Översiktsplan - Inledning

Ny översiktsplan

En översiktsplan visar i stora drag hur mark och vatten kan användas i framtiden. Den ger även vägledning för beslut hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan.

Översiktsplanen beslutas av politikerna i kommunfullmäktige. Den kan användas som en vision för kommunens utveckling och som vägledning för invånare, företag, kommunen eller andra myndigheter. Översiktsplanen är också ett viktigt verktyg för att planera för en hållbar utveckling.

Södertäljes översiktsplan har en tidshorisont fram till år 2015 . Planen kommer att ses över varje mandatperiod för att den alltid ska vara aktuell. Att komma fram till övergripande beslut är en demokratisk process. I översiktsplanearbetet inleddes den med ett första diskussionsunderlag - ett programsamråd under 2000 och under hösten 2002 har plansamråd pågått. Planen har efter viss omarbetning varit utställd från augusti till den 15 oktober 2003. Översiktsplanen har antagits av kommunfullmäktige den 26 april 2004.

Mål och visioner

Ur Mål & Budget för åren 2004-2006

”Vision år 2013 för Södertälje kommun:
År 2013 vill vi vara: Det trygga Södertälje, en unik mötesplats, med inbjudande boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter för unga människor och en innovativ kommunal verksamhet”. 
 

En attraktiv kommun

 ÖP föreslår

• I intressekonflikt med mark för attraktiva bostäder prioriteras bostäder framför annan exploatering. 

Södertälje ligger i en expansiv region, både befolkningsmässigt och när det gäller utvecklingen inom näringslivet. Södertäljes attraktivitet som bostadsort beror på de boendemiljöer som kan erbjudas inom kommunen, Södertäljebor och inflyttare ska inom kommunen kunna välja på ett varierat utbud av boendealternativ. En vision för översiktsplanen är att Södertälje ska bli en mycket attraktiv bostadsort. Områden för bostäder har därför prioriterats i översiktsplanen.

Södertälje har levande stadskärna med ett bra
utbud av butiker, restauranger, nöjen och kultur
som ska utvecklas ytterligare. Stadens centrala
delar ska inbjuda till möten, erbjuda en vacker
fysisk miljö och vara trygg.

Även den kommunala servicens kvalitet är viktig för attraktiviteten. Utbudet av arbetstillfällen har också betydelse, men en väl fungerande skola är många gånger avgörande för valet av bostadsort. 
I kommunen finns många goda kvaliteter och en stark lokal identitet att ta vara på när vi planerar för framtiden. Här finns en blandning som utgörs av de stora företagen, det lokala kulturlivet och den kamp som SSK, SBBK och Assyriska m.fl. för i lagsportens högsta divisioner. Detta är en stor tillgång som skapar trivsel och trygghet.


Läget vid Mälaren och Saltsjön gör att fritidsbåtar kan komma
ända in till den centrala staden.

Här finns en levande landsbygd med småorter och insjöar och närhet till både Mälaren och Östersjön. Den levande stadskärnan med mängder av restauranger och butiker och med en hamn för fritidsbåtar mitt i centrala staden inbjuder till möten mellan människor. I kommunen finns också många intressanta besöksmål som t ex Tom Tits Experiment, Torekällberget, antroposofernas verksamheter i Järna, Tullgarns slott, Oaxen, Skansholmen mm.

Forskar- och företagarstad med många friskolor

Forskning och utveckling får en allt större betydelse för sysselsät-
tningen. Mer än 1 500 forskare finns på Scania och AstraZeneca.

ÖP föreslår

• Kommunen ska sträva efter att få ett ökat utbud av medelstora företag och att det i Södertälje finns ett differentierat näringsliv med ett allsidigt utbud av varor och tjänster.

