Allmänt om radon

Fastighetsägare och företagare måste se till det inte finns för höga halter radon inomhus. Byggnader kan avge mycket radon, beroende på vilket byggmaterial som har använts. Radon kan också finnas i vatten, och därför ska dricksvattnet kontrolleras.

För att skydda människors hälsa finns det gränsvärden för hur mycket radon vi maximalt får utsättas för under ett år. Gränsvärden är konstruerade så att de ligger långt under den halt som kan vara skadlig. Mer information om olika gränsvärden för radon hittar du hos Strålskyddsmyndigheten

Personer som arbetar under markytan kan utsättas för extra höga halter av radon, till exempel vid arbete i tunnlar och gruvor. Det kan du få mer information om av Arbetsmiljöverket

Radongasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radonet sönderfaller också till olika radioaktiva ämnen, så kallade radondöttrar. Radondöttrarna är inte gaser utan fasta ämnen som kan fastna på dammpartiklar och tobaksrök i luften, och vid inandning kommer en del att stanna i luftvägarna. Därför finns det anledning att mäta hur mycket radon som människor utsätts för inomhus.

Radondöttrarna utsänder alfastrålning, som har hög energi men kort räckvidd. Cellerna i slemhinnan närmast de radioaktiva partiklarna är de som i första hand skadas av strålningen. Det är väl känt att alfastrålning ger upphov till mutationer och andra DNA-skador, vilka i sin tur kan leda till cancer. Radon orsakar däremot inte andningsbesvär som astma.

En människa behöver exponeras dagligen och kontinuerligt för höga halter radon under en mycket lång tid för att radonet ska innebära en hälsorisk. Från det att någon utsatts för radon till dess att personen får lungcancer kan det ta upp till 40 år. Varje år bedöms över 100 personer i Stockholms län insjukna i lungcancer på grund av radon i inomhusmiljön eller dricksvattnet.

Radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket motsvarar ungefär 15 procent av alla lungcancerfall. Det finns en samverkanseffekt mellan tobaksrökning och radon i inomhusluft. Du kan läsa mer om radonets hälsorisker på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Gränsvärdet för högsta tillåtna radonhalt i inomhusluften för nybyggda hus är 200 becquerel per kubikmeter luft, 200 Bq/m3. Det kan du läsa mer om på Boverkets webbplats. [länk]
Riktvärdet för högsta tillåtna radonhalt i befintliga hus är också 200 becquerel per kubikmeter luft, 200 Bq/m3. Det kan du läsa mer om på Folkhälsomyndighetens webbplats. [länk]
Riktvärdet innebär att fastighetsägaren i ett flerbostadshus och den som hyr ut ett enbostadshus ska göra åtgärder om halten är högre än 200 Bq/m3, eftersom radonhalten är en olägenhet för människors hälsa.
Gränsvärdet för radon i dricksvatten är att halten ska vara lägre än 100 becquerel per liter vatten, 100 Bq/l. Mellan 100 och 1000 räknas vattnet som tjänligt, och är halten mer än 1000 becquerel per liter vatten är vattnet otjänligt.

Eftersom radon är en gas kan det vara svårt att mäta rätt. Läs därför noga vad som står här och i laboratoriets hänvisningar. Inomhus mäter du radon i luften. Radon i vatten behöver du bara mäta om du har egen brunn. Vattenreningsverk ska rena bort radon.

Radon mäter du under vinterhalvåret när medelvärdet för dygnstemperaturen är under 10 plusgrader, oftast mellan 1 oktober och 30 april. En mätning ska pågå i minst 60 dagar, upp till 90 dagar.
Beställ ett mätpaket med spårfilmsdosor direkt från ett ackrediterat analyslaboratorium. Laboratoriet måste vara ackrediterat eftersom det innebär att de kan visa att de använder kontrollerade metoder och får tillförlitliga resultat. Läs mer under rubriken Hur hittar jag ett ackrediterat laboratorium. [länk]
Vanligtvis kan du beställa mätpaket året runt men om beställningen görs utanför mätperioden skickas mätpaketen i oktober. Var noggrann när du fyller i blanketterna och ange gärna fastighetsbeteckningen när du ska skicka in dina mätdosor, det underlättar hanteringen av proverna.
En metodbeskrivning ska följa med när du köper mätdosor. Det är viktigt att du följer metodbeskrivningen för att resultatet ska visa den faktiska radonsituationen. Observera att mätmetoden ser olika ut för villor och flerbostadshus. Hur många dosor du behöver och hur de ska placeras kan du läsa om i broschyren Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning, från Strålskyddsmyndigheten. [länk]

För att ta reda på hur mycket radon som finns i dricksvattnet krävs en vattenanalys. Beställ ett mätpaket direkt från ett ackrediterat analyslaboratorium.
Laboratoriet måste vara ackrediterat eftersom det innebär att de kan visa att de använder kontrollerade metoder och får tillförlitliga resultat. Läs mer under rubriken Hur hittar jag ett ackrediterat laboratorium. [länk]
Radon är en gas som har blandat sig med vattnet och därför är det väldigt viktigt att du gör rätt när du tar dina vattenprover för att resultatet ska bli tillförlitligt. Till och med hur mycket du vinklar provtagningsflaskan är viktigt. Följ därför noga laboratoriets instruktioner.

I Sverige är det Swedac som ackrediterar laboratorier. Slå på radonmätning i Swedacs ackrediteringsregister så hittar du alla ackrediterade laboratorier. [länk]
Alla ackrediterade laboratorier utför inte mätningar, en del ägnar sig bara åt forskning. Några av laboratorierna åtar sig att vid luftmätningar sätta ut dosor och därefter analysera dem, vilket är ett väsentligt dyrare alternativ än att själv sätta ut dosor och sedan skicka in dem för analys.
Hos dessa tre laboratorier kan du beställa analyser för att se hur mycket radon som har avgetts till inomhusluften: [adresserna ska inte synas, namnen ska länkas]
Mark- och Miljökontroll i Särö AB 
Landauer Nordic AB 
Radonanalys GJAB 

Hos dessa tre laboratorier kan du beställa analyser för att se hur mycket av markradonen som har avgetts till vattnet i din enskilda brunn:
ALcontrol AB 
Eurofins Radon Testing Sweden AB 
Eurofins Environment Testing Sweden AB 

En mätning ska innehålla minst två dosor och minst en dosa per varje våningsplan där det finns bostadsrum. Som bostadsrum räknas vardagsrum och sovrum.
Det går även att göra en så kallad korttidsmätning som fungerar som en rådgivande mätning i samband med bostadsköp. Mätningen pågår då under två veckor. Normalt tar det cirka två veckor från beställning till analyssvar. Men korttidsmätningar har så stora mätosäkerheter att de alltid bör kompletteras med en långtidsmätning.

Mätningar i flerbostadshus gör du så här:

  • Mät varje bostad med markkontakt.
  • Mät minst 20 procent av de bostäder som inte har markkontakt.
  • Mät minst en bostad per våning.
  • Använd två dosor per bostad.
  • Sätt inga dosor i kök, badrum eller toaletter.
  • Mät i ett sovrum och ett annat rum där ni vistas mycket, som kanske vardagsrummet.
  • Sätt två dosor på samma ställe i en enrumslägenhet.

Det finns en Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser att hämta på Arbetsmiljöverkets webbplats

Utan mätning går det inte att veta hur mycket radon det finns i just ditt hus, eftersom mycket material transporteras till huset för markberedningen och för själva husbygget. Att mäta radonhalten i luften är dessutom det enda sättet att kontrollera att ytskikten inomhus skyddar mot radonet, eller att de åtgärder du gjort mot radonet fungerar som det är tänkt.

I flerbostadshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att mäta radonhalten och hålla den låg i alla bostäder och lokaler i huset. Har du ett egenkontrollprogram för din verksamhet ska du basera mätfrekvensen på vilka åtgärder som har gjorts mot radon och hur driftssäkra de är.

På ett ungefär kan man säga att det är väldigt sällan att mäta radonhalten vart tionde år, och väldigt ofta att mäta vartannat. En vanlig rekommendation är att mäta vart femte år om inga förändringar görs, vart tredje om du brukar få höga mätvärden. Men det bästa är att avgöra med tanke på situationen.

Hur ofta du behöver mäta radonhalten i luft beror på flera olika faktorer:

  • vilket byggnadsmaterial som använts
    Byggmaterial som innehåller sand eller sten innehåller alltid lite radon.
  • vilken typ av mark huset står på
    Om markradonhalten där huset står är hög är risken att radon ska leta sig in i huset större.
  • vilka förändringar du gör
    Ett hus står på en grundplatta. När du gör hål i plattan finns det en risk för att radonhalten i inomhusluften ska öka. Det kan till exempel vara när du drar in kabel-tv eller fjärrvärme, eller vid stambyte. På samma sätt kan väggarnas och golvens ytskikt skydda inomhusluften från den radongas som byggmaterialet avger. Så när du renoverar, sätter upp saker på väggen eller lämnar kvar hål efter något du har haft uppsatt kan radonhalten öka. Det kan den även göra vid ombyggnad av ventilationssystemet, utbyggnad av lokalerna eller ingrepp i fastighetens grundläggning. Den ökade radonhalten kan till exempel bero på att radonet kanske inte ventileras ut lika bra eller att luftfickor med radon kommer i dagen. När du har gjort betydande förändringar i en byggnad kan det därför vara bra att mäta när förändringen varit klar några veckor.
  • tidigare mätvärden
    Om din bostad har en radonhalt som ligger långt under gränsvärdet och du inte har förändrat något hemma kan du mäta mer sällan eftersom radonhalten inte ändrar sig av sig själv.
  • om du flyttar
    När man flyttar görs förändringar i bostaden, och då är det en god idé att mäta radonhalten.
  • om huset är byggt av blåbetong
    Mellan åren 1929 och 1975 användes gråblå alunskifferbaserad lättbetong (blåbetong) som byggnadsmaterial i cirka 400 000 bostäder i Sverige. Blåbetongen kan avge radongas till inomhusluften. Är ytterväggar, innerväggar eller bjälklagen av blåbetong är det därför extra viktigt att mäta radonhalten regelbundet och att ha god ventilation.
  • om huset är nytt
    Tidigare skulle man bygga radonsäkert om man byggde på högrisk-mark. Men idag blir ett nybyggt hus som regel radonsäkert om du bygger så tätt att huset uppfyller de energikrav som finns på nybyggnation. Eftersom allt byggmaterial med sten i avger lite radon behöver du trots det kontrollmäta.
  • om sprängningar eller byggen gjorts i närheten
    När marken skakar av sprängningar eller andra arbeten som utförs på byggarbetsplatser kan radonhalten öka i byggnaderna runt omkring. Därför är det klokt att mäta radonhalten efteråt.
  • om du har åtgärder mot radon installerade.
    Om du till exempel har en radonsug installerad behöver du mäta lite oftare, för att kontrollera att den har effekt. Tänk också på att om det finns utrustning installerad kan det ingå viss assistans i installeringsavtalet eller din försäkring.

I vatten är det bra att mäta radonhalten

  • en gång i samband med att brunnen varit i drift ett tag.
  • om man misstänker att det blivit nya sprickor i marken eller i brunnens sidor.
  • om det gjorts sprängningsarbeten eller omfattande byggarbeten i närheten.
  • regelbundet så ofta man tror att det behövs om man gör en radonåtgärd, för att kontrollera att åtgärden fortfarande fungerar.

För att ta reda på var radonet i luften kommer ifrån behöver du normalt anlita en konsult. Svensk Radonförening har en söktjänst som hjälper dig att hitta kompetens inom radonsanering. I ett flerbostadshus är det fastighetsägarens ansvar.

Eftersom radon är en gas ventileras den antingen bort eller förhindras att komma in i byggnaden. Vilken metod som bör användas för att sanera beror på var radonet kommer ifrån och hur huset är byggt. Mer information finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats  och Boverkets webbplats.

Allt grundvatten kommer från jordlager och berggrund och innehåller radon. Vatten från bergborrade brunnar kan ha en hög radonhalt. Det är inte skadligt att använda vatten med låg radonhalt, men radongasen i vattnet kommer ut i luften. Hög radonhalt i hushållsvattnet kan därför ge förhöjd halt radon i inomhusluften. Det vanligaste sättet att ta bort radon från hushållsvatten är att lufta vattnet med en så kallad radonavskiljare.

Från den 1 januari 2015 går det inte längre att söka bidrag för radonsanering i villor. Läs mer om det på länsstyrelsens webbplats

Miljökontoret sparar resultat från radonmätningar som gjorts i hus i kommunen. Vi har bara tillgång till de mätningar som vi av olika skäl fått resultat från; de flesta mätningarna känner vi inte till.

Vill du veta om miljökontoret har uppgifter om mätningar i ett visst hus? Ange fastighetsbeteckningen eller gatuadressen och ta kontakt med miljökontoret. [länk till kontakter]

Mätresultat äldre än 5 år lämnar vi vanligtvis inte ut eftersom de bedöms som inaktuella.

För att förbättra folkhälsan antog riksdagen 16 nationella miljömål 1999, varav ett är God bebyggd miljö. Ett av delmålen är att samtliga bostäder i landet till år 2020 ska ha en radonhalt som inte överstiger 200 becquerel per kubikmeter luft (200 Bq/m3).

För att Södertälje kommun ska kunna uppnå delmålet med att ingen bostad ska ha för hög radonhalt begär miljökontoret in resultat av mätningar från alla flerbostadshus i kommunen över en tidsperiod på några år. Projektet började 2011, och baserat på det arbete som gjorts och görs förutsäger vi att Södertälje kommer att uppnå miljömålet till 2020.

Gå vidare till sidan om radonrapportering för flerbostadshus