Enligt Plan- och bygglagen ska kommunens översiktsplan redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområde. Redovisningen kan avse områden med särskilda miljöproblem som behöver beaktas vid planering, t.ex. bullerstörda områden, områden med höga halter av föroreningar i marken, områden där det är risk för jordskred eller områden där radonhalterna är höga.
För att komma till rätta med befintliga miljö- och riskfaktorer har regeringen tagit fram sk miljö-kvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormernas syfte är att komma till rätta med faktiska eller framtida miljöproblem. Normerna anger i princip vilken belastning naturen tål respektive vad människan tål utan fara för sin hälsa. Än så länge har man endast tagit fram normer vad gäller utomhusluft för kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar, men flera miljökvalitetsnormer håller på att utarbetas av Naturvårdsverket.

7.1 Luft

Ett av dagens största hot mot både vår hälsa och mot miljön är utsläppet av föroreningar till luft som koldioxid och andra växthusgaser, kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensen. Luftföroreningar ökar risken för cancer och luftvägssjukdomar samt påverkar växter, djur, material och kulturföremål negativt. Vi står inför globala klimatförändringar och skog, sjöar och vatten drabbas av försurningseffekter.
Miljökontorets beräkningar visar att utsläppen av koldioxid inom Södertälje kommun framför allt kommer från transporter och från uppvärmning. Det totala utsläppet av koldioxid inom kommunen har minskat med ca 40 procent mellan 1990 och 2000. Minskningen beror i stort sett på att Igelstaverket har gått över från fossila bränslen till bio- och returbränslen. Även om utsläppen från Igelstaverket har minskat, så fortsätter utsläppen från vägtrafiken att öka. Mellan åren 1990 och 2000 ökade vägtrafikens utsläpp med 8 procent. Prognoser för framtiden visar att trafikmängden med stor sannolikhet kommer att fortsätta öka.
Vägtrafiken inom och genom kommunen har betydelse även för luftkvaliteten i kommunen. År 2000 stod vägtrafiken i Södertälje för 37% av kväveoxidutsläppet och 45% av utsläppet av flyktiga organiska ämnen (t ex bensen).
De mätningar som har skett sedan en längre tid på flera platser inom Södertälje tätort, har hittills inte visat på några överskridanden av befintliga miljökvalitetsnormer. Mätningarna inom Södertälje kommun kan jämföras med de beräkningar av kvävedioxidhalterna för Södertälje kommuns del som utförs av Stockholms läns luftvårdsförbund. Beräkningarna visar att kvävedioxidhalten överskrids vid Scanias leveransmotorprovning (1999). Längs Europavägarna genom kommunen ligger den beräknade kvävedioxidhalten i närheten av gränsen för miljökvalitetsnormen. Luftvårdsförbundet har också gjort en beräkning av de förväntade halterna av kvävedioxid år 2005, det år då miljökvalitetsnormerna inte längre får överskridas. Beräkningarna utgår från en trafikökning på 1% per år. Trots detta visar beräkningarna att halterna av kvävedioxid längs E4/E20 sjunker kontinuerligt med anledning av förnyelsen av bilparken.
Vad gäller PM10 (inandningsbara partiklar) är läget annorlunda. Stockholms läns luftvårdsförbunds kartläggning visar att halten partiklar (dygnsmedelvärde) överskrids längs motorvägen från Stockholm fram till Morabergs trafikplats samt i direkt anslutning till Mälarbron. Längs E20 genom kommunen ligger halten i närheten av ett överskridande. PM10-halterna visar ingen minskande trend varför åtgärdsprogram för att minska halterna på dessa avsnitt är nödvändigt till 2005 då normvärdet skall klaras enligt EG-direktiv och svensk lagstiftning.
Vid nyplanering är det framförallt viktigt att inte "stänga in" trafikbelastade vägavsnitt med ny bebyggelse. Orsaken är att dåligt ventilerade gator, omgivna av byggnader, ger ökade halter föroreningar.