Sverige liksom övriga västvärlden genomgår stora förändringar. Den varuproducerande industrin är starkt rationaliserad och kräver allt färre och allt mer välutbildade anställda. Den kompletteras av en ny, snabbt växande IT-industri som kräver nytt spjutspetskunnade. 2000-talets samhälle kallas ibland kunskapssamhället eller informationssamhället. Vilken roll har Södertälje här?
Vi tror på en framtid för Södertälje som både forskar- och företagarstad. Södertälje har en stark industritradition. Scania och AstraZeneca startade sin verksamhet här och har utvecklats till två multinationella företag där forsknings- och utvecklingsarbetet får en allt större betydelse. Flera andra större företag är beroende av AstraZeneca och Scania. 
Att kunna erbjuda utbildning av hög kvalitet är en grundförutsättning för ett attraktivt Södertälje. De nya friskolorna är ett viktigt komplement och kan ge en ökad valfrihet i den grundläggande utbildningen.

För den högre utbildningen står Campus Telge, med KTH och Södertörns högskola, i fokus och kan vidareutvecklas till ett nav för forskning och utveckling.

Omsorg om miljön

ÖP föreslår

•  

  I de tätortsnära skogarna och övriga utpekade rekreationsskogar ska särskild hänsyn tas i skogsbruket till friluftsintressena.
• Gröna områden med rekreationsvärde i staden bör bevaras.
• Hänsyn ska tas till landskapsbilden och kultur- och naturvärden på platsen.

Södertälje har ett både spännande och omväxlande naturlandskap med både Mälarkust och skärgård, badsjöar, åkrar och hagar. Naturvärden och biologisk mångfald skyddas bland annat genom ett stort antal naturreservat. Södertälje är så kallad ekokommun och har i ett omfattande Agenda 21-arbete lagt grunden för ett fortsatt miljöansvar.
     Företagskulturen är även på väg att ändras i en miljöanpassad riktning - dagens och morgondagens företag minskar sin belastning på miljön. Framtidens produkter kommer att ha avancerad teknik, ta liten plats och kräva mindre energi att tillverka.

Planberedskap för ett ökat bostadsbyggande

ÖP föreslår

• Södertälje ska ha en beredskap för ny bostadsbebyggelse, tillräcklig för en lika snabb befolkningsutveckling som i övriga Stockholmsregionen. Det innebär att ÖP redovisar bebyggelseområden som rymmer 8000 bostäder.

Södertälje är med nästan 80 000 invånare länets tredje största kommun. Vi ligger i utkanten av den snabbt växande Stockholmsregionen och vårt läge som knutpunkt mellan Mälardalen och Stockholm kan få stor betydelse. Genom framför allt AstraZeneca har Södertälje haft en god tillväxt av nya arbetstillfällen.
Under 90-talet ökade Södertäljes befolkning bara med knappt 1 200 personer. Ökningen bestod främst av ett födelseöverskott. Kommunen hade under många år en nettoutflyttning, men den utvecklingen har nu vänt till ett inflyttningsöverskott. Inflyttningsöverskottet beror till största delen på ett positivt flyttnetto gentemot utlandet.  
När vi planerar inför framtiden gör vi det utifrån ett scenario valt med optimism och framtidstro. De senaste åren har Stockholmsregionen ökat med 20 000 personer om året, till stor del beroende på inflyttningen till länet. Prognoserna för länet pekar på en fortsatt stark befolkningstillväxt även om inflyttningen har mattats av något på senare år. 
Planeringen i Stockholmsregionen utgår från två alternativ för befolkningsutvecklingen, bas och hög. I basalternativet ökar befolkningen med 0,7% om året från år 2000 till 2015 och fram till 2030 förutspår man en något lägre ökningstakt. I alternativet hög skulle befolkningen öka med 1% om året från 2000 till 2030. Alternativet hög förutsätter att ökningen blir densamma som under de senaste årens kraftiga befolkningstillväxt.
Södertäljes relativa befolkningstillväxt har varit betydligt lägre än länets under nittiotalet men under det senaste året har den legat på samma nivå. Om Södertälje får en fortsatt stark befolkningsutveckling skulle basalternativet för kommunens del innebära 9000 ytterligare invånare fram till år 2015 (från 2000) och i alternativet hög skulle vi nästan bli 13 000 fler under samma period.
En ökning med 9 000-13 000 personer innebär att ca 5 500-8 000 nya bostäder skulle behöva byggas.

Den höga planberedskapen motiveras av osäkerheten kring såväl befolkningsutveckling som var och vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas. Antaganden om den framtida utvecklingen är alltid osäkra. Under arbetet med den förra översiktsplanen låg bostadsbyggandet på en mycket hög nivå och vi planerade för 4 500-5 500 lägenheter fram till år 2000. Bara en bråkdel genomfördes, efterfrågan sjönk tvärt - sänkta bostadssubventioner, hög arbetslöshet och en nettoutflyttning från kommunen bidrog till detta.
Idag styr marknaden bostadsbyggandet på ett helt annat sätt än tidigare. Efterfrågan på nya bostäder ökar nu återigen. Den ökade efterfrågan i Södertälje gäller framförallt småhus.

Varierat utbud av bostäder

ÖP föreslår

•  

  Fler bostäder i vattennära lägen.
• Förtäta centrum med bostadsbebyggelse.
• Stimulera bybildningar på landsbygden.

Även vår planering idag kan tyckas ambitiös. Kommunens befolkningstillväxt kan vi inte styra men vi kan genom planering ha en god beredskap för en rimlig andel av tillväxten i Stockholmsregionen. För att kunna möta variation i efterfrågan, från olika grupper och vid olika tidpunkter, behövs ett varierat utbud av områden för olika typer av ny bebyggelse. 
En hög beredskap kan innebära allt ifrån färdiga detaljplaner till förslag på bebyggelseområden där fördjupade utredningar kan behöva göras innan planläggning blir aktuellt. Detaljplaneläggning kan normalt inte göras förrän ett uttalat intresse finns att bebygga området. Förslagen i översiktsplanen innehåller både områden där detaljplaneläggning pågår och områden som kan bli nya stadsdelar på mycket lång sikt.
Vi vill att Södertälje ska växa - en attraktiv kommun växer om den ligger i en tillväxtregion. En tillväxt ger förutsättningar för förnyelse.

Södertälje - en regional kärna

Stockholmsregionen är starkt präglad av en enkärnig struktur som innebär att en stor del av arbetstillfällena är koncentrerade till regioncentrum medan huvuddelen av bostäderna, hushållen och arbetskraften finns i ett stort och växande omland. 
En flerkärnig struktur ger bättre förutsättningar för en jämnare fördelning av välfärden och minskar de miljöproblem som långa transporter medför. Inom regionplaneringen pekas nio regionala kärnor ut där förutsättningar finns för en utveckling mot en mer flerkärnig regionstruktur. Södertälje är en av dessa kärnor. Södertälje är också en viktig kärna för den angränsande södermanlandsregionen.
Det har alltmer uppmärksammats att attraktiva städer är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att locka invånare, företag, besökare m fl. Södertäljes förutsättningar att utvecklas som en regional kärna beror framförallt på att Södertälje har en levande stadskärna med samhällsservice, affärer, restauranger, kultur, nöjen och arbetsplatser. Därtill har Södertälje en stor egen arbetsmarknad med två internationella storföretag med omfattande forskning och utveckling, goda kommunikationer och en högskola i Campus Telge. För att Södertälje skall utvecklas som en regional kärna bör man i den fortsatta planeringen

• Tydliggöra och avgränsa kärnan som utvecklingsområde rent fysiskt.
  Knyta ihop stadskärnan med Södertälje Syd.
• Förbättra tillgängligheten med kollektivtrafik från omlandet inkl Mälardalen.
• Komplettera kärnan med bostäder och arbetsplatser.
• Utveckla stadskärnan med handel, nöjen, kultur, mötesplatser mm.
• Skapa miljöer och stimulera företagsutveckling i samverkan mellan företag, myndigheter och högskolan inom bioteknik och som industriellt kunskapscentrum samt som pedagogiskt centrum för naturvetenskap och teknik.
• Stärka det regionala utbudet av högre utbildning, vård, kultur mm.

Södertälje centrum behöver förnyas för att bl a klara konkurrensen från andra handelsplatser t ex Kungens/Kurva och Skärholmen. En särskild utvecklingsplan skall tas fram till sommaren 2004. Den skall innehålla en vision för 2013 och ett konkret handlingsprogram som skall löpa 2004-2013 och peka ut de olika utvecklingsområdena. Utgångspunkten är att utveckla staden Södertälje. Processen skall drivas tillsammans med medborgare och olika intressenter bl a handlare och fastighetsägare. Följande utgångspunkter för utvecklingsplanen gäller:

Södertälje centrum

•  

  är den självklara mötesplatsen för invånarna i kommunen och de närmaste grannkommunerna.
  erbjuder ett varierat och konkurrenskraftigt utbud av handel, kultur, nöjen, rekreation, bostäder och kontor.
• är med sin goda miljö tillgängligt för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik samt med bil.
• har en tilltalande arkitektonisk utformning med nära kontakt till vatten, grönområden och parker.
• Södertälje centrum upplevs som rent, tryggt och säkert.
  ger fastighetsägare, handlare och företag kommersiella förutsättningar för att de långsiktigt skall kunna utveckla och driva sina verksamheter.

Södertäljes utmärkta kommunikationsläge och starka näringsliv skapar goda förutsättningar för tillväxt och boende. I regionplanen för Stockholm är Södertälje en av de regionala kärnor som har bra förutsättningar att ta del av Stockholmsregionen snabba tilläxt.  
 

Motverka segregation

Inom den översiktliga markplaneringen är möjligheten att motverka segregation begränsad. I områden med blandad bebyggelse i kommunen är segregationsproblematiken mindre än i områden med en ensidighet i bostadsutbudet. Kommunens ambition är att få en blandning av upplåtelseformer och hustyper i såväl nya som befintliga bostadsområden. Men även andra insatser måste till för att öka integrationen och utveckla dagens bostadsområden. Kommunen genomför ett omfattande utvecklingsarbete i den s k storstadssatsningen. Kommunfullmäktige har även antagit ett integrationsprogram.
Genom att bygga fler bostäder kan kommunen bidra till mindre segregation mellan kommunerna. Stockholmsregionen har blivit allt mer segregerad och Södertälje har länge haft en obalans i flyttströmmarna som förstärkt detta. Fler högutbildade och fler med höga inkomster har flyttat ut än in. Inflyttningen från utlandet har varit större än från andra kommuner. Genom en planering för nya attraktiva bostadsområden kan denna obalans motverkas.

ÖP föreslår

•  

  Vid planering av ny bebyggelse ska möjligheten att bryta ensidighet i bostadsutbudet beaktas.

Mellankommunala frågeställningar

Några av kommunens planeringsfrågor som direkt berör angränsande kommuner ingår i översiktsplanen. De gäller t ex principer för externhandelslokaliseringar, de gröna kilarna, vattenskyddsområden och trafikens infrastruktur. 
Nya vägdragningar och eventuella nya järnvägsspår är tillsammans med hamnen och eventuell regional kraftvärmeförsörjning frågor som påverkar omlandets kommuner. Angränsande bebyggelseområden kan också bli föremål för gemensamma diskussioner och lösningar. Almnäsområdets framtida användning är t ex en fråga som berör både Södertälje och Nykvarn.
Alla frågor kan inte lösas inom översiktsplanearbetet, en del frågor står också utanför kommunens styrmöjligheter. Däremot kan en samsyn kring inriktningsmålen för utvecklingen vara en god grund för gemensamma lösningar kring gemensamma frågeställningar. Ett samarbete pågår mellan Södertörnskommunerna i en delregionplanering.