– Med LUL -modellen reagerar vi samsynt på det som hänt för att markera och stödja eleverna så att de kommer på rätt väg i livet, säger rektor Gudmund Rosenqvist.
– Det är en viktig signal i förebyggande syfte att eleverna vet att det blir åtgärder och möten så snart som möjligt när ett allvarligt brott har inträffat. Brunnsängsskolan vill genom projektet ge de inblandade i allvarliga incidenter möjlighet att mötas, få stöd och under skoldagen kunna vara tillsammans med respekt för varandra.
– En stor fördel är också att polis och socialtjänst arbetar tillsammans. Vi på Brunnsängsskolan vill göra allt vi kan för att ge en bra och trygg skolgång där våra elever får lyckas och nå positiva mål. Ofta händer ingenting när barn och ungdomar utsätts för brott. Offret får inget stöd och förövaren ingen påföljd.
– Många ser inte misshandel, ofredande och olaga hot under skoltid som ett brott. Men om samma händelser skulle drabba mammoroch pappor på jobbet skulle de flesta tycka helt annorlunda.
– Vi anser att barn som utsätts för våld i skolan är lika mycket brottsoffer som en vuxen.
Rose-Marie Lundkvist är vidareutbildad socionom och arbetar på Stödcentrum för unga brottsoffer som har sina lokaler i polishuset. När hon gick igenom vilken typ av brott som begicks i kommunens skolor fann hon att det ibland sker grova fall av misshandel.
– Som förälder är man skyldig att skicka sitt barn till skolan eftersom vi har skolplikt. Och som förälder förutsätter man att barnet vistas i en trygg miljö, men så är det tyvärr inte. Brott på allmän plats, dit skolor räknas, ska polisanmälas men så sker inte alltid.
– Ibland försöker skolan lösa det på egen hand. Förövaren får ta offret i hand och be om ursäkt. Har en 12-årig pojke blivit blåslagen över hela kroppen står den åtgärden inte i proportion till det inträffade. Även när brottet polisanmäls händer ofta ingenting.
– För barnen blir konsekvenserna av ett grovt brott att rektorn skriver ett papper som skickas till polisen som tar kontakt med socialtjänsten som kallar till samtal och sen slänger pappret. Om förövaren är under 15 år avskrivs ärendet, förklarar Rose-Marie Lundkvist.
Orimlig situation
Förövaren får ingen påföljd och offret tror att inga åtgärder vidtas eftersom sekretess omöjliggör information. Rose-Marie Lundkvist tyckte situationen var orimlig och tillsammans med kolleger såg hon över vilka möjligheter som fanns till utökat samarbete mellan skola, socialtjänst och polis. Därefter utarbetades LUL-modellen, LUL är en förkortning av Lagen om unga lagöverträdare.
– Modellen syftar till att skapa ett långsiktigt förebyggande trygghetsarbete i skolan. Många barn behöver träna på olika sociala färdigheter, det här är ett sätt att fånga upp dem, säger Rose-Marie Lundkvist som tror mycket på att offer och förövare möts ansikte mot ansikte.
– Då blir brottet verkligt och tydligt för barnen och det blir lättare för förövaren att förstå vad han utsatt sitt offer för.
– Alla föräldrar är heller inte medvetna om att de är ansvariga för sina barn upp till 18 års ålder. På en skola som praktiserat modellen
märktes en klar förbättring. Efter att LULmodellen introducerats anmäldes inga brott.
– Men den skolan hade redan en mycket bra struktur i sitt arbete mot mobbing, säger Rose-Marie Lundkvist som påpekar att modellen på intet sätt är färdig.
– Tanken är att den ska växa fram och förändras allt eftersom, till exempel även användas vid våldshandlingar mot lärare. Rose-Marie Lundkvist ser många vinster med metoden, bland annat en trygg arbetsmiljö för eleverna, lösta konflikter och färre brottsoffer.– Misstänka gärningsmän blir hörda och skuldfrågan kan bli klarlagd.
– Brottsoffer ges möjlighet att berätta om sin situation. Vi anser att de tidigare inte blev omhändertagna.
Så fungerar LUL-modellen
Rose-Marie Lundkvist på Stödcentrum för unga brottsoffer har tillsammans med kolleger utarbetat LULmodellen. Här följer en beskrivning av modellen.
Efter att brottet polisanmälts och rektorn kontaktat Stödcentrum för unga brottsoffer kallas berörda barn och vårdnadshavare samt representanter för medlingsverksamhet, brottsofferstödjare, polis och socialtjänst till ett stormöte på skolan. Mötet hålls som ett samtal med en tydlig struktur där barn och vuxna deltar på lika villkor. Under mötet klargörs vilken roll polis och andra myndigheter har vid den här typen av händelser och vad det innebär att bli straffmyndig vid 15 års ålder.
– Vi förklarar att vi ser skolan som barnens arbetsplats och tar deras konflikter på allvar och att vi därför valt att arbeta och samverka i praktiken i nära anslutning till det som hänt, säger Rose-Marie Lundkvist. För att kunna arbeta på det sättet krävs att sekretessen hävs och de berörda familjerna tillfrågas om de accepterar det.
Stormötet avslutas med ett medlingsmöte och barnen får tänka ut hur de tycker det ska vara för att fungera bra framöver. Sedan skriver barn, vårdnadshavare och rektor under en beteendeöverenskommelse. Överenskommelsen följs upp efter en vecka och sedan ytterligare en gång efter en månad.
