Kommunens övergripande vägnät utgörs av genomgående nationella vägar och vägar av regionalt eller mellankommunalt intresse. Dessutom ingår lokala huvudvägar mellan tätortsområden och landsbygdsområden. På huvudvägar/gator ställs speciella krav på framkomlighet och säkerhet vilket innebär att särskild hänsyn måste tas i planeringen.
Motorvägarna E4 och E20 ingår i den svenska delen av det transeuropeiska vägnätet och är riksintressen. Väg 57 är inte angiven som riksintresse men har ett viktigt mellankommunalt intresse. Väg 225 förbinder en hamn av riksintresse i Nynäshamn med E4/E20 i Södertälje. Väg 225 avses därför klassas som riksintresse.

Motorväg E4 / E20. Stockholms befolkningsökning medför ökad trafik på motorvägen. Trafikökningen kan kräva sex körfält över Södertälje kanal.

ÖP föreslår

Mark reserveras för utbyggnad till sex körfält på E4/E20 från gräns mot Salem till trafikplats Saltskog östra

Väg 57 i Mölnbo. Nuvarande genomfart är hårt belastad av ökad genomfartstrafik. Vägverket har föreslagit flera olika alternativ för förbifarter utanför samhället men ännu så länge finns inga utbyggnader med i några investeringsplaner.

ÖP föreslår

Befintlig genomfart i Mölnbo upprustas avseende miljö och trafiksäkerhet.
Mark för en ny förbifart söder om Mölnbo tätort reserveras. När utbyggnad aktualiseras kommer olika vägalternativ att prövas enligt miljöbalken.

Väg 57 i Järna. Nuvarande genomfart är hårt belastad av ökad genomfartstrafik. Vägverket har föreslagit flera olika alternativ för förbifarter utanför samhället men ännu så länge finns inga utbyggnader med i några investeringsplaner.

ÖP föreslår

Befintlig genomfart i Järna upprustas avseende miljö och trafiksäkerhet.
Mark reserveras för ny förbifart med ny trafikplats ca 3,0 km söder om trafikplats Järna. När utbyggnad aktualiseras kommer olika vägalternativ att prövas enligt miljöbalken

Väg 225 i Södertälje. Arbetsplan för ny väg 225 på delen Tysslinge- Morabergs trafikplats har antagits. Den nya vägsträckningen ersätter nuvarande väg 225 förbi Hall och fjärrvärmeverket. En första etapp är påbörjad.

ÖP föreslår

Mark reserveras för ny väg 225 mellan Morabergs trafikplats och Tysslinge enligt Vägverkets arbetsplan.

Väg 509 mellan Järna och Nykvarn. Vägen trafikeras av många tunga fordon och håller inte en säkerhetsmässigt god standard. Vägen bör rustas upp för bättre trafiksäkerhet. Vägverket har väghållaransvaret.

ÖP föreslår

Väg 509 mellan Järna och Nykvarn rustas upp till god trafiksäkerhetsstandard.

4.1.2 Huvudvägar

Huvudvägar/gator ställer särskilda krav på god framkomlighet. Trafiktillväxt och förtätning av bostads- och arbetsområden kan kräva en förbättring av framkomlighet och trafiksäkerhet på gator och gatukorsningar. Åtgärder utmed huvudvägar/gator får inte försämra huvudvägens funktion.

Nya huvudvägar

Om Sagoleden skulle byggas skulle det innebära att lokal trafik mellan sydvästra sidan av kanalen och Morabergs industriområde och Glasberga får en kortare väg. Även trafik från Östertälje får kortare körsträcka mot Stockholm. Dessutom avlastas Erik Dahlbergs väg och Stockholmsvägen från trafik. Vid en eventuell utbyggnad senareläggs behovet av en sexfilig motorväg och skapas bättre förutsättningar för utvecklingen i kommunens nordvästra del genom att Stockholmsvägen avlastas.

Turingegatan och Mälarbron

ÖP föreslår

Mark reservas för en eventuell utbyggnad av Sagoleden mellan Viksängsleden och Morabergs trafikplats.

Karta 3 Huvudvägar (pdf 2 Mb)

4.1.3 Utbyggnadsområden

Kvedesta mfl.

