Aktuellt

Offentlig konst i staden - en viktig uppgift

2018-10-18

En stadskärna ska vara det gemsamma rummet, för alla. Det är där invånarna möts och det är där offentlig konst får en extra viktig uppgift. Sofi Cyréus arbetar som samhällsbyggnadsstrateg i Södertälje kommun och var en av de som var involverade i de temporära utställningarna i Södertälje centrum förra året.

- Konst kan ha en uppgift, det kan till exempel handla om att bryta isen med människor vi inte känner. Staden är en mötesplats men ofta träffar vi folk som vi redan känner. Om ambitionen är att folk ska mötas över gränser - då måste vi tillföra något nytt, säger Sofi.

En tillfällig utställning kan vara det som gör skillnaden. Utställningen skapar tillfälle och ger utrymme för något gemensamt. Sofi jämför med det som sker när det blir stopp i trafiken på ett tåg: det är först då ser vi på varandra, det är då vi börjar prata med folk vi inte känner.

Hur stark måste konsten vara, hur mycket måste den sticka ut för att lyckas med en sådan uppgift?

- Det behöver inte alltid gå till extremer och just tillfälligheten i sig kan räcka. Konst som är permanent fungerar annorlunda. Den konsten måste vara starkare för att väcka ett möte, om det är just funktionen ”att skapa möten” som söks. Permanent konst kan lätt bli lika osynlig som de husfasader som vi passerar dag ut och dag in – vi blir hemmablinda, menar Sofi.

Det tillfälliga kan finna sin styrka i att det bryter ett mönster. Det tillfälliga behöver inte heller vara lika grundat i stadens identitet. Det är enklare att komma överens om tillfällig konst. Konst i staden blir en förhandling om identitet.

Konsten skapar rum. Den gör det genom storlek och placering. Ibland med färg och belysning. Ett torgs tyngdpunkt kan förändras via konst, det är inte konstigare än att ett rum upplevs på olika sätt beroende på var eldstaden placeras.

Den rosa gatan i Örebro

Örebro är en stad som har arbetat med tillfällig konst på ett sätt som Sofi tycker att har varit lyckat. Hon nämner Rosa gatan i Örebro, som stuckit ut, förändrat och skapat samtal. Gatan som användes var en central gata, en ganska ordinär sträcka med biltrafik och några uteserveringar. Men gatan stängdes av en sommar och blev en gågata som syntes och stack ut. Hela gatan målades rosa och pryddes med stora popcorn i guldfärg. I dessa kunde man sitta och det gavs rum för cityhäng, vila, samtal.

Och ilska. Många var arga – vissa kände att de drabbades genom att deras bilväg blockades – men andra var nöjda.  Det var en direkt omförhandling av utrymmet i staden. En tillfällig förändring över en sommar, berättar Sofi.

- Tillfällig konst kan utgå ifrån sig själv, en plats, en rörelse eller ett tema. Till exempel som Presens i Södertälje förra året. Presens hade ett gemensamt tema i Mänskliga rättigheter – men formerna tog sig olika uttryck hos olika konstnärer, säger hon.

Presens - Södertälje 2017

 

Permanent konst kontra tillfällig

Hur bygger vi en stad för samtal och dialog, vilken typ av konst är bäst?
- Ofta är det den tillfälliga, konst när den är ny och färsk. Men det finns tendenser att en konstnär får mindre betalt för en tillfällig utställning än en permanent. Som stad blir det därför viktigt att vi både stöder tillfällig och permanent konst. Ett sätt att finna nya former är att tillfällig konst flyttas runt, inom en stad och även mellan städer, säger Sofi.

Vi talar om konst i staden. Glömmer vi kommundelarna?

- Även i kommundelarna finns offentliga rum, men det går att tänka att konstens värde också skapas av hur många som kan ta del av den. Hur många som passerar konsten och ser den påverkar också. Stadens centrum är vårt främsta gemensamma vardagsrum, en yta för samtal och konflikt, för förhandling och omförhandling.   

- Men visst, det finns alltid en risk i att alla delar inte blir lika sedda, och jag tror att alla platser behöver konst i någon form.

Konst i en stad blir en medveten – och ibland omedveten – ”story telling”.

- Det är ett begrepp som är populärt att använda just nu, men oavsett uttryck handlar det om historia och identitet. Med konst berättar vi om oss själva, över generationsgränser, säger Sofi.

- Tyvärr blir många av oss som bor i en stad just hemmablinda. Men barn upptäcker. Barnen upptäcker och finner sin stad för första gången.

Läs mer om Grafikens hus som fick 800 000 kronor av Statens konstråd för att genomföra konstprojekt i Norra stadskärnan.