ÖP föreslår

I samband med planläggning av nya bostadsområden ska framkomligheten för gående och cyklister prioriteras före övriga trafikanter. Kollektivtrafiken skall i sin tur prioriteras före privatbilismen.
Uppvärmningen i nya områden bör så långt som möjligt ske utan fossila bränslen och direktverkande el.
Stor hänsyn måste tas till miljökvalitetsnormerna i samband med detaljplanering av företagsområden och större bostadsområden som kan alstra biltrafik inom de trafikbelastade områdena. Om en ny detaljplan innebär att gällande miljökvalitetsnormer överskrids får den inte antas.

7.2 Bostäder i närheten av miljöstörande verksamheter

En omdiskuterad fråga är lokaliseringen av olika typer av verksamheter, till exempel bostäder i närheten av miljöstörande industrier eller transportleder av farligt gods. I samband med översiktsplanering kan problem kopplat till dåliga lokaliseringar förebyggas, om olika områden säkerställs för olika typer av verksamhet. Stadsutvecklingen är emellertid en långsiktig process som pågår konstant. En befintlig industri som ursprungligen låg långt från bebyggelse, kan på sikt bli tvingad att omlokalisera eller få restriktioner på sin verksamhetsutövning, om verksamheten står i konflikt med en pågående stadsutveckling.
Södertälje tätort erbjuder en tilltalande miljö med bostäder, parker, arbetsplatser och en levande stadskärna. Kanalen utgör en viktig resurs, både som rekreationsstråk och som en kvalitet i boendemiljön. Utsikten mot vattnet och närhet till både stad och natur talar för att nya bostadsområden vid kanalen kan bli attraktiva och efterfrågade. Rent konkret innebär den fortsatta tätortsutvecklingen emellertid nya bostäder längs ett kanalstråk med omfattande godstransporttrafik samt bostäder allt närmare några av kommunens större arbetsplatser och industrier.
Boverket har utarbetat rekommenderade skyddsavstånd mellan störande eller farliga arbetsplatser och bostadsområden (Boverkets Allmänna Råd; Bättre Plats för arbete). Syftet är att riktvärdena ska tillämpas vid nyplanering av bostäder för att undvika framtida konflikter.
Enligt Boverket är skyddsavstånden till både för att skydda tillkommande bebyggelse samt för att garantera industrins utvecklingsmöjligheter. Om det finns risk för störningar från en befintlig industri, i form av lukt, stoft eller processbuller, så anger Boverket ofta ett rekommenderat skyddsavstånd på mellan 200 och 500 m.
I syfte att klargöra om det är möjligt att bygga nya bostäder längs Södertälje kanal, har Södertälje kommun beställt en risk- och miljöutredning (Scandiaconsult). Utredningen visar att det finns en risk för att de som bor närmare kanalen än 80 m kan bli störda av lågfrekvent buller från passerande fartyg. Under korta perioder just när en båt passerar, kan boende nära kanalen även bli direkt påverkade av avgaser från fartygen. Miljöutredningen redogör också för riskerna vid en olycka med farligt gods på kanalen. Större delen av godstransporterna till och från Mälaren går via Södertälje kanal. Bland annat transporteras regelbundet ammoniak. Alla transporter innebär risker, och om en båt med ammoniak skulle gå på grund eller börja brinna, finns en risk för att ammoniak sprids över ett stort område. Miljöutredningen kommer fram till att risken för att ammoniak eller något annat farligt ämne skall påverka bostadsbebyggelse vid kanalen är mycket liten (1 olycka per 1 miljoner år). Risken är lika stor i alla områden inom någon kilometer från kanalen.
Att planera den fortsatta tätortsutvecklingen så att både befintliga och nytillkomna bostadskvarter får en god boendemiljö samtidigt som nya värden skapas i staden, är en stor men fullt möjlig utmaning.

ÖP föreslår

Den fortsatta utvecklingen och förtätningen av våra tätorter, ska ske med hänsyn både till att skapa goda boendemiljöer och att garantera industrins utvecklingsmöjligheter.
Rekommenderade skyddsavstånd beaktas vid nyplanering av bostäder.

7.3 Miljözon för tung trafik

Miljözon är ett område i en tätort, som är särskilt känsligt för störningar och där restriktioner för trafiken ska gälla. Kommunen kan med stöd av vägtrafikkungörelsen förbjuda trafik i dessa områden med mindre rena, dieseldrivna lastbilar och bussar med en totalvikt över 3,5 ton som inte tillhör en viss miljöklass. Syftet med miljözon är främst att förbättra miljön lokalt inom staden, där många människor bor och vistas.

ÖP föreslår

Förbud för trafik med mindre rena, dieseldrivna lastbilar och bussar med totalvikt över 3,5 ton och som inte tillhör en viss miljöklass införes inom en zon som omfattar centrala Södertälje. Den exakta begränsningen anges i utfärdad lokal trafikföreskrift. Förbudet regleras med stöd av vägtrafikkungörelsen.

7.4 Buller

Vad som uppfattas som buller är subjektivt, dock finns det en del generella riktlinjer för vad som uppfattas som ett störande ljud (buller). Ett ljud som återkommer exempelvis kort och oregelbundet uppfattas oftast som mer störande än ett ljud som är regelbundet och kontinuerligt. Särskilt störande uppfattas ljud som vi inte kan kontrollera.
Vägtrafik, tåg och flyg är välkända bullerkällor som stör många människor. Andra störningskällor kan t.ex. vara ljud från grannar, fläktar och restauranger. I Södertälje dominerar trafiken som bullerkälla.
Naturvårdsverket har i allmänna råd föreslagit riktvärden för god miljökvalitet vad gäller vägtrafikbuller, järnvägsbuller och buller från flygplatser. Emellertid finns sedan länge även riktvärden för externt industribuller, buller från motorsportbanor och byggarbetsplatser samt buller från skjutbanor där finkalibriga vapen används. För rekommenderade riktvärden se naturvårdsverkets publikationer.
Vid utarbetandet av en detaljplan i kommunen kan riktlinjer anges i planen för hur höga ljudnivåer som accepteras i området.

ÖP föreslår

Riktvärdena för buller ska tjäna som vägledning vid olika former av kommunal planering t.ex. trafik-, energi- och bebyggelseplanering. Åtgärder för att reducera bullerstörningar, främst vid källan, skall i möjligaste mån vidtas.

7.5 Radon

Radon är vårt allvarligaste hälsoproblem som är förknippat med boendet. Radongas produceras när radium sönderfaller, dels i marken och vattnet, dels i vissa byggnadsmaterial som är radioaktiva t.ex. "blåbetong" som innehåller alunskiffer. Markradon som finns naturligt i marken kan ge mycket höga radondotterhalter inomhus om inte skyddsåtgärder mot detta vidtas i samband med byggande. Gränsvärde för högsta radonhalt i inomhusluften för nya byggnader är 200 Bq/m3.
En inventering av hela kommunen har gjorts, på uppdrag av Miljönämnden, för att ge översiktlig information om ev radonrisker. Största delen av kommunen utgörs av normalriskområden för radon. Inom dessa har berggrunden låg halt till normal halt av uran/radium, vilket också gäller för jordarterna. De få högriskområden som finns i kommunen utgörs av de områden där berggrunden består av yngre granit med både förhöjda torium- och uranhalter. Sådana graniter finns längs kommungränsen vid Gnesta inom området från Skillötsjön i söder till Väsby Långsjö i norr, nordväst om Skilleberg och i ett smalt granitmassiv väster om Skyttorp nordöst om Tullgarn (se karta 14). För områden med lokala förekomster av högradonmark hänvisas till kommunens markradonutredning.
Miljökvalitetsnormen God Bebyggd Miljö har som delmål när det gäller radonhalten att den senast år 2010 ska vara lägre än 200 Bq/m3 i skolor och förskolor samt att radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 senast år 2020.

ÖP föreslår

Vid nybyggnation, som är uppförd i de områden som är högriskområden samt i de områden där lokala förekomster av högradonmark finns, ska grundkonstruktionen på byggnader vara radonsäkert utförd.

7.6 Allergier

Allergier tillhör de sjukdomar som ökat kraftigast de senaste årtiondena. Orsaken till ökningen av allergier är i första hand luftföroreningar från bilar och dålig inomhusluft.
Under senare år har störningar som kan uppstå i samband med djurhållning uppmärksammats när det gäller allergier. Omgivningspåverkan från djurhållning är mer eller mindre accepterad på landsbygden men konflikter kan uppstå vid nybyggnationer i jordbruksområden. I detaljplaneringen kan kommunen ange vissa riktlinjer.

Boverkets riktvärden för skyddsavstånd:

Djurhållning i lantbruk 500 m
Minkfarm 500 m
Ridanläggning 500 m
Hundgård (kennel) 200 m

ÖP föreslår

Kommunen anser att man vid nybyggnation av i synnerhet bostäder, där möjlighet ges, ska beakta riktvärdena för skyddsavstånd.

7.7 Mark- och vattenföroreningar

Miljöbalkens särskilda bestämmelser om förorenade områden gäller för föroreningar som finns såväl ovan mark, i mark, i grundvatten, i vattenområden samt i byggnad eller anläggning och som medför eller kan medföra skada eller besvär för människors hälsa eller omgivning. Bestämmelserna gäller oavsett om föroreningarna uppkommit avsiktligt eller oavsiktligt.
Enligt Miljöbalken kan ansvar endast utkrävas om den faktiska driften vid en miljöfarlig verksamhet har pågått efter den 30 juni 1969 och om verkningarna av verksamheten fortfarande pågår när miljöbalken träder i kraft.
Ansvarig för efterbehandling är i första hand den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen. Om det inte finns någon verksamhetsutövare som är ansvarig för efterbehandling, är var och en som förvärvat den förorenade fastigheten efter den 1 januari 1999 och då känt till eller borde ha upptäckt föroreningen, ansvarig för efterbehandlingen. Om det är frågan om en villatomt, gäller fastighetsköparens ansvar bara om denne känt till föroreningen.
Förorenade områden i kommunen beskrivs i bilaga till översiktsplanen.

ÖP föreslår

De förorenade mark- och vattenområdena där det finns risk för spridning av farliga ämnen bör åtgärdas.
I exploateringsområden med markföroreningar bör ansvarsfrågan när det gäller saneringen utredas i ett tidigt planeringsskede.

7.8 Farligt gods

Ett flertal allvarliga olyckor och tillbud som inträffat under senare år vid hantering av farligt gods har lyft fram behovet av att på olika sätt arbeta för att mera effektivt förebygga sådana olyckor och begränsa konsekvenserna av de som ändå inträffar. Länsstyrelsen i Stockholms län har med anledning av detta i sin rapport "Riskhänsyn vid ny bebyggelse; 2000: 01" sammanställt nationella och regionala riktlinjer för att skapa en samsyn kring hur riskhänsyn bör tas i den fysiska planeringen. De avstånd som rekommenderas för att minimera riskerna vid en olycka, är en sammanvägd bedömning av risk, miljö och hälsa mm. Lämpligt skyddsavstånd beror också på till exempel nivåskillnader, förhärskande vindriktning, trädridåer osv.
I Södertälje kommun transporteras farligt gods, förutom på vägar, även på Södertälje kanal och
järnvägen.

Rekommenderade vägar

Enligt länsstyrelsens beslut rekommenderas att farligt gods transporteras på följande vägar i Södertälje kommun:

Primära transportleder:

E4, E20 och väg 57.

Sekundära transportleder:

Stockholmsvägen (E 4.19) delen trafikplats Moraberg - Bergaholmsvägen
Strängnäsvägen (E 20.09) delen Wasa trafikplats - Kvarnbergagatan
Grödingevägen/Nynäsvägen (Väg 225) delen Gärtunavägen. - Viksängsleden (Hagabergsrondellen)
Viksängsleden(Saltsjöbron) (Väg 225) delen Grödingevägen (Hagabergssrondellen) - Verkstadsvägen (trafikplats Saltskogs östra)
Verkstadsvägen delen trafikplats Saltskogs östra -Järnagatan.
Strömsviksvägen/Hertig Carls väg delen Verkstadsvägen - Björkuddsvägen.
Stålhamravägen delen Järnagatan (trafikplats Saltskogs västra)- Tvetavägen.
Genetaleden delen Strängnäsvägen (E 20.09) - Hovsjövägen

Förbud mot genomfart

Länsstyrelsens har i beslut 17-02-2003 föreskrivit förbud mot genomfartstrafik med farligt gods på del av väg 522, del av väg 576 och del av Enhörnavägen i Södertälje och Nykvarns kommuner. Förbudets omfattning framgår av länets författningssamling. Se karta 14.

ÖP föreslår

Att farligt gods transporteras på ovanstående angivna vägar i största möjliga mån.

7.9 Skredriskområden

På uppdrag av "Statens Räddningsverk" utförde "KM Anläggningsteknik AB" en översiktlig skredriskkartering 1997 av Södertälje kommun. Utredningen anger var stabilitetsförhållandena särskilt måste beaktas vid planering och vid prövning av bygglov.
Exempel på utpräglade riskområden är slänter mot vattendrag, där erosion förekommer eller där jordrörelser har skett, samt där marksedimentet består av lera eller silt. Vid undersökningen har man valt ut ett antal områden med förutsättningar för skred och sedan inventerat dessa. Observeras bör dock att skredrisker kan förekomma även i andra områden än de undersökta.

Undersökta riskområden är följande:

Södertälje tätort: Området kring Byvägen, söder om Ronna. Saltskog vid Stålhamravägen. Även Rännillunden i Marieberg har undersökts i samband med senare detaljplaneläggning.

Yttre tätorten: Området runt omkring Högantorp.

Järna: Området kring Moraån vid Saltå. Bostadsområdet i korsningen Södertäljevägen - Rönnvägen. Kring Moraån, där järnvägen och Mölnbovägen passerar.

Områdena är indelade i tre klasser utifrån stabilitet. Angivna klasser finns beskrivna i den av KM Anläggningsteknik AB utförda skredriskkarteringen.

ÖP föreslår

Vid exploatering i skredriskområden bör ytterligare geotekniska undersökningar genomföras i tidigt skede.

7.10 Översvämningsrisker

SMHI:s översvämningskartering för Mälaren visar inte på några större risker för Södertälje kommun. Vid ett hundraårsregn (så kraftig nederbörd att det sannolikt inte inträffar mer än en gång på 100 år) skulle förbindelsen mellan holmen eller udden i Viksberg och övriga fastlandet bli täckt av vatten. Viken vid Linanäs skulle också sträcka sig längre in i fastlandet. Även uddarna som omger Katthavet vid Ragnhildsborg och Lotsudden i Maren kan bli delvis vattentäckta.
Sjöfartsverkets planer på att öka utrymmet i slussen skulle innebära en ökad tappningseffekt vilket ytterligare minskar översvämningsriskerna pga högt vattenstånd i Mälaren.

Karta 14 Riskhänsyn och miljöstörningar (pdf 540 kb)
Karta 15 Riksintresse för totalförsvaret (pdf 488 kb)

Funktioner: