Södertälje kommun omfattas av två naturgeografiska regioner enligt Nordiska ministerrådets indelning, dels "Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken" samt dels "Östersjökusten med skärgårdar samt Åland". Den uppsplittrade strukturen som sprickdalarna ger upphov till och anknytningen till Östersjöns kust och skärgård ger en viss småskalighet i landskapet samtidigt som det finns en stor variation vad gäller naturkvaliteterna i kommunen.
Skogsmarken upptar cirka 60 % av landarealen. Boniteten, dvs skogarnas produktionsförmåga, kan sägas vara medelgod. De största sammanhängande skogsområdena finns i kommunens sydvästra del.
Jordbruksmarken som utgör cirka 19% är främst koncentrerad till området nordväst om Södertälje tätort, på Enhörnalandet, samt söder om Södertälje, den så kallade Järnaslätten samt på ön Mörkö. Kommunen har en förhållandevis stor areal (cirka 7 % av den totala åkermarksarealen) som odlas ekologiskt dvs utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Närheten till Östersjön respektive Mälaren innebär att odlingssäsongen är något längre än den annars skulle ha varit (mildare klimat).
Genom kommunen löper flera mäktiga rullstensåsar. Naturgruset är dock en ändlig resurs som kräver en god hushållning. Rullstensåsarnas betydelse som vattenmagasin och vattenrenare är dessutom av stor betydelse. De förhållandevis små förekomsterna av urbergskalksten är till stor del utbrutna och de kvarvarande är därför ofta av stort värde för naturvården genom sin rika flora.
Viltstammarna är relativt goda i kommunen. Vildsvinstammen kan sägas vara ovanligt god särskilt i kommunens södra delar kring Tullgarn och på Mörkö. Fisktillgången är god såväl i skärgården som i Mälaren. Yrkesfiske i kommunen saknas numera i stort sett. Däremot sker ett aktivt sportfiske i såväl insjöar som i Östersjön. Ett stort antal av sjöarna i kommunen är reglerade vilket bl a försvårar för vandrande laxfiskar att komma upp i floder och åar för att leka.

5.1 Mark

Landarealen i kommunen är 524 km2 och 174 km2 är insjö- och kustvatten. Det vill säga att landarealen är 75 % av kommunens totala areal. Alla som på olika sätt utnyttjar marken måste ta sitt ansvar för att de nationella miljömålen skall uppnås. När det gäller skogsbruket står det i portalparagrafen i skogsvårdslagen att skogen skall brukas, så att både produktionsmålet och miljömålet uppfylls. Detta är bara en början till att försöka nå miljömålet "levande skogar".

5.1.1 Stora opåverkade mark- och vattenområden

Följande fyra större relativt opåverkade mark- och vattenområden har avgränsats på karta 6 Grönstruktur och rekreation:

Malmsjön Väst
Yngern Syd
Långsjön Ost
Ridöskärgården

Tre av områdena är stora sammanhängande skogsområden som endast är obetydligt påverkade av exploateringar såsom bebyggelse och vägar. Det fjärde är ett område som ligger i Mälarens skärgård och som är obetydligt påverkat av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. De relativt opåverkade skogsområdena hyser miljöer som är av betydelse för skogslevande djur, växter och svampar. Bland fågelarter som kräver relativt stora skogsområden kan nämnas tjädern som just i de nämnda områdena har ett tiotal spelplatser. För det rörliga friluftslivet utgör de nämnda skogsområdena omtyckta utflyktsmål för vandringar, bär- och svampplockning mm. Det är heller ingen tillfällighet att Sörmlandsleden dragits fram just genom flera av dessa områden.
Inom områdena finns också andra värden av stor betydelse för människors välbefinnande såsom tystnad, låg ljusförorening och goda möjligheter att se stjärnhimlen, inga störande ingrepp i landskapsbilden och känslan av att vistas i orörd natur. Dessa värden kan delvis gå förlorade även vid mycket små exploateringsingrepp och bör därför särskilt beaktas i de orörda delarna.

ÖP föreslår

De fyra större relativt opåverkade mark- och vattenområdena skall, i överensstämmelse med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken 4 kap., så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Således bör det undvikas att ny bebyggelse, vägar, master, större kraftledningar m.m. byggs i de nämnda områdena.

Karta 6 Större opåverkade områden (pdf 659 kb)

5.1.2 Rekreationsområden, tätortsnära skog

Betydelsen av natur i närheten av bostaden har fått allt större uppmärksamhet under senare år när tätorterna växer. Därför har områden kring kommunens tätorter avgränsats som så kallade tätortsnära skogar (närrekreationsskogar). En stor del av dessa tätortsnära skogar ägs av kommunen. Mer perifert belägna skogsområden där kommunen äger marken och som samtidigt har särskild betydelse för friluftslivet avgränsas som så kallade rekreationsskogar. De skogsområden som har stora friluftslivsvärden och som samtidigt ligger inom naturreservat utpekas också som rekreationsskogar i detta sammanhang.
Kommunen har samtidigt med översiktsplanen tagit fram en grön skogsbruksplan som skall vara ett redskap för hur de kommunägda skogarna skall skötas med hänsyn till olika intressen såsom produktion, naturvård och rekreation. I de tätortsnära skogarna som ägs av kommunen visar den gröna skogsbruksplanen att naturvårds- respektive rekreationsintresset normalt bör väga tyngre än skogsproduktionsintresset. Även vissa andra skogsområden, som kommunen äger och som har stora rekreationsvärden, har uppmärksammats i den gröna skogsbruksplanen så att särskild hänsyn till rekreationsintressena även tas inom dessa områden.
Avslutningsvis bör observeras att i översiktsplanen redovisas även tätortsnära skogar som inte ägs av kommunen. Naturreservaten ägs inte alltid av kommunen vilket däremot gäller för övriga utpekade rekreationsskogar

Miljökonsekvenser av översiktsplanens förslag

Järna
Av de nya bostadsområden som planeras i Järna bedöms de negativa miljökonsekvenserna av Norra Myrstugan, Tuna Backar och Tavesta bli begränsade. Detta gäller även för Mora och Billsta under förutsättning att särskild hänsyn tas till landskapets unika karaktär och att bebyggelse på jordbruksmark och längs Moraån begränsas. Kallforsområdet gränsar till ett friluftsområde som används av Järnaborna för rekreation och friluftsliv. Sörmlands-leden och ett antal stigar korsar området. En liten del av rekreationsområdet kommer att tas i anspråk för den nya bebyggelsen i Kallfors.

Hölö
Översiktsplanens förslag till tätortsutveckling för Hölö samhälle bedöms ha relativt liten negativ påverkan på möjligheterna till rekreation och friluftsliv för Hölöborna. Skogarna öster om Hölöskolan och idrottsplatsen är mycket viktiga ur rekreationssynpunkt liksom skogen norr om Hölö vid Wij. Dessa skogar påverkan inte alls av översiktsplanens förslag.

Mölnbo
Området vid Balsberga ligger inom den tätortsnära skogen, och utgörs av ett fint naturskogsområde med bra rekreationsmöjligheter mellan samhälle och Bergasjön. Idag använder sig många av stigarna genom området för att ta sig till sjön. Det är viktigt att denna möjlighet inte begränsas i och med ny bebyggelse inom området.

ÖP föreslår

I de tätortsnära skogarna och övriga utpekade rekreationsskogar bör särskild hänsyn tas i skogsbruket till friluftslivsintressena. I de fall kommunen själv inte äger marken bör kommunen träffa överenskommelser med berörda markägare när det gäller hänsynen i skogsbruket.

5.1.3 Gröna områden i tätorten

Naturmiljöerna i närheten av bostäder ger möjlighet till rekreation och naturupplevelser. Även närparker och små "lekskogar" är viktiga oaser. Av de utflykter som företas av dagis, skolor och föreningar går 80 procent till naturområden inom tätorten. Områden för lek, promenader, naturupplevelser, idrott, solbad och kulturevenemang i tätorterna är därför oerhört viktiga för trivseln och välbefinnandet.
En viktig utgångspunkt i översiktsplanen är att förtäta befintlig bebyggelse. En tätortsutvecklig som innebär förtätning av staden genom exploatering av obebyggda ytor i centrum ger ett effektivt nyttjande av markresurser, vilket kan begränsa exploateringen av orörd mark i stadens utkanter. I en tät stad kan även transportbehoven minimeras genom korta avstånd, och möjligheten att gå, cykla eller åka kollektivt ökar.
Enligt översiktsplanen ska förtätningen ske så att stadens grönområden bevaras.

Miljökonsekvenser av översiktsplanens förslag

Översiktsplanen föreslår närmare 2000 nya bostäder genom komplettering och förtätning av Södertälje tätort. Södertälje tätort utgörs idag av 2162 ha hårdgjord yta (byggnader, gator, parkeringsplatser och liknande), 841 ha parkmark (skog, gräsmatta, äng eller liknande) och 216 ha vatten.
I storleksordningen 2/3 av den mark som föreslås för ny bebyggelse inom Södertälje tätort, utgörs idag av sk övrig mark (industrifastigheter, förorenade områden, parkeringsplatser eller liknande). Övriga bostäder föreslås i områden som idag utgörs av parkmark eller tätortsnära skog.
Att omvandla områden som idag utgörs av gamla industritomter eller förorenade område till bostadsområden, får ofta övervägande positiva miljökonsekvenser. Inom Stockholms län ses förorenade områden som en potential för förtätat stadsbyggande. Den nya bostadsbebyggelsen inom området kommer att ställa höga krav på sanering så att Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning kan uppnås. På så vis upphör också risken för spridning av föroreningar till omgivande mark- eller vattenområden.
Konsekvenserna av att tätortsnära skog tas i anspråk för bebyggelse blir att gränsen för den tätortsnära rekreationsskogen kommer att flyttas utåt och att människors rörelsemönster kommer att ändras. Eftersom områdena ligger i utkanten av Södertälje tätort, där de boende kommer att ha relativt nära till skogsområden för rekreation och friluftsliv, bedöms de negativa konsekvenserna som relativt små.
Ett antal av de områden i Södertälje tätort som föreslås för bostadsbebyggelse utgörs idag av parkmark eller annan grönyta. Denna förtätning bedöms till största del kunna ske utan att "gröna områden med rekreationsvärden i staden" tas i anspråk. Översiktsplanens föreslag på nya bostäder i Mälarparken ligger emellertid i konflikt med de rekreationsintressen som finns inom området.

5.1.4 Gröna kilar

Regionplane- och trafikkontoret har i samband med regionplaneringen i länet redovisat gröna kilar i regionen. I huvudsak är det gröna kilar som sträcker sig in mot Stockholms centrala delar från omliggande landsbygd. Värdet av sådana kilar är dels att även tätortsborna skall komma i kontakt med naturen, men även att djur och växter skall kunna få finnas i städernas närhet och att de skall kunna sprida sig mellan olika så kallade värdekärnor (områden med särkilt värdefull natur). Två av dessa gröna kilar ligger i Södertälje kommun, nämligen Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Mellan dessa bägge kilar finns en "grön förbindelselänk" som sträcker sig från de strandnära områdena vid sjön Uttran via Glasbergasjön och Dånviken upp till strandområdena väster om sjön Tullan inom Bornsjökilen. Länken är till stor del avskuren genom motorvägen. Endast en liten vägtunnel finns under motorvägen.
I Södertälje har man i regel betydligt närmare till naturen än i Stockholmsregionen i övrigt. Det är dock viktigt att man planerar så att den gröna strukturen kommer in i tätorterna. På kartan "Naturvård och grönstruktur" framgår att det i princip finns tre ordentliga kilar som sträcker sig in mot staden. I huvudsak ingår de stora opåverkade områdena tillsammans med naturreservat, vissa av de ekologiskt särskilt känsliga områdena, respektive Natura 2000-områdena och den tätortsnära skogen samt rekreationsområden på kommunägd mark i kommunens sk Gröna kilar.

Kilarna sett från Södertälje stad är följande:

1. Söderifrån finns en kil som börjar i det större opåverkade området Yngern Syd och som sedan passerar söder om Järna längs Moraån och följer strandområdena öster om gamla E4:an via Farstanäs naturreservat fram till Öbacken Bränninge naturrreservat.

2. Nordväst om staden finns en kil som börjar i det större opåverkade området Malmsjön Väst, den går sedan via vattenskyddsområdet vid Malmsjön, via Lina naturreservat och avslutas sedan nära Lina hage och Ronna i utkanten av Södertälje tätort.

3. Nordöstra delen av Södertälje har en kil som ligger i Bornsjöns naturreservat med anknytning till Bornsjökilen (regionplane- och trafikkontorets benämning). Kilen sträcker sig in i skogsområdet mellan Ritorp och Viksäter tillsammans med bl.a. det interimistiska naturreservatet Talbyskogen.

Miljökonsekvenser av översiktsplanens förslag

Kil nr 3; Bornsjökilens förlängning, samt en förbindelselänk mellan två av Stockholms gröna kilar (Bornsjö- och Hanvedenkilen), påverkas i varierande grad av den bebyggelse som översiktsplanen föreslår.
Utvecklingsområdet Ritorp- Viksberg ligger inom Bornsjöskilens förlängning. Området, som är en del av den sammanhängande skogen på östra sidan av Södertäljeviken, gränsar till Bornsjökilen, där Korpberget och Tullan-Bockholmsätra utgör var sina delar. I norr, på gränsen mot Salems kommun, ligger Korpberget som är riksintresse och naturreservat. I juni år 2000 bildades ett interremistiskt naturreservat i den nordvästra delen av Talbyskogen. I anslutning till reservatet finns även ett biotopskyddat område, mellan Talbystrand och Viksberg. På höjdplatån har skogsvårdsstyrelsen klassat flera skyddsvärda naturområden.
Det är viktigt att bebyggelsen planeras med hänsyn till grönkilens värdekärnor så att närbelägna grönområden förblir lättillgängliga.
Förbindelselänken mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen påverkas av den samlade exploateringen som föreslås inom länken. Till helhetsbilden hör den nya stadsdelen Glasberga sjöstad, höjningen av Glasbergasjön med tillhörande utökad vattenyta, väg 225 med anslutningar, utbyggnaden av arbetsområdet i Moraberg samt utbyggnaden av Lugnet. Förbindelselänken splittras upp och försvagas av den samlade exploateringen. Förbindelselänken mellan grönkilarna är emellertid avbruten av E4/E20 i norr och gamla stambanan i söder. Detta gör att de ekologiska och rekreativa sambanden i länken redan idag är kraftigt försvagade. Genom att 1/3 av förbindelselänken exploateras är det mycket angeläget att både förbindelselänken öster om Glasbergasjön samt den västliga förbindelselänken mellan Östertälje och Glasberga Herrgård tryggas.