Exploatering av Kvedestaområdet, Tveta strand m.m. påverkar nuvarande tillfarter till de centrala delarna av tätorten med ökad trafik på Tvetavägen, Genetaleden, Västergatan och Mariekällgatan. För Tvetastrand kan viss avlastning av Tvetavägen och Genetaleden ske genom att Hovsjövägen förlängs till Tvetavägen.
För Kvedesta krävs ny väg mellan Tvetavägen och E4 vid Södertälje Syd. Vägen ersätter nuvarande Tvetavägen som länsväg.

ÖP föreslår

Mark reserveras för ny väg (Tvetaleden) mellan Tveta och Södertälje Syd.
Mark reserveras för att förlänga Hovsjövägen fram till Tvetavägen.

Ritorp, Viksberg
De nya områdena i Norra Ritorp, omvandlingsområdet Viksberg och Ragnhildsborg ökar trafiken på Birkavägen, Brunnsängsvägen och Viksbergsvägen.

ÖP föreslår

Mark reserveras för Ritorpsleden mellan Birkavägen och Moraberg.
Mark reserveras för ny sträckning av Viksbergsvägen förbi Fridshäll.
Gång- och cykelväg anläggs mellan Ritorp och Viksberg.

Lina strand, Vattubrinken, Kiholm och Damkärr
Ökad bebyggelse kräver ny förbindelse mellan Linavägen och Tegelbruksvägen, att Kiholmsvägen byggs om och att en ny gång- och cykelväg anläggs. Linavägen på delen Lina Strand-Snäckvikshamnen utformas som lågfartsväg.

ÖP föreslår

Mark reserveras för en breddning av vägen mellan Kiholm och Tegelbruksvägen.

Almnäs
På längre sikt kan Almnäs vara intressant för nya bostäder och arbetsplatser. Därför bör möjligheten till en lokalförbindelse, mellan Almnäs och Södertälje tätort, via Strängnäsvägen vid Vasa trafikplats säkras.

ÖP föreslår

Mark reserveras för en väg mellan Almnäs och Vasa trafikplats.

Glasberga sjöstad
Området ansluts vid Glasbergavägen till nya väg 225. Vägförbindelse med Östertälje sker via Glasbergavägen som hastighetsbegränsas till 30 km/h. Tung trafik förhindras genom förbud och lämplig gatuutformning. Fornhöjden ansluts till Morabergs trafikplats.

ÖP föreslår

Mark reserveras för en förbindelse mellan Fornhöjden och Morabergs trafikplats.

Sandviken (Enhörna)
Ökat åretruntboende och ökad bebyggelse i området kräver om- och nybyggnad av Sandviksvägen.

ÖP föreslår

Mark reserveras för ny väg öster om Tuna by och ombyggd väg utmed nuvarande väg fram till bebyggelsen i Sandviken.
Mark för gång- och cykelväg reserveras mellan Vallaskolan och Sandviken.

Hall
Området ansluts till nuvarande väg 225.

ÖP föreslår

Delen Hall - fjärvärmeverket - Gärtunavägen klassas som huvudväg efter att etapp 2 av ny väg 225 anlagts.

4.2 Kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken hävdar sig i regel väl gentemot bilen vad gäller de längre resorna. Däremot har kollektivtrafiken svårare att konkurrera vid kortare resor. Därför är det viktigt att det finns bra bussförbindelser i närheten av bostäderna. Vid uppförande av ny bebyggelse är det fördelaktigt om de nya bostäderna kan knytas till befintliga hållplatser och busslinjer.
SL ansvarar för den övergripande planeringen av kommunens busslinjer vilket betyder att de bestämmer om och var nya busslinjer kan etableras.
I områden med flerfamiljshus beräknas 400 meter till närmaste busshållplats som acceptabelt gångavstånd. Motsvarande för ett villaområde i tätorter är 900 meter. För villabebyggelse och fritidshus i glesbygd kan avståndet till närmaste busshållplats vara så långt som två kilometer enligt SL´s strategiska plan. Om det finns en pendeltågsstation accepteras längre gångavstånd till stationen inom närområdet eftersom pendeltågsstationer har ett stort upptagningsområde.
Busslinjerna i det befintliga gatunätet inom Södertälje tätort täcker befintliga bebyggelseområden och trafikerar de gator som klarar erforderlig framkomlighet.
Förbättringar av busstrafikeringen sker i samråd mellan trafikhuvudmannen och kommunen.

