Avstyckning och andra åtgärder

En lantmäteriförrättning innebär oftast en förändring av en fastighet. Här kan du läsa om hur fastigheter kan förändras genom reglering, avstyckning, klyvning, sammanläggning, ändrad gränsdragning och på andra sätt.

Oftast innebär en lantmäteriförrättning att nya fastigheter bildas eller att redan befintliga fastigheter ändras. Att bestämma gränser och skapa rättigheter så att flera fastigheter gemensamt kan använda exempelvis en väg är exempel på andra åtgärder som kan ingå i en lantmäteriförrättning.

Vi som arbetar på lantmäterimyndigheten i Södertälje vet att det inte alls är självklart för alla vad en avstyckning eller en gemensamhetsanläggning är för något. De flesta kommer bara i kontakt med en lantmäterimyndighet en eller ett par gånger i sitt liv. Du får gärna kontakta oss med frågor som rör vår verksamhet.

All mark i Sverige är indelad i avgränsade områden som är fastigheter eller områden som hör till flera fastigheter gemensamt, så kallade samfälligheter. Den kommunala lantmäterimyndigheten i Södertälje ansvarar för de förändringar i fastighetsindelningen som berör fastigheter inom Södertälje kommun.

Vi är en fristående kommunal lantmäterimyndighet med 5 medarbetare som sitter i Södertälje kommuns stadshus. Lantmäterimyndigheten är inrättad som ett eget kontor under stadsbyggnadsnämnden. Varje år inkommer det ungefär 120 ansökningar om lantmäteriförrättningar till myndigheten.

Du kan läsa mer om hur en förrättning går till under rubriken Hur går en lantmäteriförrättning till.

I Sverige omfattas alla fastigheter av en lantmäterimyndighets arbetsområde. Det finns ett flertal kommunala lantmäterimyndigheter, och det finns också ett statligt lantmäteri i Sverige.

Det statliga lantmäteriet har hand om fastighetsbildningen i alla kommuner som inte har en kommunal lantmäterimyndighet. Södertälje har en kommunal lantmäterimyndighet sedan år 1998.

Det är upp till varje kommun att avgöra om man vill ha kommunalt eller statligt lantmäteri. Alla lantmäterimyndigheter styrs av och arbetar efter samma lagar och förordningar. I Stockholms län är det blandat mellan kommunerna om de har kommunal eller statlig lantmäterimyndighet.

Hos den statliga myndigheten Lantmäteriet kan du hitta mycket information som rör allt arbete som lantmäterimyndigheter utför, och du kan beställa historiska data. De har även ett register där du som är fastighetsägare kan logga in och se vilken dokumentation som finns om din fastighet.

Lantmäterimyndigheten styrs av ett flertal lagar och förordningar. Utifrån lagstiftningen gör vi en prövning och bedömning om det är möjligt att göra den förändring av fastigheten som den som har ansökt om en lantmäteriförrättning önskar.

I förrättningarna arbetar vi främst utifrån tre lagstiftningar:

  • fastighetsbildningslagen
  • anläggningslagen
  • ledningsrättslagen.

Ibland innehåller dessa lagar hänvisningar till bestämmelser i andra lagar. Det kan till exempel vara:

  • plan- och bygglagen
  • jordabalken
  • expropriationslagen
  • miljöbalken.

En lantmäteriförrättning innebär en förändring av en fastighet. Vid en förrättning ska frågor som rör juridik, ekonomi och teknik redas ut. Utredningen ska vara noggrann, resultatet måste ha god kvalitet och rättssäkerheten ska vara hög.

Hur det går till vid en lantmäteriförrättning är reglerat i lagar och förordningar. Se ovan, under rubriken Vilka lagar styr lantmäterimyndigheten.

Lantmäterimyndigheten utreder vilka möjligheter det finns att genomföra den förrättning som du har ansökt om. Utredningen innehåller flera moment som vi beskriver här.

När ansökan kommit in prövar vi lämpligheten för de berörda fastigheterna. Bland annat ska förändringen överrensstämma med planer och bestämmelser för området.

De nya fastigheterna ska även ha lämplig utformning och storlek, och måste vara lämpliga för det de ska användas till. Dessutom behöver fastigheter oftast väg, och möjlighet att ansluta till eller anlägga eget avlopp och vatten.