ÖP föreslår

De gröna kilarnas funktion som spridningskorridorer skyddas från exploatering. Kilarna tillvaratas som en resurs i stadens grönstruktur.
Förbindelselänken öster om Glasbergasjön skyddas mot framtida exploatering

Karta 7 Sambandet mellan värdefull natur (pdf 753 kb)

5.1.5 Ekologiskt särskilt känsliga naturområden

På karta 8 "Grönstruktur och rekreation" har eko-logiskt särskilt känsliga områden avgränsats. Observera dock att sådana områden som ligger inom naturreservat och biotopskyddsområden inte har tagits med. Områdena kan sägas vara av två typer. För det första ingår områden som redan idag är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter genom att exempelvis vara försurade, övergödda eller förorenade mark- och vattenområden och som inte tål någon ytterligare belastning av nämnda slag. För det andra är det sådana områden som hyser en speciell fauna och flora med rödlistade arter eller miljöer av ovanlig och värdefull karaktär som riskerar att spolieras om inte särskild hänsyn tas.

Moraån är ett ekologiskt särskilt känsligt område där bl a havsöringen
leker.

Följande områden redovisas på karta 8
E01. Eksholmen Rödlistade växter och svampar
E02. Yngern Känslig fauna och flora
E03. SO Marsjön Rödlistade växter och svampar
E04. Vaskasjöarna Känslig naturtyp
E05. Orrsättra Känslig fauna och flora
E06. Stora Alsjönområdet Rödlistade växter och svampar
E07. Moraån-Pilkrogsviken Känslig fauna
E08. Simsjön Känslig fauna
E09. Skanssundet-Notholmen Känslig fauna och flora
E10. Skillötsjön Rödlistad djur- resp växtart
E11. Ledarön Känslig flora
E12. Djurgården,Hörningsholm Känslig fauna och flora
E13. Björkarösund Känslig flora
E14. Långsjön Känslig fauna,rödlistad växt
E15. Kalkberget Känslig fauna och flora
E16. Nora Holmäng Känslig fauna och flora
E17. Pålsundet Känslig fauna
E18. Oaxen Känslig fauna och flora
E19. Djupviken Rödlistad kransalg
E20. Acksjön Försurning
E21. Akaren Försurning, rödlistad kransalg
E22. Grävstasjön Försurning
E23. Lilla Acksjön Försurning
E24. Lilla Horssjön Försurning
E25. Lilla Mörtsjön Försurning
E26. Stegsjön Försurning
E27. Stora Horssjön Försurning
E28. Svinsjön Försurning
E29. Trönsjön Försurning
E30. Stora Alsjön Försurning, referenssjö kalkning
E31. Lillsjön Övergödning
E32. Kyrksjön Övergödning
E33. Kvarnsjön Rödlistad fisk

ÖP föreslår

De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga mark- och vattenområdena skall, i överensstämmelse med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa naturmiljöer. Som exempel kan nämnas uppförande av ny bebyggelse som kan innebära risk för ytterligare närsaltbelastning på intilliggande sjöar och vattendrag. Andra exempel kan vara anläggningar som innebär ökad båttrafik eller att fler människor besöker områden med störningskänslig och skyddsvärd fauna och/eller flora.

5.1.6 Riksintressen för naturvård och friluftsliv

Enligt 3 kap i miljöbalken skall områden som är av riksintresse för naturvården och friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset.

Tullgarnsområdet är av riksintresse för säväl friluftslivet som naturvården.

Följande tre områden i Södertälje kommun anses vara av riksintresse för friluftslivet enligt Naturvårdsverkets beslut från 1988:

F1. Stockholms skärgård, yttre delen.
F2. Tullgarn.
F3. Björkfjärden - Prästfjärdens övärld.

Följande fem områden i Södertälje kommun anses vara av riksintresse för naturvården enligt Naturvårdsverkets beslut från 2000:

N1. Stockholms skärgård; Långö - Fifång - södra Torö - Järflotta
N2. Tullgarn - Mörkö
N3. Yngernområdet
N4. Vattgruvsmossen
N5. Korpberget

Riksintressena för naturvård och friluftsliv beskrivs närmare i bilaga till översiktsplanen.

Riksintressen vid kusten och i Mälaren enligt miljöbalken

I miljöbalkens hushållningsbestämmelser (4 kapitlet) sägs att den del av kusten och skärgården respektive den del av Mälarens öar och strandområden som bl a ligger i Södertälje kommun utgör riksintresse i sin helhet. Kommunens avgränsning av dessa riksintresseområden framgår av karta 12. Kustområdet och skärgården sträcker sig upp till Trindborgen vid Brandalssund. Området norr därom utgörs av en smal farled som successivt övergår i Södertälje kanal och anses således inte höra till det egentliga kustområdet. Mälarområdet omfattar den del av kommunen som utgörs av själva Mälaren inklusive öar och stränder och där hela Enhörnahalvön ingår. Avgränsningarna vad gäller nämnda områden vid Östersjön respektive Mälaren överensstämmer med tidigare översiktsplan.

Karta 8 Särskilt känslig och värdefull natur (pdf 848 kb)

5.1.7 Naturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal

Som framgår av karta 9 så finns det sexton områden i kommunen som är skyddade som naturreservat enligt miljöbalken. Kommunen arbetar parallellt med Länsstyrelsen med att inrätta naturreservat för områden med särskilt värdefull natur. Fem av de nämnda naturreservaten har kommunen inrättat. Kommunen arbetar för närvarande med tre områden som planeras att bli naturreservat nämligen Kalkberget vid Egelsvik på Mörkö, Moraåns dalgång i Järna samt Talbyskogen som är ett interimistiskt naturreservat i Brunnsäng i norra kanten av Södertälje tätort. Naturreservaten är oftast skyddade såväl på naturvetenskapliga grunder som på grund av pedagogiska skäl eller friluftslivsskäl. Beroende på ändamålet med skyddet för respektive område varierar bestämmelserna som gäller för de olika naturreservaten.
Biotopskyddsområden är en annan skyddsform som syftar till att skydda mindre områden som hyser eller förväntas hysa hotade djur- och växtarter. För vissa naturmiljöer gäller ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken, exempelvis för alléer, stenmurar, märgelgravar och mindre åkerholmar. När det gäller skogsmiljöer är det Skogsvårdsstyrelsen som avgränsar och beslutar om biotopskydd. Normalt skyddas bara sådana skogspartier som är mindre än 5 ha. För större skogsområden får man lov att bilda naturreservat.
I ett fall har man i stället för att bilda ett permanent biotopskyddsområde träffat ett civilrättsligt avtal på 50 år där markägaren förbundit sig att inte bedriva något skogsbruk.
Detta naturvårdsavtal gäller för ett sumpskogsområde i och i anslutning till Simsjön i Hölö.

Floran i Tullgarns naturreservat är ovanligt artrik med många kalkgynnade
växter såsom ängsnycklar.

I Södertälje kommun har Skogsvårdsstyrelsen skyddat 22 områden som biotopskyddsområden.
Biotopskyddsområdena i Södertälje kommun finns förtecknade i bilagan till översiktsplanen

Naturreservaten i Södertälje kommun är följande (se även karta 9):

NR 1. Farstanäs
NR 2. Tullgarn (Näset)
NR 3. Tullgarns Naturvårdsområde
NR 4. Öbacken-Bränninge
NR 5. Parkudden-Lövsta
NR 6. Lina
NR 7. Slessberget
NR 8. Kålsö NR 9. Bornsjön
NR 10. Grottberget
NR 11. Stora Envättern
NR 12. Vattgruvsmossen
NR 13. Korpberget
NR 14. Yttereneby
NR 15. Eriksö
NR 16. Fifång

Naturminnen

Denna skyddsform liknar naturreservat men omfattar normalt endast vissa naturföremål eller myckets små områden, högst ett halvt hektar. I kommunen finns 8 sådana naturminnen nämligen:

5 ekar, 2 bokar och en tall (Hall 4:3)
1 tall och en gran ( (Hall 4:1 och 4:3)
3 tallar (Visbohammar 1:5)
6 lindar (Hovsjö 1:2, Eklundsnäsbadet)
1 ek (Almnäs 5:1)
1 tall -"Trolltallen" (Gillberga 1:18)
1 tall (Högantorp 1:18)
1 ek (Överenhörna-Ekensberg 1:23)

5.1.8 Natura 2000

Orrsättra hage, som är en av de få lokalerna för trumgräshoppa i Stockholms län,
har av den svenska regeringen föreslagits som Natura 2000-område.

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom den Europeiska unionen som skall skyddas i enlighet med två EG-direktiv, "art- och habitatdirektivet" och det så kallade "fågeldirektivet". Syftet med Natura 2000 är att skydda vissa listade arter respektive typer av naturmiljöer som man kommit överens om inom EU.
De 28 områden i Södertälje kommun som regeringen, fram till februari 2002, föreslagit att ingå i Natura 2000-nätverket har redan idag ett lagligt skydd enligt miljöbalken. Tillstånd krävs för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön respektive de arter som man avser skydda i dessa områden. Nämnda tillåtlighetsprövning görs med vissa undantag av länsstyrelsen. Vidare gäller att Natura 2000 områdena betecknas som riksintresseområden enligt 4 kap miljöbalken. Slutligen kan också nämnas att nio av områdena redan är skyddade som naturreservat medan fem andra områden har skydd i form av biotopskyddsområden.