Nedan redovisas befintliga busslinjer utanför tätorterna
Södertälje - Nykvarn via Gamla Strängnäsvägen ( väg 576) till Nykvarn.
Södertälje - Enhörna via Enhörnaleden - väg 522 - väg 523 till Överenhörna kyrka.
Södertälje - Viksberg via väg till Viksberg (väg 575) till Viksberg.
Södertälje - Nynäshamn via Nynäsvägen (väg 225) till Nynäshamn.
Södertälje - Järna via Nyköpingsvägen (väg 525) och väg 57 till Järna.
Södertälje - Järna via Tvetavägen (väg 515).
Järna - Gnesta via väg 57.
Järna - Hölö via väg 57, väg 525 och väg 503.
Hölö - Mörkö via väg 503 - väg 525 - väg 569, väg 531 till Oaxens och Skanssundets
Färjelägen.

ÖP föreslår

Större bebyggelsegrupper bör i princip anläggas efter stråk med kollektivtrafik.

4.2.1 Bebyggelseområden

Kvedesta mfl. Exploatering av Kvedestaområdet, Tvetastrand mm
Busslinjen Järna - Södertälje passerar idag området på Tvetavägen.

Ritorp, Viksberg
Busslinje finns på Viksbergsvägen och Käggebodavägen.

Lina strand, Vattubrinken, Kiholm och Damkärr
Områdena är i dagsläget inte kollektivtrafikförsörjda.

Almnäs
Befintlig busslinje Södertälje - Nykvarn på Gamla Strängnäsvägen kan läggas om till Strängnäsvägen/ Vasa trafikplats - ny väg till Almnäs - Almnäsvägen - Gamla Strängnäsvägen.

Glasberga sjöstad
Befintlig busslinje som vänder i Fornhöjden kan förlängas till Glasberga efter att förbindelsevägen mellan Fornhöjden och trafikplats Moraberg byggts.

Hall
Befintlig busslinje Södertälje - Nynäshamn passerar området på Nynäsvägen väg 225.

Järna
Kallfors norra, Kallfors östra, Norra Myrstugan, Mora - Billsta, Tuna backar, Tavesta och Södertuna. Järna trafikeras i dag av pendeltåg Södertälje - Gnesta och av busslinjer mot Södertälje, Hölö och Gnesta.

Hölö
Västra Lida, Vi, del 1 och 2, Österby, Norrvrå, Broby och Grävsta.
Hölö trafikeras av busslinjer till Järna/Södertälje och Mörkö Byte till pendeltåg vid Järnastation

Mölnbo
Balsberga, Skolbänken, Rudholm/Nibble,
Buss- och pendeltågsförbindelse finns med Gnesta, Järna och Södertälje.

Enhörna
Räfserskan.
Bussförbindelse finns utmed väg 522 och 523 mellan Södertälje och Överenhörna.
Under sommaren angörs även Sandvikenområdet väg 527.

Miljökonsekvenser av översiktsplanens förslag

Av de bostäder som redovisas i översiktsplanen, ligger drygt en tredjedel inom befintliga "kollektivtrafikförsörjda stråk". Om de nya områdena och stadsdelarna försörjs med nya busslinjer kommer majoriteten av alla planerade bostäder att bli kollektivtrafikförsörjda (fler än 90 %).
I Järna ligger närmare 90 procent av bostäderna inom "kollektivtrafikförsörjda stråk". Norra Kallfors och Norra Myrstugan har acceptabelt gångavstånd till bussen , Järna - Södertälje.
Den närmaste bussen för områdena Mora och Fredriksberg/Billsta går mot Gnesta, men hållplatsen finns på ett för stort avstånd från de aktuella områdena. Tuna backar och Tavesta får gångavstånd till en busshållplats och pendeltåg.
I Mölnbo återfinns två tredjedelar av de nya bostäderna inom gångavstånd till en busshållplats och pendeltåg och återfinns därmed inom ett av de områden som försörjs av kollektivtrafik.
I Hölö återfinns majoriteten av planerade bostäder inom "kollektivtrafikförsörjda stråk".
Två tredjedelar av bostäderna har både tillgänglighet och gångavstånd till en busshållplats.
Västra Lida saknar kollektivtrafik.

