Spårbilen är ett nytt sätt att resa kollektivt. Den saknar förare, tidtabell, går dygnet runt och stannar bara där du vill. Och du kan välja att åka ensam i vagnen.
Samhällsbyggnadskontoret har av tekniska nämnden fått i uppdrag att utreda Södertäljes framtida kollektivtrafiklösningar. Viktiga delar i uppdraget är att minska miljöbelastningen och trafiken i stadskärnan. Med dessa mål blir spårbil är ett intressant alternativ.
Den rapport som kommunen beställt av konsultföretaget WSP hittar du under länken i högerspalten.
Här har vi försökt ge några av de vanligaste frågorna svar och även reda ut några missförstånd. Har du frågor, som inte får sitt svar här, är du välkommen att eposta dem till trafikstrateg Patrik Wirsenius (kontaktuppgifter till höger). På så sätt kan vi tillsammans fylla på denna lista.
Tänkt station på Nygatan med möjlighet att byta till Scanias nya hybridbussar.
Kommunen har genomfört en förprojektering för att ta reda på om och hur spårbilen skulle kunna passa in i vår stad. Där har man djupare studerat sådant som tänkta bansträckningar, tekniska och ekonomiska lösningar för att så småningom kunna ge politikerna ett bra underlag för beslut.
Vad är spårbil?
Hur reser man med spårbil?
Spårbilen är det enda kollektivsystem som kan matcha personbilens största fördelar, att vara både flexibelt och individuellt. Eftersom spårbilen är förarlös kan den vara i drift dygnet runt. Spårbilen har ingen tidtabell, utan åker direkt när man har satt sig bekvämt tillrätta i den.
Du går till stationen och där väntar så gott som alltid en vagn som sedan tar dig direkt dit du vill åka. Nästan ingen väntetid och resan går snabbt eftersom vagnen inte stannar på mellanliggande hållplatser utan tar dig direkt till den önskade stationen.
Spårbilen går i stort sett dubbelt så snabbt i staden som busstrafiken. Du har alltid valet att åka ensam även om flera kommer till stationen samtidigt och de ska till samma destination. Naturligtvis betalar du direkt med ditt SL-kort vid stationen eller i vagnen.
Varför är spårbilen miljövänlig?
I kombination med befintlig kollektivtrafik är den flexibla spårbilen ett intressant alternativ för många som annars skulle tagit den egna bilen. Det betyder stora miljövinster när både spårbilsresan och resten av resvägen sker med miljömässigt attraktivare kollektivtrafik.
Vagnarna är eldrivna och det blir därmed inga utsläpp från fordonen. Om systemet får sin el från t.ex. Telge Energi eller annan elproducent som tillhandahåller ”grön el” är utsläppen från elproduktionen också låga pga. förnybara bränslen och effektiv avgasrening. Tack vare att man inte stannar vid mellanliggande hållplatser får man en snabb resa trots en låg topphastighet.
Den lägre farten och att man slipper en massa start och stopp, ger god energieffektivitet. Vagnen står dessutom stilla när den inte används vilket också sparar energi (jämfört med traditionell kollektivtrafik som går enligt tidtabell oavsett beläggning).
Hur tillgänglig är spårbilen?
Varje station, som antingen är en fristående byggnad eller inbyggd i en fastighet (t.ex. i ett köpcentrum eller ett bostadshus) har hiss, rulltrappor etc. som bekvämt tar passagerare till och från spåren. Det kan finnas flera olika modeller av vagnar för att underlätta för rullstolar och barnvagnar.
Hur många kan åka samtidigt?
Vagnarna kan byggas för fyra-sex sittande passagerare och eftersom du själv väljer om du vill åka ensam eller tillsammans med andra så beror det på dig. I normalfallet åker man endast tillsammans med dem man själv väljer.
Eftersom man åker iväg endast kort tid efter man kommit till stationen, är sannolikheten liten att det finns några andra resenärer vid stationen och än mindre att de ska till samma destination så att samåkning är möjlig. Enda undantaget är vid rusningstrafik, speciellt vid station som ansluter till andra samfärdsmedel, då flera passagerare kommer samtidigt. Då kan det vara attraktivt att försöka samordna passagerare till samma destination för att alla ska komma fram så snabbt och effektivt som möjligt. Det ska ändå vara möjligt att åka individuellt om man önskar.
Räcker vagnarna till i rusningstrafik?
Spårbilssystemet är tänkt att vara ett komplement till dagens kollektivtrafik. Spårbilen ska förstärka kollektivtrafikens attraktivitet och öka kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot biltrafiken. Givetvis kommer många resenärer fortsätta att åka buss och pendeltåg – det beror ju på vart man vill åka.