Följande Natura 2000 områden ligger helt eller delvis i Södertälje kommun:

Tullgarn, ost
Stora Envättern
Korpberget
Kålsö
Fifång
Grottberget
Kalkberget
Oaxen
Sjögård
Bårsjön
Slessberget
Stora Alsjön
Lina
Orrsättra
Botten
Vattgruvsmossen
Hörningsholm
Jurstaholm
Kiholm
Kvedesta
Ledarön
Nora Holmäng
Skanssundet
Skillebyholm
Stångberget (Bränninge)
Talbystrand
Brant syd Lanaren (Tvetaberg)
Skogstorp

Karta 9 Skyddad natur (pdf 891 kb)

5.1.9 Skydd för landskapsbilden (enligt 19§ naturvårdslagen äldre lydelse)

Dessa förordnanden som beslutades med stöd av en paragraf i en äldre naturvårdslagstiftning gäller intill dess länsstyrelsen eventuellt upphäver dessa beslut. Stora förändringar har skett i miljölagstiftningen sedan nämnda bestämmelser infördes. Vidare ligger de berörda markområdena till större del inom områden som betecknats som områden av riksintresse för naturvården respektive kulturmiljövården.
Inom de områden i kommunen som omfattas av dessa förordanden till skydd för landskapsbilden krävs särskilda tillstånd av länsstyrelsen för att få utföra vissa arbetsföretag. Detta gäller för vissa typer av arbetsföretag som bedömts att i väsentlig mån kunna skada landskapsbilden t ex nybyggnad, upplag mm.
Överenhörna och Ytterenhörna kyrkor (beslut länsstyrelsen 1969-06-30).
Kustområdet öster om gamla E:4-an inom Hölö och Mörkö socknar (beslut länsstyrelsen 1968-05-17).

5.1.10 Samrådsområden

Generellt gäller enligt miljöbalken 12 kapitlet att samråd skall ske med länsstyrelsen, eller när det gäller skogsområden med skogsvårdsstyrelsen, då sådana arbetsföretag planeras som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön.
Länsstyrelsen respektive skogsvårdsstyrelsen kan dessutom bestämma att det inom visst område alltid krävs anmälan om samråd för vissa verksamheter och åtgärder som kan medföra skada på naturmiljön, så kallade samrådsområden.
I kommunen finns beslut om 2 sådana samrådsområden som berör skogsmark. Dessa relativt små områden är inte redovisade på kartan utan förtecknas bara här nedan:

Ledarön länsstyrelsens beslut 1982-01-28
Hässelby- Mälhaga länsstyrelsens beslut 1982-02-17

5.1.11 Odlingslandskapet

Södertälje kommun har i jämförelse med övriga kommuner i länet förhållandevis stora arealer jordbruksmark (cirka170 jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret 2000) och dessutom relativt många lantbruk med djurhållning. Dock minskar mjölkbesättningarna stadigt. Knappt 20 gårdar med mjölkkor finns i kommunen fn). Andra intressanta jordbruksfakta är att sammanlagt 600 ha av odlingsjorden ingår i de biodynamiska jordbruken som är koncentrerade till Järnatrakten. Ser man på sk ekologisk odling som helhet inom kommunen så utgör andelen åkermark som odlas enligt KRAV eller Demeter runt 10 procent. Som framgår av kartan ligger tyngdpunkten på de värdefullaste åkermarkerna ur produktionssynpunkt i de södra delarna av kommunen. Även en stor koncentration av särskilt värdefulla ängs- och hagmarker finns i anslutning till dessa områden. Anledningen till detta är att djurhållning är en förutsättning för att naturbetesmarkerna skall kunna hävdas och att det i dessa områden finns bärkraftiga jordbruk som även har mjölk eller köttdjur.
Ett av de 15 nationella miljökvalitetsmålen är "Ett rikt odlingslandskap" där det sägs att "odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för den biologiska mångfalden ska skyddas och stärkas."
Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd och att dess föroreningshalt inte hotar ekosystemet och människors hälsa.
En levande landsbygd och ett rikt odlingslandskap utgör ett värde i sig som en resurs för ett ekologiskt hållbart samhälle. Det viktigaste är därför att bibehålla jordbruksmarken i konkurrens med andra markanvändningar. Miljöbalkens hänsynsregler poängterar att jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.
En förutsättning för att långsiktigt bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett fortsatt jordbruk med djurhållning. I Södertälje, liksom i andra områden i landet, ser vi en trend med allt färre gårdar med betesdjur och med nötboskap i synnerhet. Även om hästar och får också kan vara bra som naturvårdare i hagarna, så kan de inte alltid ersätta nötkreaturen. I landet som helhet har nötkreaturen minskat med ca 30 % och antalet mjölkkor med mer än två tredjedelar sedan 1950

ÖP föreslår

Kommunen beaktar jordbruksmarkens värden när det gäller såväl hushållnings- som kultur- och naturvårdshänsyn vid avvägning mot annan markanvändning.

Karta 13 Odlingslandskapet (pdf 998 kb)

5.2 Vatten

Södertälje kommun är rikt på sjöar och vattendrag. Av kommunens totala area utgörs 25% av vattenområden. De 114 sjöarna som finns i kommunen ger förutsättningar för ett rikt djur- och fågelliv samt goda möjligheter till bad, fiske och andra friluftslivsaktiviteter. Det största hotet för Södertäljes sjöar och vattendrag är övergödningen. Endast ett fåtal vattenområden är hotade av försurning.