4.3 Järnvägstrafiken

I ett miljöanpassat transportsystem spelar kollektivtrafiken en viktig roll. Genom att tågtrafiken byggs ut skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. En bättre tågtrafik kan också leda till en bättre regional samverkan kring bostäder och arbete. För att dra nytta av tågets möjligheter måste vi förbättra samarbetet över länsgränserna. Ett sådant exempel är Svealandsbanan och Ostlänken.

4.3.1 Ostlänken

I juni 2001 startades ett kommunalt bolag med syftet att verka för en utbyggnad av Ostlänken och genomföra en förstudie och en järnvägsutredning. Ägare till bolaget är dels 5 kommuner, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund och Trosa, samt två landsting, landstingen Södermanlands- och Östergötlands län. Södertälje kommun är adjungerad i bolagets styrelse.
Ostlänken är en dubbelspårig järnväg, omkring 150 km lång från Järna till Linköping. Järnvägen ska ingå i ett trafiksystem för både lokala, regionala och nationella behov. Den är en del i det omfattande järnvägsnät, som håller på att byggas ut, som kallas Europakorridoren. Järnvägen ska vara anpassad för en framtida höghastighetstrafik (270-350 km/h) som ger betydligt kortare restid.
En förstudie lämnades över till banverket i maj 2003 och banverket gör nu en sk järnvägsutredning som ska vara klar 2005. I Södertälje kommun finns tre alternativa spårdragningar. När järnvägsutredningen är klar utgår två av de alternativa sträckningarna.

I alternativ A kopplas den nya järnvägen på norr om Järna på Grödingebanan och ansluter till motorvägen och följer sedan denna genom kommunen, dvs järnvägen går öster om Järna tätort men väster om E4:an vid Järna.

I alternativ B går de nya spåren genom Järna och ansluter till motorvägen strax norr om Hölö och följer sedan motorvägen till Kyrksjön söder om Hölö. Därefter viker det nya spåret av från E4:an och går in i Vagnhärad för att där ansluta till befintlig bana.

Alternativ C är identiskt med alternativ B förutom att spåren inte viker av från motorvägskorridoren söder om Kyrksjön utan följer istället E4:an hela vägen till kommungränsen.

Längs spårkorridorerna är markreservationen för järnvägen 400 m bred. Södertälje kommun förordar inget alternativ i sin helhet. Kommunen accepterar inte en dragning utanför Järna utan vill att tågen ska passera genom Järna. I den södra delen förordar kommunen en sträckning väster om motorvägen söder om Kyrksjön, ca 2 km söder om Edeby, för att skydda Tullgarn och vidare att spåret går öster om E4 förbi Hölö tätort till ett läge ca 2 km norr om Smedsta by för att sedan fortsätta på västra sidan av E4. I samtliga alternativ finns möjlighet att trafikera den gamla banan och bygga en station i Hölö.
Ostlänken kommer att tillåtlighetsprövas enligt miljöbalken. Enligt §6 gäller inte det kommunala vetot för sådana anläggningar.

Fördelar med de olika spåralternativen

Alternativ A
Ingen störning i form av nya tåg eller höjda bullernivåer i tätorten. Påverkan på Tullgarnsområdet är begränsad då spåren går längs med E4:an i områdets utkanter. De nya spåren passerar öster om motorvägen vid Hölö.

Alternativ B
Kollektivtrafiken förbättras genom att regionaltåg och snabbpendeltåg kan stanna vid Järna station. Nya platser kan nås med tåg. Avståndet till nya arbetsplatser minskar. Inflyttningen kan öka. Antroposofernas verksamheter och riksintresseområdet störs inte.

Alternativ C
Kollektivtrafiken förbättras genom att regionaltåg och snabbpendeltåg kan stanna vid Järna station. Nya platser kan nås med tåg. Avståndet till nya arbetsplatser minskar. Inflyttningen kan öka. Buller som orsakas av tågtrafik samlas på samma plats som motorvägen genom kommunen. Antroposofernas verksamheter och riksintresseområdet störs inte. Påverkan på Tullgarnsområdet är begränsad. De nya spåren passerar öster om motorvägen vid Hölö.