När vi prövar lämpligheten använder vi flera stegen i den arbetsprocess som beskrivs här.

Då ska vi följa de regler som gäller för fastighetsbildning, beakta planer och fastighets- och inskrivningsuppgifter, samt kontakta berörda rättsinnehavare om det finns några sådana. En rättsinnehavare är någon som har juridisk möjlighet att hävda en rättighet, som till exempel en fordran i pengar eller mark.

Under förrättningens gång tar vi nödvändiga kontakter med de myndigheter som berörs av ärendet, som exempelvis byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Det gör vi för att få myndigheternas syn på till exempel bygglov, utfartsvägar, vatten, avlopp och naturvårdsbestämmelser.

Fältarbete innebär att nya gränser stakas ut, märks och mäts in. Om du känner till var äldre gränsmarkeringar finns på marken är fältpersonalen tacksam om du märker ut dessa markeringar före mätningen, med till exempel käppar.

Både före och efter mätningen krävs arbete på lantmäterikontoret med bland annat tekniska beräkningar och kartframställning.

Ibland är det nödvändigt att förrättningslantmätaren och sakägarna samlas till ett sammanträde för att diskutera och gå igenom frågorna innan lantmäterimyndigheten fattar beslut.

I vissa fall kan en förrättning inte genomföras och då fattas ett inställandebeslut. 

När alla arbetsuppgifter i ärendet är klara kan förrättningen avslutas. Ofta fattas samtliga beslut vid ett och samma tillfälle och besluten redovisas i ett protokoll.

Om du är missnöjd med något beslut kan du överklaga. Det står i beslutsbrevet hur du ska göra. På kommunens webbplats finns också en allmän text om hur du ska göra när du överklagar.

När vi har avslutat förrättningen ska besluten registreras. Om ingen överklagan har kommit in inom fyra veckor registrerar vi förrättningen.

Registreringen ska göras snarast möjligt efter det att fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Vi registrerar då förrättningen i fastighetsregistret och på registerkartor hos lantmäterimyndigheten.

När registreringen är klar är förrättningen gjord och fastighetsbildningen fullbordad. Nybildade fastigheter får då en egen fastighetsbeteckning.

När registreringen är klar får sakägarna en kopia av de väsentliga delarna av förrättningsakten från lantmäterimyndigheten, en så kallad sakägarkopia. I den kopian ingår normalt:

  • en förrättningskarta
  • en fastighetsrättslig och teknisk beskrivning
  • den nya fastighetsbeteckningen
  • förrättningsprotokollet.

Om fastighetsbildningen resulterar i att en ny fastighet bildas kan du behöva vända dig till inskrivningsmyndigheten för att ansöka om lagfart på den fastighet som har bildats.

En lagfart är ett bevis om äganderätt. Bara den som har lagfart på en fastighet kan belåna den. En lagfartsansökan gör du hos Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

Lantmäterimyndigheten tar betalat för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader. Kostnaden för lantmäteriförrättningar är fastställd av regeringen och ska betalas av berörda sakägare.

Tidsersättning

Avgiften beräknas efter den tid det tar att handlägga ärendet. I enlighet med 2017 års taxa är timpriset 1 450 kr/h för en förrättningshandläggare, 1150 kr/h för biträdande handläggare. Utöver tidsersättning kan det tillkomma avgifter för till exempel hyra av sammanträdesrum eller anlitad sakkunnig.

Fast pris

Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris på förrättningen om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnad. En överenskommelse om fast pris måste skriftligen antas av alla som blir betalningsskyldiga.

Återkallad eller inställd förrättning

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon anledning inte kan genomföras, tar lantmäterimyndigheten ändå betalt för det arbete som har utförts.

Faktura

Vid delfakturering eller när ärendet avslutas skickar  en faktura till den eller de som är betalningsansvariga enligt förrättningsbeslutet. Fakturan ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras ränta.

Överklagande av faktura

Den som är betalningsskyldig och missnöjd med fakturan kan överklaga den. Överklagandet ska ske skriftligen inom tre veckor från räkningens förfallodag. Överklagandet ska skickas till lantmäterimyndigheten som skickar det vidare till mark- och miljödomstolen för beslut. Fakturan ska betalas även vid ett överklagande.

Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av dig som söker eller av ett ombud med fullmakt. Om flera personer äger en fastighet tillsammans måste alla delägare eller deras ombud skriva under ansökan.

I ansökan ska du uppge vad du önskar få utfört och vilka fastigheter som berörs. Bifoga gärna en karta där åtgärden är inritad. Om det finns köpeavtal eller andra överenskommelser är det viktigt att du bifogar dessa i original.

Vid överlåtelse genom köp, byte eller gåva måste ansökan lämnas in senast sex månader efter det att avtalet har upprättats för att överlåtelsen ska vara giltig.

Det är också bra om ansökan innehåller telefonnummer och mejladresser som vi kan nå alla delägare på under dagtid.

Asökningsblankett, pdf 125 kb

Privatpersoner kan även göra ansökan om åtgärdena; avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning och klyvning via Lantmäteriets e-tjänster.

De fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning kallas för sakägare. Om du som är sakägare i en lantmäteriförrättning har anledning att tro att någon annan person är berörd av förrättningen är du skyldig att tala om det för lantmäterimyndigheten.

Lantmäterimyndigheten ska enligt lagen utreda och avgöra vilka personer som är sakägare vid en förrättning.

Även rättighetshavare och nyttjanderättshavare kan vara sakägare. En rättighetshavare kan till exempel vara en fastighet som har en rättighet att använda din fastighet enligt ett servitut. En nyttjanderättshavare är den som utan att äga fastigheten har rätt att använda den, som till exempel arrendatorer eller hyresgäster.

Lantmäterimyndigheten tar betalat för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader. Kostnaden för lantmäteriförrättningar är fastställd av regeringen och ska betalas av berörda sakägare.

Tidsersättning

Avgiften beräknas efter den tid det tar att handlägga ärendet. I enlighet med 2017 års taxa är timpriset 1 450 kr/h för en förrättningshandläggare, 1150 kr/h för biträdande handläggare. Utöver tidsersättning kan det tillkomma avgifter för till exempel hyra av sammanträdesrum eller anlitad sakkunnig.

Fast pris

Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris på förrättningen om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnad. En överenskommelse om fast pris måste skriftligen antas av alla som blir betalningsskyldiga.

Återkallad eller inställd förrättning

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon anledning inte kan genomföras, tar lantmäterimyndigheten ändå betalt för det arbete som har utförts.

Faktura

Vid delfakturering eller när ärendet avslutas skickar  en faktura till den eller de som är betalningsansvariga enligt förrättningsbeslutet. Fakturan ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras ränta.

Överklagande av faktura

Den som är betalningsskyldig och missnöjd med fakturan kan överklaga den. Överklagandet ska ske skriftligen inom tre veckor från räkningens förfallodag. Överklagandet ska skickas till lantmäterimyndigheten som skickar det vidare till mark- och miljödomstolen för beslut. Fakturan ska betalas även vid ett överklagande.

Kostnaden för en förrättningslantmätare är fastställd av regeringen och ska betalas av sakägarna. I vissa fall är det den eller de som undertecknat ansökan om förrättningen som ska stå för kostnaden.

Kontakta gärna oss på lantmäterimyndigheten innan du ansöker så klargör vi hur du ska fylla i ansökningsblanketten för att det ska bli rätt med betalningen. Beslut om fördelning av förrättningskostnaden fattas i förrättningen.

Tiden från ansökan till dess att förrättningen har registrerats i fastighetsregistret är beroende av många faktorer.

Några av de vanligaste förrättningarna vi gör som tar ungefär 5 månader från ansökan till registrering är:

  • en avstyckning av en fastighet som ligger inom detaljplanerat område.
  • en avstyckning av en fastighet som ligger utanför detaljplanerat område om det finns ett färdigt förhandsbesked.
  • en fastighetsreglering som endast berör två fastigheter, och det överförda markområdet understiger 5000 kvadratmeter.

Fråga gärna förrättningslantmätaren som handlägger din förrättning om en ungefärlig tidsuppskattning. Vi ger dig en tidsuppskattning om det är möjligt.

En rätt ifylld ansökningsblankett sparar oss tid och dig som ansöker pengar. För att underlätta handläggningen av ditt ärende finns det några punkter som är särskilt viktiga som du kan läsa om här. Du kan även ladda ner dokumentet Hjälp att fylla i en förrättningsansökan.