Spårbilens datorsystem är självinlärande och kan därför programmeras att skicka ett antal tomma vagnar till en viss station för att vänta på passagerare som förväntas komma, t.ex. från pendeltåget. Det ger ett effektivt resande som spar resenärernas tid och gör systemet mer attraktivt. Beräkningar från KTH visar att det bara tar några minuter att ta hand om de passagerare i ett pendeltåg som under rusningstid vill byta till spårbil vid t.ex. Östertälje station.
Hur mycket bullrar spårbilen?
Det finns inget trafiksystem som är helt tyst men spårbilarna har inga bullrande motorer och ljudet från hjul mot bana kan inte bli så högt, särskilt eftersom vagnarna inte kör så fort.
Vad händer när det blir broöppning vid slussen?
Tanken är att det ska finnas spårbilsspår över kanalen både vid norra och södra slussportarna. När slussportarna är öppna på ena sidan, körs spårbilarna över kanalen via den andra sidan av slussen. På så sätt kan spårbilen fortsätta köra trots broöppningen.
Varför ska Södertälje satsa på spårbilar?
Varför ska vi vara först i Sverige?
Planeringen av stadskärnan pågår nu – det är nu vi har möjlighet att få en riktigt bra lösning som är väl integrerad i stadsmiljön. Det är också en profilfråga. Vi vill bygga en modern stad med moderna kommunikationer. Spårbilen kan vara en del av vår egen version av en långsiktigt hållbar stad.
Spårbilen ger en service som annan kollektivtrafik inte kommer i närheten av och har väsentligt lägre driftkostnader. Det ger också helt nya möjligheter att utforma stadsmiljön på ett attraktivt sätt med människorna i centrum.
Södertälje profilerar sig som en stad full av upplevelser – då är det väl passande att det är en upplevelse att åka kollektivt! Om det nu är så bra med spårbil, varför finns inte systemet redan i drift?
Tekniken med förarlösa system är i drift på många platser men hittills har det främst handlat om större fordon som förflyttar många människor mellan två punkter t.ex. till och från flygplatser. Förarlös tunnelbana finns också på många platser.
Tanken på små förarlösa enheter har funnits länge men först nu blivit tekniskt och kommersiellt rimlig och företag har tagit fram konkreta, säkra lösningar.
Ekonomi och finansiering
Spårbilssystemet kostar 80-100 mkr per kilometer att bygga. Det är lägre än andra spårvägsalternativ. Spårbilen är billigare än buss att driva, bl.a. eftersom den inte har någon kostnad för förare. Kostnaden för drift av spårbil är ca halva kostnaden per person och kilometer jämfört med buss. För passageraren är tanken att man åker på SL-biljetten och att driften finansieras på entreprenad från SL.
Utseende/design/anpassning till stadsmiljö
Hur får spårbilen plats i stadsbilden?
Eftersom spårbilsnätet ligger några meter upp i luften blir marknivån mer tillgänglig för gående och cyklister. Risken för bilköer etc. minskar när fler upptäcker fördelarna med spårbilen.
Vem kör?
Ingen kör. Färden sker helt automatiskt. Inte som med bilen, som bara är för dem som har tillgång till bil och har körkort. Spårbilar är öppet för alla resgrupper – unga som gamla.
Åka utan förare, är det inte läskigt?
Det är som att åka hiss, fast vågrätt.
Varför måste man åka 4-5 m upp i luften?
Det är flera poänger med att spårbilarna går på en egen bana ovan mark. Trafikolyckor undviks, inga barriärer uppkommer (jämför med en bred väg genom en stad) och man frigöra ytor på gatuplanet. Dessutom får de åkande en fantastisk utsikt under resan.
Hur ser stationerna ut?
Skiss på en tänkt framtida spårbilsstation
Perrongerna är små och smala – en spårbil är ju bara ett par meter lång. Stora perronger behövs bara i Östertälje och i centrum vid anslutningen mot pendeltåget. Där kan spårbilsperrongerna läggas ovanför pendeltågsperrongerna så att de inte tar någon mark i anspråk.
Blir det fult i staden?
Frågan kommer upp varje gång man diskuterar nya inslag i stadsbilden. Men är dagens långa ledbussar vackra? Är det vackert med bilar överallt? Med hjälp av ett effektivt spårbilsnät är det på sikt möjligt att få bort många bilar från centrum. Busstrafiken kan koncentreras till knutpunkter för byte till spårbil. Att minska motorfordonstrafiken gör staden både vackrare och renare. Designfrågan är viktig. Konstruktionen måste vara smäcker och elegant och inte upplevas som alltför dominerande. Man kan till exempel använda konstruktionen som stöd för perenna slingerväxter och lägga in belysning under spåren för att få ett levande och grönt inslag i gatubilden. I grunden handlar det om att medvetet utforma själva banan för att anpassa den till stadsmiljön här i Södertälje.
Spårbilen passerar utanför fönstren på andra våningen
Det är svårt att vara helt utan insyn när man väljer att bo i en stad. Både spår och stationer kommer att ligga fyra-fem meter upp i luften. Vid stationerna kommer väder- och insynsskydd att finnas som hindrar ev. insyn. Spårbilen kör i 40-45 km/h och passagerare kommer inte att hinna titta in i människors bostäder. Spårdragningar ska ändå helst undvikas nära befintliga bostadshus och stationerna ska helst inte ligga framför bostadshus.
Redan idag finns många bostäder i markplan eller första våningen där man från trottoaren förmodligen har insyn från närmare håll än vad man kommer att ha från spårbilen. Vid nybebyggelse så anpassas spårbilsdragningen till bebyggelsen och var bostäderna finns. I större nya hus kan spårbilsstationer byggas in i huset på ett smart sätt.
Trygghet och säkerhet
Vad händer om man krockar?
Eftersom spårbilarna går på en enkelriktad bana så kan de inte frontalkrocka. Vagnarna går med 30-40 meters lucka. Flera kontrollsystem övervakar att avståndet mellan vagnar hålls på en trygg nivå.
Vad händer om någon försöker begå självmord (jfr T-banan)?
Kastar man sig ut på spåret på något sätt kommer man troligen ramla ned från rälsen eller knuffas av spåret av spårbilen. Spårbilens konstruktörer har hittills prioriterat säkerheten för passagerare i eller i närheten av spårbilen.
Vid hållplatser finns dörrar (som vid hissar) som gör att man inte kan ta sig ut på spåret. Stolpar för spåret utformas så att det inte enkelt kan klättras på.
Kan man känna sig trygg i vagnen?
Man kan utforma systemet så, att bara dem som löst biljett kan befinna sig på en station. Du kan alltid välja att åka själv. I normalfallet samlas inte folk på stationen, alla åker iväg i stort sett omgående. När det är rusningstid kanske du väljer att samåka till din destination.
Övervakningskameror på stationer och i bilar kan installeras som ger ökad trygghet. En larmknapp, lätt åtkomlig från varje sittplats, sätter passageraren i direktkontakt med driftpersonal.
Biljettsystemet kan, om man så vill, utformas så att man vet vem som åkt, när och till vilken station. Biljettgrindar kan utformas så att ingen obehörig tränger sig in, eller att man blir medtvingad (jmf slussen i Södertälje stadshus). Att åka spårbil är betydligt mindre riskabelt än att gå på många andra platser i en stadsmiljö.
Vad händer om något går sönder och jag blir fast mellan stationerna?
Om din vagn eller hela spårbilssystemet blir strömlöst finns reservkraft att ta dig till nästa station. Om en enstaka vagn får problem kan vagnarna bakom backas, och sedan dirigeras en annan väg eller till närmaste station. Hjälppersonal finns tillgänglig som kan nå en vagn med kort varsel. Driftledningen kan tala med passagerna via kommunikationssystemet för att ge vägledning och löpande information.
Är det säkert att åka fem meter över marken?
Vagnarna sitter fast på spåret och kan inte ramla/blåsa av.
Hur garanterar man att spårbilarna inte utsätts för vandalisering och sabotage?
Det kan man naturligtvis inte garantera helt. För att komma in på en station måste man ha löst biljett och det kan på så sätt bli mindre intressant att förstöra där. Resandeströmmen skulle kunna övervakas på olika sätt för att minska intresset för vandalisering. Spårbilssystemet bör inte vara mer utsatt än andra kommunikationsmedel. Se ovan för passagerartrygghet.
Hur kommer man i kontakt med någon om man behöver hjälp?
Det finns en kommunikationsmöjlighet i varje spårbil som vid behov kan användas för att få kontakt med den bemannade övervakningscentralen som är igång dygnet runt.
Vad händer om någon kastar upp något på spåret?
Beroende på föremålets form och spårets utformning så är det förmodligen ganska svårt att kasta upp något som är så stort så att det inte faller ned igen. Stannar föremålet på spåret så knuffas det förmodligen ned av den första spårbilen som passerar. I värsta fall kanske föremålet kan skada fordon så att en driftstörning uppstår.
Det är dock värt att notera att det är mycket svårare att kasta föremål på en bana fyra-fem meter upp i luften jämfört med järnväg, väg etc. i marknivå.