Nackdelar med de olika spåralternativen

Alternativ A
Inga nya tåg stannar i Järna. Tågtrafiken till och från Järna förbättras inte. Orten får ingen ny tillväxt som kan genereras av förbättrad kollektivtrafik. Järnvägen går igenom ett riksintresseområde och stör flera av antroposofernas verksamheter i Ytterjärna. Den utgör ytterligare en barriär mellan Järna tätort och Ytterjärna.

Alternativ B
Tågen kan innebära höjda bullernivåer i tätorten. Ombyggnationer av spår och eventuellt station krävs. I Tullgarnsområdet påverkas friluftslivet och fågellivet negativt. Bullernivåerna ökar och spåren utgör en barriär i landskapet. De nya spåren passerar mellan motorvägen och samhället genom ett rekreationsområde och genom Wij i Hölö.

Alternativ C
Tågen kan innebära höjda bullernivåer i Järna. Ombyggnationer av spår och eventuellt station krävs.

4.3.2 Persontrafik med tåg

Tätorterna Järna, Mölnbo och Södertälje trafikeras med pendeltåg. Södertälje Syd trafikeras även med fjärrtåg och regionaltåg, Svealandsbanan. Kapaciteten på Svealandsbanan ska utökas med dubbelspår. Ytterligare regionaltåg förutsätter också att spårkapaciteten genom Stockholm byggs ut. Detta kommer tidigast att vara klart 2011.
Södertälje Syd ska utvecklas till ett nav för tågtrafiken med stopp för snabbtåg, intercitytåg, regionaltåg och lokaltåg samt anslutning till busstrafik. Direktförbindelse med Arlanda är av stor vikt.
Regionaltåg förkortar restiderna mot Stockholm avsevärt och skulle med tågstopp i Järna halvera restiden därifrån mot Stockholm.

4.3.3 Gods

I framtiden vill kommunen att godshanteringen successivt tas bort från centrum, men att den fortsätter att finnas kvar i Södertälje hamn.

ÖP föreslår

Markreservation görs i översiktsplanen för Ostlänkens alternativ tills järnvägsutredningen fastlagt 2005 vilken sträckning som kan aktualiseras.
Godshanteringen tas bort successivt från centrum, men fortsätter att finnas kvar i Södertälje hamn.

Karta 4 Kommunikationer (pdf 500 kb)

4.4 Gång- och cykeltrafik

Regionala cykelstråk som berör Södertälje har utretts av kommunen och Vägverket. Kommunens Gång- och cykelplan 2000 redovisar befintliga och planerade gång- och cykelvägar i tätorterna. Gång- och cykelvägnät i tätorterna ansluter till de regionala stråken.

Bättre kollektivtrafik och utbyggda cykelleder är till nytta för miljön.

ÖP föreslår

Mark reserveras för regionala cykelstråk mellan Nykvarn och Södertälje på gamla banvallen, mellan Järna och Södertälje tätort utmed väg 515 samt mellan Södertälje och Salem utmed pendeltågsspåret och fjärrvärmeledningen Östertälje - Rönninge.

4.5 Hamnar

Huvuddelen av Södertälje hamn ligger på västra sidan om Igelstaviken och sträcker sig från kanalinloppet i norr till Näset i söder. Hamnen består av fyra delar: Uthamnen, Oljehamnen, Sydhamnen och Igelstakajen på östra sidan av Igelstaviken. Det kommer att göras en fördjupad översiktsplan över hamnområdet. Enligt Sjöfartverkets beslut från 2001 är Södertälje hamn inte ett riksintresse. Hamnar av riksintresse i länet är hamnarna i Nynäshamn, Stockholm och Kapellskär. Däremot är Södertälje kanal och farled av riksintresse.

4.5.1 Uthamnen

Uthamnen är i den gamla översiktsplanen planerad för bostäder. I utredningen "Staden, stränderna och vattnet" föreslogs att området skulle bli just bostadsområde. I framtiden skulle området kunna användas för både bostäder och arbetsplatser i ej störande verksamheter som t ex kontor, service och hantverk. Området har bra förbindelser med pendeltågstrafik och ligger i anslutning till redan befintlig bostadsbebyggelse och service vid Uthamnens tågstation.

Uthamnen bör planeras för både bostäder och arbetsplatser.