Ansökan vill vi alltid ha underskriven och i original. När du skickar in dessa handlingar behöver vi original eller vidimerade kopior:

  • överenskommelser
  • köpehandlingar
  • fullmakter
  • bouppteckning.

Du kan även behöva bifoga andra handlingar där vi inte behöver original, som:

  • förhandsbesked eller bygglov
  • registreringsbevis
  • protokoll som styrker en persons behörighet att exempelvis teckna firma.

Se till att alla som behöver har undertecknat ansökan.

Ibland behöver båda som bor ihop underteckna ansökan även om det är den ena parten som äger den berörda fastigheten. I vissa fall kan det vara så att det är den som undertecknat ansökan som får betala förrättningskostnaden.

Kontakta gärna oss om du vill veta vem som ska och vilka som kan underteckna din förrättningsansökan.

Här är några saker du kan tänka på särskilt:

  • De flesta ansökningar behöver ha en kartskiss som visar vad det är du som söker vill ha gjort. Det är helt okej att rita själv och skriva på kartan för att förklara vad man vill göra.
  • Förklara åtgärden du vill göra tydligt. Till exempel: skapa rätt att få använda brunn på annans fastighet.
  • Rätt kontaktuppgifter är viktigt. Lämna ett telefonnummer där vi kan nå dig dagtid, och gärna en mejladress till ett mejlkonto som du använder regelbundet. Ange också namn och kontaktuppgifter till dem som du vet berörs av förrättningen. För att vi ska kunna handlägga effektivt behöver vi kunna komma i kontakt med alla som är berörda.
  • Bara de som är sakägare i förrättningen kan stå som betalare. De fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning kallas för sakägare.
  • Vid avstyckning är det bra om du på en gång uppger om du vill att styckningslotten ska vara inteckningsfri.
  • Vi kan upprätta ett värdeintyg för avstyckningslotten, om du har sålt en obebyggd avstyckningslott för bostadsändamål. Vill du ha ett värdeintyg måste du skriva det i ansökan.

På lantmäterimyndigheten arbetar vi med förändringar av fastighetsindelningen. En fastighet är ett bestämt markområde som enligt lagen är fast egendom. Det kan du läsa om i jordabalken.

Fastighetens gränser framgår av en karta eller av markeringar i terrängen. I vattenområden saknas ofta sådana uppgifter. Då finns i stället lagregler om var gränsen går.

Med fastigheter menar vi alltså mark och inte hus eller byggnader, vilket är en vanlig missuppfattning.

När vi på lantmäterimyndigheten pratar om fastigheter är det oftast men inte alltid mark vi menar.

En traditionell fastighet består av en avgränsad bit mark. Man skulle kunna säga att avgränsningen på marken förlängs rakt upp ut från jorden och fortsätter rakt ner mot jordens mittpunkt.

Det finns också 3D-fastigheter. En 3D-fastighet är en fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt, det vill säga fastigheten utgörs av en volym. Den kan omfatta exempelvis ett helt våningsplan på ett hus eller ett underjordiskt parkeringsgarage.

En ägarlägenhet är en typ av 3D-fastighet, men den är bildad för att bara rymma en enda bostadslägenhet.

Till fastigheten hör alltså marken, men det kan också ingå olika rättigheter. Rättigheterna kan till exempel vara servitut, andel i en samfällighet, olika föremål eller fastighetstillbehör enligt särskilda regler.

En fastighet är också föremål för olika juridiska händelser, som till exempel överlåtelse, pantsättning eller utmätning.

Vet du på vilken adress fastigheten ligger kan du slå upp fastighetens beteckning genom att använda kommunens webbkarta.

Du är också välkommen att fråga oss på lantmäterimyndigheten.

Du är välkommen att fråga oss på lantmäterimyndigheten vem som äger en fastighet.

För att kunna svara på vem som äger en fastighet behöver vi veta fastighetens adress eller fastighetsbeteckning. Vi söker efter uppgiften i fastighetsregistret, där ägarens namn och adress i de flesta fall finns angivna.

De flesta inskrivna avtalsservituten som skrivits in före den 1 juni 2008 finns arkiverade hos Riksarkivet. Om du går in på riksarkivets webbplats kan du mot en avgift beställa hem dessa avtalsservitut med mera.

Har du frågor om inskrivna avtalsservitut som skrivits in efter den 1 juni 2008 behöver du istället beställa handlingarna från Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

På det statliga lantmäteriets webbplats finns det en e-tjänst som heter Min fastighet. Där kan du logga in med e-legitimation och få fram ett flertal uppgifter och handlingar som berör din egen fastighet.

Vill du ha en lagfart vänder du dig till lantmäteriets fastighetsinskrivning. De kan även svara på frågor om sådant som kostnader och kötider.

När du vill ändra utformningen på din fastighet eller bilda en rättighet kan du ansöka om en lantmäteriförrättning hos oss.

Det som beslutas vid en lantmäteriförrättning blir rättsligt bindande för framtiden. Här presenterar vi några olika typer av lantmäteriförrättningar.

En lantmäteriförrättning är en arbetsprocess som inleds när en ansökan inkommer och avslutas när ett beslut om avslutning är fattat. Den består alltså av alla de moment som ingår när:

  • fastigheter ska bildas eller ändras
  • rättigheter ska bildas, ändras eller tas bort
  • ledningsrätter ska upplåtas
  • en gemensamhetsanläggning ska inrättas.

Avstyckning innebär att man styckar av en del av en fastighet som blir en ny egen fastighet. Den fastighet som fanns från början kallas stamfastigheten, och den fortsätter att vara en egen fastighet men utan den del som avstyckats. Den avstyckade delen kallas styckningslott.

Både stamfastigheten och styckningslotten behöver uppfylla lämplighetskraven i fastighetsbildningslagen och stämma överens med planer och bestämmelser om det finns sådana för området.

Om det behövs för att båda fastigheterna ska kunna användas på ett lämpligt sätt kan man ibland behöva skapa rättigheter för den ena fastigheten att göra något på den andra, så kallade servitut. Det kan exempelvis vara rätt att använda en väg för att ta sig ut till en allmän väg.

När det bara är de fastigheter som ingår i avstyckningen som får rätten eller blir belastade av servitutet kan servitutet skapas i samband med själva avstyckningen. Om någon annan fastighet är inblandad behöver rättigheten bildas genom en fastighetsreglering.

Den nya fastigheten kan göras inteckningsfri. Det betyder att den inte kommer att belastas av de lån och inteckningar som belastar stamfastigheten. Om det finns önskemål om det prövar lantmäterimyndigheten om det är möjligt att bilda en inteckningsfri styckningslott.

Den slutgiltiga bedömningen om det är möjligt att avstycka en fastighet görs alltid efter att en ansökan har inkommit till lantmäterimyndigheten. Vi kan inte lämna något förhandsbesked utan måste utreda för att kunna ge dig ett korrekt svar.

Däremot kan vi göra en enkel koll i våra register och meddela om det föreligger något uppenbart hinder för att stycka fastigheten. Vi slår då upp fastigheten i våra register, för att se om fastigheten du vill stycka ligger innanför eller utanför detaljplanerat område.

Om fastigheten ligger i detaljplanerat område behöver vi läsa i detaljplanen vilka typer av bestämmelser som finns för det område där fastigheten ligger. Där kan det till exempel finnas bestämmelser om att avstycka fastigheter.

Om fastigheten inte omfattas av detaljplan, är obebyggd och du vill avstycka den för bostadsändamål rekommenderar vi alltid att du ansöker om förhandsbesked för nybyggnad hos bygglovsenheten. I förhandsbeskedet får du veta om bygglovsenheten säger nej till alla typer av nybyggnad på fastigheten eller om det skulle vara möjligt att söka bygglov.

Genom fastighetsreglering kan man till exempel

  • föra över en del av eller en hel fastighet till en annan
  • hantera rättigheter
  • föra över andelar i samfälligheter från en fastighet till en annan.

Om alla inblandade är överens om vad som ska göras, vilken ersättning som ska betalas och vem som ska stå för kostnaden förenklar det handläggningen. De berörda kan då skriva en överenskommelse och lämna in den till lantmäterimyndigheten.

Men även i de fall där alla berörda personer är överens måste lantmäterimyndigheten pröva de regler som finns för att skydda de allmänna intressena, till exempel se till att regleringen följer planer och bestämmelser.

Lantmäterimyndigheten kontrollerar och hanterar också om det finns befintliga inteckningar och andra rättigheter som blir berörda av den sökta fastighetsregleringen.

Sammanläggning innebär att två eller flera fastigheter läggs samman för att bilda en ny fastighet. För att kunna sammanlägga fastigheterna till en krävs att de ägs av samma person, eller av flera personer som var och en äger en lika stor andel.

Om fastigheterna belastas av inskrivningar eller inteckningar kommer dessa att följa med och belasta den nya fastigheten efter lantmäteriförrättningen. En företrädesordning för inteckningarna skapas då av Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

Företrädesförordningen reglerar bland annat i vilken ordning inteckningarna ska gälla.

Lantmäterimyndigheten lämnar en begäran till fastighetsinskrivningen att skapa företrädesordningen och fastställer den genom ett beslut i förrättningen.

Med en fastighetsbestämning kan lantmäterimyndigheten besluta i ett flertal frågor. Oftast är det läget på fastighetsgränser som bestäms.

Om en gränspunkt inte är skapad på laglig väg eller inte är entydig kan en ansökan om fastighetsbestämning lämnas in till lantmäterimyndigheten. Då utreder vi punktens mest troliga läge och beslutar om det.

Om fastighetsägarna är överens om att den utredda punktens läge är riktigt kan de skriva en överenskommelse om det som biläggs handlingarna i förrättningsakten.

Lantmäterimyndigheten kan också besluta om ett servitut eller en ledningsrätt gäller, och i så fall i vilken omfattning. Vi kan även fatta beslut om vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.

Det vanligaste exemplet på när en fastighetsbestämning behövs är när en fastighet har skapats genom något som kallas för avsöndring. Avsöndring är en privat delning av fastigheter som var tillåten enligt äldre lagstiftning.

När en avsöndrad fastighet berörs av en förrättning kan det ibland bli nödvändigt med en fastighetsbestämning. Lantmäterimyndigheten kan besluta om att en fastighetsbestämning behöver göras.

När en fastighet samägs av två eller flera personer kan den klyvas. Klyvning betyder att man vill dela upp fastigheten så att varje delägare istället äger en ny egen fastighet. De nya fastigheterna blir då klyvningslotter av den ursprungliga fastigheten.

Varje klyvningslott är en ny fastighet som bildas genom klyvningen, och den måste uppfylla lämplighetskraven. De nya fastigheterna utformas utifrån värdet av de enskilda delägarnas andelar i den ursprungliga fastigheten.

Om det inte är möjligt att vid klyvningen skapa fastigheter som motsvarar ägarandelarna kan lantmäterimyndigheten besluta om att ersättning i pengar ska betalas mellan ägarna av de blivande fastigheterna.

Särskild gränsutmärkning innebär att man märker ut befintliga gränspunkter med nya gränsmarkeringar. Varje gränspunkt som ska märkas ut måste vara juridiskt klar. Det betyder att den måste vara entydig och att den måste ha bildats på lagligt sätt.

Rent praktiskt innebär det att den befintliga gränspunkten behöver ha koordinater med tillräckligt hög noggrannhet, och att inga tvivel får finnas om att det är den riktiga punkten.

Man kan dels märka ut punkter som redan finns och dels nya punkter längs en gräns som redan finns, för att förtydliga var gränslinjen går. Om gränspunkten inte är skapad på laglig väg kan en ansökan om fastighetsbestämning lämnas in till lantmäterimyndigheten.

Vid särskild gränsutmärkning markerar man punkter och gränser med exempelvis gränsrör eller spik i mark. Det är enligt lag förbjudet att flytta på befintliga gränsmarkeringar.

Det finns flera olika sätt att klargöra var fastighetsgränserna går. De sätt man kan använda sig av kan vara både juridiskt bindande och inte juridiskt bindande. 

Om du exempelvis ska bygga staket eller anlägga en rabatt och bara vill säkerställa att du gör det på rätt sida av gränsen kan du beställa en gränsutvisning från enheten geografisk information på kommunen.

Vid en gränsutvisning kommer en mätingenjör till fastigheten och sätter ut en eller flera träpinnar som visar mellan vilka punkter som gränsen går. Gränsutvisningen är exakt men har ingen juridisk verkan. Det innebär att pinnarna visar var gränsen går men inget mer.

Gränsutvisningar kan bara göras om gränsen är helt klar, det vill säga att mätpunkterna är lagligt skapade och entydiga.

Särskild gränsutmärkning används när gränsen är lagligt skapad och entydig, det vill säga när det inte finns några tvivel om gränspunkternas riktiga läge. Läs mer under rubriken Särskild gränsutmärkning som finns ovan.

När gränsen inte är tillkommen på laglig väg eller inte är entydig kan lantmäterimyndigheten göra en fastighetsbestämning. Läs mer under rubriken Särskild gränsutmärkning som finns ovan.

3D- fastigheter kan avgränsas i höjd och djupled så att till exempel olika våningsplan med skilda ändamål inom samma byggnad kan ligga på egna fastigheter.
En förutsättning för att få bilda en 3D-fastighet är att fastigheten är avsedd att inrymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan. Det förutsätts också att 3D-fastigheten leder till en mer ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att den behövs för finansieringen eller uppförandet. Fastigheten ska inrymma minst tre bostadslägenheter för att det ska vara tillåtet att bilda en 3D-fastighet avsedd för bostadsändamål.

Samhället är beroende av olika slags ledningar för att fungera bra. Ledningarna behöver ofta dras över mark som ägs av någon annan än ledningsägaren. Lantmäterimyndigheten gör då en ledningsförrättning som resulterar i en ledningsrätt, en gemensamhetsanläggning eller ett servitut.

Ledningsrätt är en rättighet att ha ledningar på någon annans fastighet. Ledningsrätter kan bara bildas till förmån för ägare av allmännyttiga ledningar, till exempel en kommun eller ett elbolag.
Ledningsrätter kan bildas för till exempel:

  • allmänna vatten- och avloppsledningar
  • elledningar
  • fjärrvärmeledningar
  • oljeledningar.

Du kan läsa mer om för vilka ledningstyper ledningsrätter kan bildas i ledningsrättslagens 2 paragraf.

Man kan inte bilda ledningsrätt för enskilda ledningar även om de används av en grupp fastigheter tillsammans. I dessa fall är det en gemensamhetsanläggning som ska bildas.

Om en enstaka fastighet behöver dra ledningar över en annan fastighet kan lantmäterimyndigheten bilda servitut för den ledningen om behovet av att dra ledningen just där uppfyller lagkraven.

Läs mer om hur det fungerar under rubrikerna Servitut och Gemensamhetsanläggningar.

Vid en lantmäteriförrättning ska frågor som rör juridik, ekonomi och teknik redas ut. Hur det går till vid en lantmäteriförrättning är reglerat i lagar och förordningar, detta för att resultatet ska upprätthålla kvaliteten i fastighetsregistret och för att rättssäkerheten ska vara hög.

Vi handlägger ärenden inom Södertälje kommun.

Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av sökanden eller ett ombud med fullmakt. Om flera personer äger en fastighet tillsammans måste alla delägare eller deras ombud skriva under ansökan.

I ansökan ska du uppge vad du önskar få utfört och vilka fastigheter som berörs. Bifoga gärna en karta där åtgärden är inritad. Om det finns köpeavtal eller andra överenskommelser är det viktigt att du bifogar dessa i original. Vid överlåtelse genom köp, byte eller gåva måste ansökan lämnas in senast sex månader från överlåtelsedagen för att överlåtelsen ska vara giltig. Det är också bra om ansökan innehåller sökandes telefonnummer under dagtid.

Ansökningsblankett, pdf 125 kb

Privatpersoner kan även göra ansökan om åtgärdena; avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning och klyvning via Lantmäteriets e-tjänster.

Lantmäterimyndigheten utreder vilka möjligheter det finns att genomföra den fastighetsbildning som du har ansökt om. Lantmäterimyndigheten ska följa de regler som gäller för fastighetsbildning och beakta planer, fastighets- och inskrivningsuppgifter samt kontakta berörda rättsinnehavare om det finns några sådana.
Under förrättningens gång tar lantmäterimyndigheten nödvändiga kontakter med de myndigheter som berörs av ärendet, exempelvis byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Detta för att få
myndigheternas syn på till exempel bygglov, utfartsvägar, vatten, avlopp och naturvårdsbestämmelser.

Fältarbete innebär att nya gränser stakas ut, märks och mäts in. Om du känner till var äldre gränsmarkeringar finns på marken är fältpersonalen tacksam om du märker ut dessa markeringar före mätningen, med till exempel käppar. Både före och efter mätningen krävs arbete på
lantmäterikontoret med bland annat tekniska beräkningar och kartframställning.

Ibland är det nödvändigt att förättningslantmätaren och sakägarna samlas till ett sammanträde för att diskutera och gå igenom frågorna innan lantmäterimyndigheten fattar beslut.

 I vissa fall kan en förrättning inte genomföras och då fattas ett inställandebeslut.

När alla arbetsuppgifter i ärendet är klara kan förrättningen avslutas. Ofta fattas samtliga beslut vid ett och samma tillfälle och besluten redovisas i ett protokoll. Om du är missnöjd med något beslut kan du överklaga, normalt ska detta ske inom fyra veckor från den dag förrättningen avslutades eller, om fastighetsbildningen inte kan genomföras, inställdes.
Överklagar gör du skriftligen hos mark- och miljödomstolen men överklagandeskriften lämnas eller skickas in till lantmäterimyndigheten. Den som förlorar målet i domstol kan tvingas betala även motpartens rättegångskostnader.

När förrättningen har avslutats ska besluten registreras. Om ingen överklagan har kommit in inom fyra veckor registreras förrättningen. Detta görs i fastighetsregistret och på registerkartor hos
lantmäterimyndigheten. Registrering ska ske snarast möjligt efter det att fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Därmed är fastighetsbildningen fullbordad och nybildade fastigheter får en egen fastighetsbeteckning.

När registreringen är klar får en av sakägarna en kopia av de väsentliga delarna av förrättningsakten, en sakägarkopia, från lantmäterimyndigheten. I kopian ingår normalt förättningskarta, fastighetsrättslig och teknisk beskrivning med den nya fastighetsbeteckningen, samt förrättningsprotokoll.

Om fastighetsbildningen resulterar i att en ny fastighet bildas kan du behöva vända dig till inskrivningsmyndigheten för att ansöka om lagfart på den fastighet som har bildats. En lagfart är ett bevis om äganderätt. Bara den som har lagfart på en fastighet kan belåna den.
Lagfartsansökan görs hos Fastighetsinskrivningen i Norrtälje, telefon 0771-63 63 63. Mer information och elektronisk ansökan hittar du på www.lantmateriet.se.

Lantmäterimyndigheten tar betalat för sina tjänster för att täcka myndighetens kostnader.
Kostnaden för lantmäteriförrättningar är fastställd av regeringen och ska betalas av berörda sakägare.

Tidsersättning

Avgiften beräknas efter den tid det tar att handlägga ärendet. I enlighet med 2017 års taxa är timpriset 1 450 kr/h för en förrättningshandläggare, 1150 kr/h för biträdande handläggare. Utöver tidsersättning kan det tillkomma avgifter för till exempel hyra av sammanträdesrum eller anlitad sakkunnig.

Fast pris

Lantmäterimyndigheten kan lämna ett anbud om fast pris på förrättningen om det är möjligt att göra en bedömning av förrättningens omfattning och kostnad. En överenskommelse om fast pris måste skriftligen antas av alla som blir betalningsskyldiga.

Återkallad eller inställd förrättning

Även om en förrättning måste ställas in, till exempel om en ansökan återkallas eller om den av någon anledning inte kan genomföras, tar lantmäterimyndigheten ändå betalt för det arbete som har utförts.

Faktura

Vid delfakturering eller när ärendet avslutas skickar  en faktura till den
eller de som är betalningsansvariga enligt förrättningsbeslutet. Fakturan ska betalas inom 30 dagar, därefter debiteras ränta.

Överklagande av faktura

Den som är betalningsskyldig och missnöjd med fakturan kan överklaga den. Överklagandet ska ske skriftligen inom tre veckor från räkningens förfallodag. Överklagandet ska skickas till lantmäterimyndigheten som skickar det vidare till mark- och miljödomstolen för beslut. Fakturan ska betalas även vid ett överklagande.