Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområden i skogsmark

Skogsvårdsstyrelserna, som genom organisationsförändring numera heter Skogsstyrelsen, har under åren 1993-98 gjort s.k. nyckelbiotopinventeringar på den privata skogsmarken runt om i landet. Resultaten från nyckelbiotopinventeringarna utgör väsentligt underlagsmaterial då Skogsstyrelsen gör biotopskyddsområden. I de flesta fall tar dock markägarna själva ansvaret för att nyckelbiotoperna inte avverkas, respektive sköts på sådant sätt att livsmiljöerna bibehålls för de djur och växter som är beroende av dessa. Med ledning av en nyckelbiotopinventering som kommunen låtit göra på den egna skogsmarken har Skogsstyrelsen på kommunens initiativ inrättat fyra biotopskyddsområden. Skyddsåtgärden innebär ett varaktigt skydd mot skogsbruk som även gäller i de fall kommunen säljer marken. För närvarande ligger  två av de fyra skyddade områdena på kommunens mark medan de bägge andra efter försäljning numera ägs av privata markägare.

Förutom de nämnda områdena har Skogsstyrelsen bildat biotopskydd på  21 andra platser där kommunen inte varit markägare.
För mer information om biotopskyddsområden i skogsmark hänvisas till Skogsstyrelsens hemsida under Skogens pärlor.

Biotopskyddsområden på annan mark än skogsmark

Enligt miljöbalken är vissa naturmiljöer automatiskt skyddade utan att man direkt pekat ut områdena. Detta gäller för alléer, pilevallar, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt mindre åkerholmar. Om man av någon anledning anser att man behöver vidta sådana åtgärder som kommer att skada en sådan livsmiljö måste man söka tillstånd för detta hos länsstyrelsen. För vissa andra biotoper får länsstyrelsen bilda biotopskyddsområden på samma sätt som Skogsstyrelsen gör inom skogsmarken. För mer information om biotopskyddsområden på annan mark än skogsmark hänvisas till länsstyrelsens hemsida under Natur och friluftsliv. *