4.5.2 Oljehamnen

På lång sikt kan Louddens oljehamn utanför Stockholm komma att läggas ner för att ge plats åt bostäder. Oljehamnen i Södertälje är en av de hamnar som föreslagits att kanske ta över de oljetransporter som idag går via Loudden.
Utbyggnadsmöjligheterna i Uthamnen, med en blandning av bostäder och arbetsplatser, kan påverkas av en ökad oljehantering i Södertäljes oljehamn. Även om inga gränsvärden överskrids när det gäller utsläpp och buller, kan Uthamnens attraktivitet som bostadsområde försämras. Placeringen av gasolanläggningen mitt i oljehamnen är även en faktor som bör utredas, kanske den bör flyttas, för att minska tänkbar risk och oro vid eventuellt bostadsbyggande i Uthamnen.

4.5.3 Sydhamnen

Södertälje Hamn AB är ett hamn- och stuveribolag som ägs av Södertälje kommun. De huvudsakliga godsslagen är nya personbilar, chassier, containrar, skogsprodukter och styckegods. Samtliga dessa godsslag klassas som lågriskgods.
Hamnverksamheten pågår dygnet runt och verksamheten ger upphov till buller i omgivningen. I november 2001 meddelade Länsstyrelsen tillstånd enligt Miljöbalken för hamnen att bedriva hamnverksamhet. Länsstyrelsen bedömer att det blir svårt att bedriva verksamhet i hamnen om krav ska ställas på att Naturvårdsverkets riktvärden för buller ska gälla på Näset. I det läget anser Länsstyrelsen att hamnen måste prioriteras. Med anledning av ovanstående undantas Näset i Länsstyrelsens beslut. Hamnen har överklagat villkoren i beslutet till miljööverdomstolen.

4.5.4 Farleden/slussen

Farleden Landsort - Södertälje betjänar Södertälje hamn, Södertälje kanal och Mälarhamnarna.
Södertälje kanal, i sin nuvarande sträckning, är av riksintresse, se karta 4. Vid planering av bebyggelse eller anläggningar som kan komma i konflikt med riksintresset skall samråd ske med Sjöfartverket och Länsstyrelsen.
Intresse finns att ta in större båtar i Mälaren via Södertälje sluss. En studie har gjorts där en ny och större sluss presenteras på samma plats där den nuvarande slussen ligger idag. Vid ett eventuellt genomförande kommer inte nya landområden att tas i anspråk. Det som kommer att påverkas är kanalstränderna genom spontning och muddring. En förutsättning för dessa omfattande åtgärder är att dagens strandpromenad förbättras.

ÖP föreslår

En fördjupning av översiktsplanen tas fram för Södra och hamnområdet inklusive Näset.
Uthamnen bör planeras för både bostäder och arbetsplatser, upp emot 300 nya bostäder kan inrymmas i Uthamnen. Området har ett centralt läge med bra kollektivtrafik och är mycket väl lämpat för personalintensiv verksamhet. Dagens verksamhet bör successivt minska.
När det gäller oljehamnen bör gasolanläggningen på längre sikt flyttas och en utökad oljehantering bör vägas mot eventuella kvalitétsförsämringar för nya bostäder i Uthamnen.
Hamnverksamheten i Sydhamnen utvecklas inom befintligt hamnområde.
Iordningställande av strandpromenader längs kanalområdet samordnas med en eventuell utbyggnad av slussen.

4.6 Master för mobiltelefoni

Utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefonisystem, UMTS, pågår i Sverige och är ett nytt system för mobilkommunikation, som fungerar som ett slags mobilt bredband. Den nya tekniken innebär att man måste bygga ut systemet med nya master i landet. Mottagare/sändare kräver i vissa fall en hög mast, vilken behöver bygglov hos kommunen. Masterna bör samordnas för att undvika en alltför stor påverkan på landskapsbilden. För det absoluta flertalet sändare/mottagare föreligger ingen bygglovplikt enligt Plan- och bygglagen.
Utbyggnaden möter hårt motstånd på många håll. Oron för strålningsrisker hos närboende är en viktig orsak men det finns också kritik som berör påverkan på landskapsbilden och en irritation över bristande samordning mellan operatörerna. Dessa ska kunna samutnyttja masterna för att minimera antalet utplacerade master. En ny lag som kommer att tvinga fram en bättre samordning är under bearbetning i riksdagen.
Kommunen kan inrätta lågstrålande zoner i översiktsplanen. Vid bygglovprövningen ska emellertid både enskilda och allmänna intressen beaktas och när det gäller risk för olägenheter för människors hälsa ska avvägningen göras mot bakgrund av kunskapsläget vid prövningstillfället. Pågående detaljplaneläggning är t ex skäl att neka bygglov för master.
I översiktsplanen föreslås att de större opåverkade områdena så långt möjligt ska hållas fria från master. Kommunens ambition är att det ska finnas opåverkade områden att tillgå, men varje bygglovansökan måste prövas utifrån fler aspekter på om placeringen av t ex en ny mast är lämplig.
Stadsbyggnadsnämnden arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige med att ta fram ett underlag till policy när det gäller hanteringen av bygglov för master. Kommunförbundet arbetar med motsvarande gemensam syn på mobiltelefonimaster i landets kommuner.

ÖP föreslår

I Södertälje har vi beslutat att verka för största möjliga samordning mellan operatörerna och ett minimalt antal radiomaster och radiotorn. Kommunen pekar även ut ett antal områden i översiktsplanen som vi anser ska hållas fria från master, sk större opåverkade områden. Det är områden som i dag är relativt orörda och där landskapsbilden kan påverkas negativt.

4.6.1 Lågstrålande zoner

Miljökontoret har efter strålningsmätningar i delar av kommunen redovisat områden med låg radiofrekvent elektrisk fältstyrka, så kallade lågstrålande zoner. Med låg menas här att intensiteten är 100-1000 gånger lägre än i kommunens tätorter, variationen beror delvis på vilken typ av strålning som avses. Strålningen kommer från radio, TV och mobiltelefoni med mera.
Områdena redovisas på karta 5 som kan komma att revideras efter ytterligare mätningar i kommunen tills ett heltäckande underlag finns. Lägen för befintliga master har också markerats. Zonerna sammanfaller delvis med de större opåverkade områdena men även mindre grupper av hus ingår samt ett område med samlad bebyggelse (Molstaberg). Motivet att inkludera dessa är att de ligger inuti större sammanhängande zoner och att det ska vara möjligt att bosätta sig i zonen för exempelvis personer med överkänslighet för radiofrekvent eller elektromagnetisk strålning. Syftet är att uppnå en från social synpunkt god livsmiljö och goda miljöförhållanden (PBL 2 kap 2§) för människor som är särskilt känsliga. Det är ett allmänintresse att alla människor kan finna en god livsmiljö inom Södertälje kommun.
Ytterligare underlag för hur bedömningarna och mätningarna har gjorts finns hos kommunens miljökontor.
Det finns idag inga möjligheter att helt skydda områden från radiofrekvent elektrisk fältstyrka då många av källorna är sådant där kommunen inte kan styra förekomsten eller placeringen. Avsikten med så kallade lågstrålande zoner är att bevara den nuvarande låga nivån av radiofrekvent fältstyrka i området och därmed förhindra en ökad belastning på området. Utplaceringen av nya master kan begränsas genom detaljplaneläggning. Det kan finnas särskilda skäl att planlägga för att reducera strålningsförekomsten om det i området bor överkänsliga personer.

ÖP föreslår

Inom områden markerade som lågstrålande på karta 5 får inte mobiltelemaster/antenner etableras.
Inom lågstrålande zoner kan detaljplaneläggning eller områdesbestämmelser i mindre områden aktualiseras för att freda dessa från ytterligare radiofrekvent elektrisk fältstyrka

Karta 5 Master och lågstrålande zoner (pdf 449 kb)

4.7 Flyg

En lokalisering av en flygplats har diskuterats vid Almnäs och Hall. Regeringen har sagt att en ny flygplats i södra delen av Stockholms län inte är möjlig med hänsyn till natur- och kulturmiljön samt med hänsyn till Arlandas roll som nav för inrikesflyget. Frågan om flygplatskapaciteten för Stockholmregionen är dock inte löst varför länsstyrelsen har att bevaka ett riksintresse för en trafikflygplats i den södra länsdelen (se vidare länsstyrelsens samrådsyttrande).
Södertälje kommun avvisar planerna på en ny flygplats i Almnäs eller Hall. Kommunen anser det också vara orimligt att blockera utvecklingen i berörda kommundelar genom att fortsätta betrakta både Almnäs och Hall som riksintresseområden för flygtrafik.

Funktioner: