Adresser

Alla byggnader där det bor människor eller där det bedrivs verksamhet (undantaget ekonomibyggnader för jordbruk) ska ha en adress, en s.k. belägenhetsadress.

När en ny gata har fått sitt namn är det enheten för Geografisk Information inom Samhällsbyggnads-kontoret som sätter adressnummer längs gatan. När en ny adress tillkommer registreras den i adress-registret och adressen får även en koordinat. När en adress är satt kan folkbokföring ske. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt sätta adress på nya byggnader. 

En belägenhetsadress är lokaliserande, det vill säga den anger var bostaden eller verksamheten finns. Den anger alltid en plats (som till exempel ett hus) till skillnad från postens adress, som anger vart posten ska skickas för att nå rätt person. Ofta är belägenhetsadressen densamma som postadressen.

Adressnumrering för gator och vägar sker oftast med udda siffror på vänster sida och jämna siffror på höger sida med utgångspunkt från gatans början.

Landsbygdsadresser

För räddningstjänst, färdtjänst, taxi med flera är det lika viktigt att hitta rätt på landsbygden som i staden. Därför har det skett en adressättning även på landsbygden så att alla landsbygdsadresser numera är unika adresser, vanligtvis bestående av områdesnamn med nummer.

Postlådenummer förekommer inte längre vare sig i belägenhetsadressen eller i postadressen. Belägenhetsadressen talar om var bostaden eller verksamheten finns medan brevlådan kan finnas kvar på sin gamla plats. Posten håller reda på var brevlådorna finns, ofta samlade på ett ställe för flera hushåll.

Beslut om adresser

Enheten för Geografisk Information skickar beslut om adress till lagfaren ägare, som omgående ska meddela eventuella hyresgäster samt se till att nödvändig skyltning av gällande adressnummer på fastigheten kommer upp så fort som möjligt. Ett adressättningsbeslut kan inte överklagas.
 
Samhällsbyggnadskontorets gatuenhet ansvarar för skyltningen av gatunamn på kommunal gatumark.