar emot massor för återfyllnad. Bergtäkten kommer att fortsätta på samma ställe som den nuvarande.
I Vårdinge, på gränsen mot Gnesta finns en grustäkt (Näsby 1:17) och vid Kjulsta allmänningslott finns en grustäkt som även tar emot bergkross, betong och asfalt för bearbetning. Intill denna ligger Tingstadens grusfyndighet (delvis i Nykvarns kommun) med grus- och en mindre bergtäkt.
Telge Återvinning tar emot schaktmassor för deponering och har viss möjlighet att mellanlagra massor.
Kommunen har även för sina egna verksamheter två tippar för massor att tillgå. Dessa fungerar även som mellanlagring av massor. Vid Bergaholmstippen och i Lina, vid Åtorp, sorteras och mellanlagras överskottsmassor. Tipparna tar bara emot rena massor (jord, sten, lera) då de ligger i vattenskyddsområde.
För mellanlagring av massor finns för närvarande små möjligheter inom kommunen för externa aktörer.