5.2.1 Våtmarker

Sedan 1800-talet har en stor del av Sveriges våtmarker försvunnit. Detta har skett som ett resultat av jordbrukets utveckling. Våtmarker fyller en viktig funktion som naturliga reningsverk, eftersom en våtmark fungerar som en "närsaltfälla" där fosfor och kväve tas upp av växter och djur så att närsalterna inte göder sjöar och vattendrag. Våtmarker är också av synnerligen stor betydelse för den biologiska mångfalden i kommunen. Våtmarkernas betydelse som vattenmagasin som kan hålla grundvattennivåerna någorlunda stabila bör heller inte glömmas bort.

ÖP förslår

I Södertälje vill vi värna om de befintliga våtmarkerna och uppmuntra anläggande av nya. Det är dock viktigt att en våtmark anläggs och sköts på rätt sätt så att näringsläckaget inte ökar vid nyanläggning av våtmarker.

5.2.2 VattenskyddsområdenDet

är Länsstyrelsen eller kommunen som beslutar om ett område ska bli vattenskyddsområde. Skyddsområdet är oftast större än själva vattenytan, eftersom det krävs ett ganska stort område för att råvattnet ska kunna renas naturligt i marken. Vattenskydd regleras i 7 kap miljöbalken. För ett vattenskyddsområde råder vissa skyddsföreskrifter, som kommunen eller Länsstyrelsen utfärdar för att inte vattentillgången ska förstöras. Som exempel kan väljas Malmsjöåsens kommunala vattentäkt där följande föreskrifter råder:

Avloppsanläggningar får endast anordnas om anslutning sker till det kommunala avloppsnätet. Avloppsledningar med tillhörande anordningar ska vara täta och regelbundet underhållas och kontrolleras.
Täktverksamhet får inte ske inom vattenskyddsområdet.
Allt hushållsavfall och latrin ska bortforslas enligt kommunens bestämmelser.
Genomgående transport av farligt gods får endast ske på av länsstyrelsen rekommenderade vägar. Inträffade olyckshändelser ska omedelbart rapporteras.
Anläggning för magasinering av energi eller utvinning av energi ur mark eller grundvatten, bort-ledning av grundvatten samt anläggande av dricksvattenbrunnar får inte ske utan tillsyns-myndighetens tillstånd i det enskilda fallet.

5.2.3 Strandskydd

Vid havet, insjöar och vattendrag råder strandskydd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskydd omfattar enligt huvudregeln generellt alla land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen kan där det är motiverat utvidga strandskyddet till högst 300 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen i Stockholms län har på kartor redovisat vilka områden som omfattas av strandskydd. Fram till idag har den utdikade men numera restaurerade Simsjön i Hölö - Järna inte haft något strandskydd. Kommunen har 2003 bett länsstyrelsen att införa ett sådant förordnande för sjöns stränder.
Inom strandskyddsområden får man ej uppföra helt ny byggnad eller ändra befintlig byggnad till att brukas för annat ändamål än tidigare. Man får ej heller gräva eller göra andra förberedelser för ny bebyggelse. Inom strandskyddsområdet får inte mark tas i anspråk så att allmänheten inte har möjlighet att beträda området, vidare gäller hänsyn mot djur- och växtliv.
Länsstyrelsen får med stöd av miljöbalken upphäva strandskyddet inom delar som avses ingå i område med detaljplane- respektive områdesbestämmelser om det finns särskilda skäl. Vidare får undantag från strandskyddsbestämmelserna medges av länsstyrelsen, men bara om det föreligger särskilda skäl. Länsstyrelsen har delegerat denna rätt att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna till Södertälje kommun, med undantag av skärgårdsområdena kring Mörkö.

Miljökonsekvenser av översiktsplanens förslag

Översiktsplanen innehåller flera bostadsområden i strandnära lägen. För de stora områden som planeras i form av nya stadsdelar och utredningsområden ligger samtliga i sjönära lägen. Några av dessa områden är Glasberga, Almnäs och Norra Ritorp/Viksberg. Vad gäller tätortsutvecklingen i Järna, ligger områdena Mora och Kallfors inom strandskyddsområdet för Moraån.
Översiktsplanen anger att detaljplaner som upprättas inom strandskyddsområden ska ta särskild hänsyn till flora, fauna och allmänhetens möjligheter att vistas i området. Enligt miljöbalken kan strandskyddet emellertid endast upphävas, eller dispens ges, om särskilda skäl föreligger. Det finns här en konflikt mellan intresset att bygga i närheten av vatten för att kunna erbjuda nya bostäder i attraktiva lägen, och miljöbalkens förbud mot att bygga i strandnära lägen. Denna konflikt skulle kunna innebära att det kan vara svårt att realisera delar av de planerade bostadsområdena.

ÖP föreslår

Vid detaljplaneläggning och annan prövning av åtgärder inom strandskyddsområden skall kommunen inta en restriktiv hållning i överensstämmelse med lagens mening.

Karta 10 Strandskydd och vattenskyddsområden (pdf 694 kb)

5.2.4 Dagvattenhanteringen

För att motverka en fortsatt nedsmutsning av dagvattenpåverkade yt- och grundvattenrecipienter i Södertälje tog kommunens nämnd för miljöfrågor fram ett förslag till dagvattenpolicy våren 2000 med riktlinjer för dagvattenhanteringen. En viktig åtgärd är att ta hand om dagvattnet lokalt istället för att leda bort det för rening. Exempel på lokala reningsanläggningar är dammar och våtmarker. I det planerade bostadsområdet Glasberga Sjöstad kommer policyn att tillämpas. Avsikten är att dagvattnet ska renas i dagvattendammar.

Luftning i vattentrappa

Södertälje kommuns dagvattenpolicys tre huvudsakliga principer för att ta hand om dagvattnet är följande:

Att minska mängderna genom färre hårdgjorda ytor. Att använda uppsamlingskärl och vara uppmärksam i planskedet.
Åtgärda vid källan: Förebyggande åtgärder som materialval, infiltration och brunnsinsatser.
Rening av dagvattnet i dagvattendammar eller våtmarker.

ÖP föreslår

Dagvattenpolicyn beaktas vid planering av ny bebyggelse.

5.2.5 Avrinningsområden

För att trygga ett långsiktigt hållbart nyttjande respektive skydd av våra vattenresurser och vatten-miljöer behövs en vattenplanering. Eu:s vattendirektiv innebär att samtliga sjösystem i Sverige skall ha en god vattenstatus senast år 2015, vilket utgör en utmaning i vattenplaneringen. Under år 2004 skall samtliga sjösystem karaktäriseras och miljömål sättas upp. Därefter skall åtgärdsprogram upprättas vilka kommer att bli juridiskt bindande. Fem vattenmyndigheter har inrättas. Dessa vattenmyndigheter har beslutsrätten i nämnda frågor. Södertälje kommun ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt med Länsstyrelsen i Västerås som vattenmyndighet.
Vattenplaneringen bör således bedrivas utifrån kunskap om de olika avrinningsområdena i kommunen. Eftersom avrinningsområdena ibland överskrider kommungränserna måste samarbete ske i aktuella fall mellan kommunerna. Vidare når vattnet så småningom stora recipienter såsom Mälaren och Östersjön vilket innebär behov av samverkan såväl regionalt, nationellt som internationellt. Kommunen deltar i Mälarens vattenvårdsförbund samt i kustvattenvårdsförbundet. Tre större avrinningsområden, som av SMHI benämns flodområden, berör kommunen. Dessa är Mälaren - Norrström, kustområdet mellan Tyresån och Trosaån samt Trosaåns avrinningsområde.
På kartan redovisas flodområdet Mälaren - Norrström inom Södertälje kommun, samt ett antal delavrinningsområden som är namngivna med utgångspunkt från den bäck eller å som mynnar i Mälaren respektive i Östersjön. Dessa delavrinningsområden omfattar större delen av kommunens landareal och nästan samtliga av de 114 sjöarna i kommunen.

Namn på delavrinningsområdena med hänvisning till karta 11:

Bränningeån
Turingeån
Årbyträskbäcken
Moraån
Skillebyån
Åbyån
Mölnboån
Skabroträskbäcken
Kagghamraån Djupvikenbäcken
Granstaträskbäcken
Hammarbyträskbäcken
Linaån
Vaskabäcken
Skillötsjön-Sigtunaån
Bornsjön
Tumbaån

Miljökonsekvenser av Översiktsplanens förslag

Av de 17 avrinningsområden som finns inom Södertälje kommun, rymmer 5 av områdena sjöar eller delar av åsträckor som översiktsplanen pekar ut som ekologiskt särskilt känsliga. Följande avrinningsområden hyser ekologiskt särskilt känsliga områden, vilka kräver att speciella hänsyn måste tas vid nybyggnation inom avrinningsområdet: Tumbaån, Bornsjöns avrinningsområde, Moraån, Åbyån och Mölnboån.
För Järnas del ligger alla planerade utbyggnadsområden inom Moraåns avrinningsområde. I Moraån finns en av länets större reproduktionslokaler för havsöring, varför speciella hänsyn måste tas i samband med nybyggnation. Många av de områden som planeras i Hölö ligger inom Åbyåns avrinningsområde. Lillsjön och Kyrksjön inom Åbyåns avrinningsområde är kraftigt eutrofierade och har därför i översiktsplanen pekats ut som ekologiskt särskilt känsliga.
Området Balsberga i Mölnbo ligger inom Mölnboåns avrinningsområde. Mölnboån mynnar i sjön Sillen och utgör en del av Trosaåns vattensystem. Några sjöar inom Mölnboåns avrinningsområde är i översiktsplanen utpekade som ekologiskt särskilt känsliga pga försurningshot. Ny bebyggelse inom avrinningsområdet torde inte ha någon betydelse för sjöarnas surhetsgrad.

ÖP föreslår

Att vattenplaneringen i kommunen sker i nära samarbete med andra kommuner när dessa berörs.
Inom de avrinningsområden som hyser ekologiskt särskilt känsliga områden, tas speciella hänsyn i samband med nyplanering av bostäder, företagsområden eller liknande.

Karta 11 Avrinningsområden (pdf 605 kb)

Funktioner: