Har du problem med din bostadsmiljö?

En bra miljö betyder mycket för vårt välmående. Därför finns det bestämmelser i lagar och regler om hur vår bostadsmiljö ska vara. Ansvaret för bostadsmiljön ligger hos fastighetsägaren.

Det är alltså fastighetsägaren som ska utreda och åtgärda störningar i form av felaktig temperatur, fukt- och mögelskador eller buller från fastigheten. Om du är villaägare är det du själv som ansvarar för din bostadsmiljö och eventuella undersökningar som kan behövas. Hyr du din bostad så ligger det ansvaret på fastighetsägaren.

Det är fastighetsägaren som ansvarar för bostadsmiljön.

När du äger huset är det du själv som får stå för att undersöka och åtgärda problem i din boendemiljö. Om du misstänker att det är något fel i huset så börja med att kontakta det försäkringsbolag där du har husförsäkringen. I många fall kan du där få hjälp med råd och information om hur du bör gå vidare.

Om du bor i hyreshus och problem uppstår ska du kontakta din fastighetsägare direkt, till exempel om du misstänker en fukt- eller mögelskada i din lägenhet. Det ger fastighetsägaren en möjlighet att åtgärda skadan innan den förvärras.

Bor du i en bostadsrätt vänder du dig till bostadsrättsföreningens styrelse.

Ansvaret för att se till att fastighetsägaren tar sitt ansvar ligger ytterst hos kommunens miljökontor. Men miljökontorets tillsynsplikt infaller först sent i klagomålsprocessen, se under rubriken Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg.

I Sverige är en god boendemiljö lagstadgad. Dessa punkter kommer från 33§ Förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Där står det att en bostad ska:

  • ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar, och andra liknande störningar.
  • ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt.
  • medge tillräckligt dagsljus.
  • hållas tillfredsställande uppvärmd.
  • ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien.
  • ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsändamål.

Ett gammalt ord för stora brister och problem är olägenhet. Det ordet används för bostadsproblem i miljöbalken. En olägenhet är en störning eller brist i bostaden som är så stor att den påverkar din hälsa allvarligt. Den måste också vara en återkommande störning och inte bara temporär för att vara en olägenhet enligt lagen.

Det är miljökontoret som är tillsynsansvariga för fastighetsägare, och alla som äger ett flerbostadshus betalar därför tillsynsavgift. Om någon klagar på fastigheten meddelar vi på miljökontoret dig som är fastighetsägare och tillsammans kan vi inspektera problemet. Den första inspektionen ingår i tillsynsavgiften.

Om inspektionen leder till att du måste åtgärda problemet ska du dokumentera undersökningar och åtgärder och göra en tidssatt åtgärdsplan. Vi på miljökontoret måste följa upp ärendet och se att inomhusmiljön blir bättre. För den handläggningen timdebiterar vi dig som är fastighetsägare enligt gällande miljötaxa.

Beror störningen på en installation från en hyresgäst eller på grund av något grannen orsakat, så debiterar miljökontoret den som stör, om klagomålet är befogat enligt gällande lagar och regler.

Vi vistas en stor del av våra liv inomhus. Därför är det viktigt att innemiljön inte påverkar vår hälsa negativt. Faktorer i innemiljön som påverkar hälsan är bland annat ventilation, radon, fukt och mögel.

Innan du väljer att klaga på ett problem du har kan du läsa här om vad som gäller i de situationer där det är vanligt med klagomål. Vi tipsar också om vad du kan göra åt problemet.

Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, det vill säga ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa. Läs mer på kommunens sidor om Buller. 

Från husdjur och lantbruk till vilda djur och skadedjur. Vi har samlat all information på ett ställe om Djur och odjur.

Drag orsakar en lokal avkylning av kroppen och är en vanlig orsak till att man känner obehag och fryser, särskilt om man sitter stilla.

Lufthastigheten i den del av lokalen där människor vistas ska därför inte överstiga 0,15 meter per sekund. Läs mer om luft under rubriken Ventilation.

Fukt och mögel orsakar skador på byggnader och kan ge hälsobesvär. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak, golv, bad- och duschrum. Otillräcklig ventilation kan också orsaka fuktskador.

Har du besvär med fukt och mögel ska du kontakta din fastighetsägare, eftersom hen ansvarar för inomhusmiljön. Du som bor i bostadsrätt pratar med föreningens styrelse. Styrelsen har utredningsansvaret, även om du som bostadsrättsinnehavare kan komma att få stå för kostnaderna i efterhand om det visar sig att skadan faller under ditt ansvar.

Äger man sin bostad kan man vända sig till försäkringsbolaget för att få råd om hur man kan gå vidare. Hjälper inte det kan du prata med miljökontoret som bedömer om skadan bör utredas och eventuellt åtgärdas. Läs mer under rubrikerna Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg och Bostadsklagomål – hit vänder du dig.

Ofta känner vi dålig lukt innan fuktskadorna syns, men observera att alla mögelsvampar inte avger den klassiska mögellukten. Synliga tecken på fuktskador kan vara

  • fuktfläckar, missfärgningar, bubblor i matta eller tapeter
  • färg som flagnar och lossnar
  • du hittar i torra utrymmen insekter som normalt tycker om fukt, till exempel hoppstjärtar och silverfiskar
  • kondens på insidan av fönstren
  • dålig lukt.

Fukt i en byggnad kan komma från flera olika håll. Det kan till exempel vara

  • byggfukt från betong och blött byggnadsmaterial
  • regn och snö som läcker in genom tak och väggar
  • markfukt på grund av dålig dränering och dåliga fuktspärrar
  • fukt som inte ventileras bort tillräckligt från aktiviteter inomhus, som dusch, tvätt, städning, matlagning, luftfuktare
  • vattenskador på grund av läckande installationer, översvämningar med mera.

Om du får fukt- eller mögelproblem inomhus kan det bero på flera olika orsaker. Här är några vanliga exempel:

  • Det handlar ibland om fel som uppstått vid projekteringen eller när huset byggdes.
  • Läckande vatten- och avloppsstammar är en vanlig orsak till fukt och mögel.
  • Markfukt kan skapa problem för dig som bor i småhus. Se över tätskikten i golv och tak så att dessa fungerar som de ska.
  • Luftfuktigheten inomhus beror bland annat på hur mycket fukt vi producerar och hur ofta luften byts ut genom ventilationen i bostaden.
  • Om det är hög luftfuktighet inomhus beror det många gånger på att ventilationen är bristfällig, framför allt om det händer vintertid.
  • Genom åren har vi ändrat våra vanor, till exempel när det gäller dusch och tvätt. Ventilationen i många av våra bostäder är inte anpassad efter det och klarar därför inte av att ta hand om all den fukt som vi producerar.

Alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktionen och byggmaterialet, och det kan i sin tur ge upphov till mögel- eller bakterietillväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä.

Fukt kan också göra att olika kemiska ämnen avges till luften från olika byggnadsmaterial.

Du kan själv enkelt påverka luftfuktigheten i ditt badrum till det bättre:

  • Rengör alla golvbrunnar regelbundet och håll rent under badkaret.
  • Använd duschdraperi samt torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
  • Vädra badrummet för att minska fuktbelastningen.
  • Häng inte upp för mycket tvätt i badrummet.
  • Kontrollera ventilationen. Ett enkelt sätt att ta reda på om den fungerar är att se om ventilen kan suga tag i en pappersbit.
  • Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
  • Kontakta fastighetsägaren innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.

Ventilationssystemet har inte alltid kapacitet att ventilera ut all fukt från ett badrum som används av flera personer. Den kvarvarande fukten kan medföra tillväxt av mörkt mögel, eller orangeröda bakterier. Du kan tvätta bort dessa avlagringar veckovis med en tvättsvamp och vanligt maskintvättmedel. Kakelfogar går oftast inte att få helt rena men den lilla kvarvarande mängden mögel innebär inte någon hälsorisk.

Fukt och mögel kan ge luftvägsbesvär och andra överkänslighetsreaktioner. Hälsoriskerna är inte helt klarlagda men personer med känsliga luftvägar och slemhinnor, allergi eller astma bör vara extra försiktiga. Även barn kan vara extra känsliga om de utsätts för fukt eller mögel.

Det är långt ifrån alla mögelarter som är skadliga men en fuktskada ska alltid åtgärdas. Fuktskador kan även leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften.

Åtgärdas inte fuktskador kan mögel, bakterier, kvalster och alger växa till. Dessutom kan fuktskador leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften.

Det är viktigt att fuktskador åtgärdas på rätt sätt. En god tumregel är att allt fuktskadat ska tas bort om materialet är en grogrund för mögel eller mikrobiell tillväxt, exempelvis material av trä eller spån. Det kallas också för organiskt material.

Om oorganiskt material såsom betong eller annat material som inte kan bli mat för mikrober är fuktigt ska det torkas upp ordentligt. Fuktskador i källare eller på vindar ska inte nonchaleras eftersom de kan påverka miljön i angränsande bostadsutrymmen.

Oavsett om man bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt får man inte utsätta sina grannar för buller eller andra störningar. Lagar och regler om störande grannar finns i hyreslagstiftningen och bostadsrättslagstiftningen.

Om du vill framföra klagomål om störande grannar, se under rubrikerna Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg, och Bostadsklagomål – hit vänder du dig. Här finns hänvisningar både när det gäller grannar som är boende och grannar som är företag, diskotek, vårdhem, restauranger och liknande.

Vid klagomål på störande grannar är bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren skyldiga att undersöka om klagomålen är befogade, det vill säga de måste avgöra om personen eller företeelsen som man klagar på är onormalt störande.

När föreningen eller hyresvärden bedömer att en person stör grannarna ska den som stör bli tillsagd att störningarna måste upphöra. Om störningarna fortsätter i en:

  • bostadsrätt kan föreningen säga upp innehavaren som tvingas att flytta.
  • hyresfastighet kan fastighetsägaren säga upp hyresgästen som tvingas att flytta.

Bor du i villa kan miljönämnden ställa krav om störningen klassas som en olägenhet. Kontakta miljökontoret för vägledning.
Hyresnämnden är den myndighet som slutligen prövar juridiska frågor kring störningar, uppsägningar och liknande ärenden.

Hur vi upplever temperaturen och inomhusklimatet beror bland annat på luftens temperatur, de omgivande ytornas temperatur, luftens fuktighet (relativ fuktighet) samt luftens hastighet.

Antalet kroppar i ett rum påverkar rumstemperaturen. Hur mycket värme som avgår från en människokropp till luften omkring oss varierar kraftigt med hur mycket vi rör på oss och hur vi är klädda.

Av den värme vi utstrålar i vila vid normal rumstemperatur avgår ungefär 40 procent genom avdunstning, till exempel andning och svettning eller genom att luftcirkulationen transporterar bort värmen. Ungefär 60 procent av värmen vi utstrålar avgår genom att värme strålar från kroppen eller kläderna till kalla omgivande ytor, eller leds till kalla ytor som golv eller stolar.

Människans förmåga att objektivt bedöma luftens fuktighet är dåligt utvecklad. I en bostad bör den relativa fuktigheten vara mellan 20 och 70 procent vid normal lufttemperatur.

Det finns nationella riktlinjer för temperaturer i Socialstyrelsens Allmänna råd om temperatur inomhus. Du hittar råden på Socialstyrelsens webbplats.

Vi behöver ha rätt temperatur inomhus för att vi ska må bra. De flesta tycker att en rumstemperatur mellan 20 och 24 plusgrader är behagligt. I flerbostadshus har de boende ofta olika önskemål och behov, och då kan det vara svårt att reglera temperaturen till en lagom nivå i varje enskild bostad.

Enligt de riktlinjer som finns ska det inte vara lägre temperatur inomhus än 18 grader under längre perioder, för känsliga personer som till exempel äldre på ett boende ska temperaturen inte behöva vara lägre än 20 plusgrader.

Det är vanligt att känna obehag av kalla golv. Men undersökningar har visat att människor får kalla fötter när de fryser även om golvet inte är kallt. Med något varmt på fötterna tål människan stora avvikelser mellan golv- och rumstemperatur.

På sommaren kan det ibland bli väldigt varmt inomhus, även fast svenska hus ofta är välisolerade och håller både kyla och värme borta. Som regel ska du inte behöva acceptera temperaturer som är högre än + 28°C inomhus under längre perioder. Det bästa är att öppna fönstren och vädra ut överskottsvärmen om du känner obehag, alternativt sätta upp persienner eller markiser.

Matos, tobaksrök och soplukt är exempel på lukter som ibland tar sig in från grannar, trapphus eller restauranger i närheten. Vedeldning kan också upplevas störande. En väl fungerande ventilation är av största betydelse för att hålla undan oönskade lukter utifrån.

Anteckna vilka tider och datum du känner olika lukter om du vill framföra bostadsklagomål på grund av dålig lukt, se rubrikerna Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg och Bostadsklagomål – hit vänder du dig.

För att förebygga problem med lukt i lägenheten så bör du hålla friskluftsventilerna öppna i bostaden. För fler tips, läs mer under rubrikerna Varför uppstår problem med lukt, och Ventilation.

I de här situationerna uppstår det lätt problem med lukt:

  • Stängda uteluftsventiler

    Undertryck i lägenheten bildas när fönster och ventiler är stängda. Då skapas bakdrag i ventilerna och luft från andra lägenheter kommer in hos dig.
  • Otäta ventilationskanaler
    
Gamla hus byggda främst innan 1950-talet kan ha murade ventilationskanaler som inte är täta.
  • Installation av köksfläkt

    Köksfläktar och så kallade paxfläktar i badrum kan orsaka bakdrag om de är kopplade till en gemensam ventilationscentral.
  • Otätheter i huset

    Äldre hus kan ha otäta väggar vilket gör att sprickor och hål skapar kanaler där lukt kan passera.
  • Trapphus

    När det blir ett övertryck i lägenheten, jämfört med trapphuset, bildas en luftström som tar sig ut från lägenheten. Detta gäller även för sopnedkast och underliggande garage.
  • Lukt utifrån

    Öppna fönster eller friskluftsventilationer som är placerade nära andra ventilationer eller fönster gör att lukter kan komma in i bostaden.
  • Lukt inifrån

    Misstänker du fukt- och vattenskador, eller upplever andra avvikande långvariga lukter, ska du vända dig till din fastighetsägare eller förening som får utreda lukten eller den misstänkta skadan.

Läs mer på kommunens sidor om Radon.

Är vattnet kallare än 50 grader Celsius trivs legionellabakterier, som kan orsaka legionärsjuka och pontiacfeber. Risken för att legionellabakterien ska växa till är allra störst vid temperaturer mellan 30 och 40 grader.

Har dina kranar hemma varit stängda en längre tid är det lämpligt att du spolar igenom med varmt vatten innan du använder vattnet. Läs mer om fastighetsägarens skyldigheter på kommunens sidor om legionella.

Ventilation är ett sammanfattande begrepp för luftdistribution, luftspridning och luftväxling. Bra ventilation minskar halten av föroreningar i luften men tar inte bort allt. För att du ska må bra inomhus är det viktigt att ventilationen fungerar.

Läs mer om ventilationen i bostäder och lokaler för allmänna ändamål, i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.

I din bostad bör minst hälften av rumsluften bytas på en timme för att ventilationen ska anses tillräcklig. Koncentrationsförmågan minskar i takt med att nivåerna av koldioxid ökar. Ventilationen minskar också risken för smittspridning av luftburna sjukdomar.

Människor och husdjur förbrukar syret i luften, men även rökning, tvättning och matlagning skapar föroreningar. Inredning och byggnadsmaterial kan dessutom ge ifrån sig en del ämnen till inomhusluften. Ventilationen ska föra bort de föroreningar som finns i omgivningen.

En god ventilation

  • ökar trivseln för alla människorna i lokalen
  • är extra viktig för allergiker och astmatiker
  • minskar risken för smittspridning av luftburna sjukdomar
  • ska föra bort luftföroreningar som finns i omgivningen
  • ska se till att det finns tillräckligt med syre i luften
  • ska byta ut minst hälften av rumsluften på en timme
  • ska vara anpassad efter antalet personer som vistas i rummet
  • ska tillföra ren luft i de delar av rummet där personer vistas utan att besvärande drag uppstår
  • ska vara placerad så att ljudnivån i lokalen inte överstiger 30 dBA
  • får inte orsaka buller i närliggande bostäder eller lokaler
  • ska tillföra luft som är 2-3 grader kallare än rumsluften så att den nya luften blandar sig väl med den gamla.

Några vanliga tecken på dålig ventilation är:

  • När det är minus 5 grader eller kallare bildas det fukt på insidan av fönstren, alltså kondens.
  • Dimman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter dusch.
  • Dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrummet eller köket. Ventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp.
  • Du upplever luften som torr och kvalmig och får ofta huvudvärk.

Kontakta fastighetsägaren; hen ansvarar för din inomhusmiljö. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. De ska även kontrollera ventilationssystemet inom bestämda intervaller genom en så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK.

Får du ingen hjälp vänder du dig till miljökontoret och gör en anmälan om störning. Du som äger en villa kontaktar ett konsultföretag för råd.

Miljökontoret kan med stöd av miljöbalken kräva undersökningar och åtgärder om vi bedömer att det finns en risk för människors hälsa. Vill du framföra bostadsklagomål på grund av dålig ventilation kan du läsa mer under rubrikerna Bostadsklagomål – hit vänder du dig och Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg.

För att kontrollera om ventilationen klarar personbelastningen i ett rum kan man göra en koldioxidmätning. Socialstyrelsens riktvärde för koldioxid i inomhusluften är 1 000 ppm.

Vid stillasittande verksamhet bör luftväxlingen vara 7 liter per sekund och person, samt 0,35 liter per kvadratmeter. Vid dans eller andra fysiska aktiviteter bör luftväxlingen vara 12 liter per sekund och person, samt 0,35 liter per kvadratmeter. Det gäller till exempel i förskolor, skolor, fritidshem, vårdlokaler, biografer, idrottshallar, samlingslokaler och andra allmänna lokaler.

Kontrollera befintliga luftflöden så att de stämmer överens med projekterade luftflöden. Max antal personer som får vistas i lokalen sett till ventilationens kapacitet ska vara känd.

Ibland kan det behövas förstärkt ventilation vid vissa typer av aktiviteter. För att få en bra luftkvalitet kan man ibland behöva komplettera med rutiner för vädring.

Ventilationssystemet bör placeras så att ljudnivån i lokalen inte överstiger 30 dBA. Ventilationssystemet får heller inte orsaka buller i närliggande bostäder eller lokaler.

Lufthastigheten i lokalens vistelsezon ska inte överstiga 0,15 meter per sekund. Den relativa fuktigheten bör ligga mellan 30 och 60 procent och temperaturen bör ligga mellan 18 och 24 grader.

Kontrollera regelbundet att

  • ventilationen servas som den ska, till exempel att filter byts ut och donen görs rent.
  • tilluftsintagen är lämpligt placerade, så att luften som tas in är ren och inte förorenad.
  • tilluften är två till tre grader kallare än rumsluften så att luften blandar sig bra.
  • frånluftsintagen inte blockeras.
  • det inte skapas drag från ventilationsdon eller fönster.

Fastighetsägare som har flerbostadshus måste regelbundet göra en obligatorisk ventilationskontroll som brukar kallas OVK, vilket enheten bygglov på samhällsbyggnadskontoret har tillsyn över.

Men även om det finns en godkänd OVK är det inte en garanti för att ventilationen uppfyller folkhälsomyndighetens krav enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Du kan läsa mer om OVK på sidorna om fastighetsägarens ansvar.

I ett hus med självdrag fungerar ventilationen oftast bara tillfredsställande oktober till april. Det beror på att det inte finns fläktar som drar luften genom huset. Ventilationen bygger istället på att det är varmare inomhus än utomhus.

Luften rör sig ut genom kök och badrum när skillnaden mellan temperaturen inomhus och utomhus är tillräckligt stor.

Temperaturskillnaden inomhus och utomhus måste vara minst 10 grader för att ventilationen ska fungera tillfredsställande. Mer om detta kan du läsa på Folkhälsomyndighetens webbplats, under rubriken kontroll av ventilation.

Du kan ofta själv se om du bor i ett hus med självdrag genom att undersöka om dina frånluftsdon i kök eller badrum är fyrkantiga. Om du har självdrag och upplever att ventilationen blir sämre sommartid är det inget konstigt och beror på hur ventilationen är utformad. Du får istället använda fönster till att vädra din bostad under årets varma månader.

Förbättra luften inomhus enkelt genom att följa dessa råd:

  • Håll friskluftsventiler och vädringsfönster öppna så att luftbytet förbättras. 
  • Bor du i hus med självdragsventilation utan friskluftsventiler kan du ta bort en del av tätningslisten i överkanten av fönstren i sovrum och vardagsrum. 
  • Rengör alla ventiler i badrum och kök regelbundet. 
  • Vädra ofta och effektivt genom korsdrag korta stunder. 
  • Håll köksfönstren stängda när du lagar mat så att dina grannar inte störs av matos. Däremot kan köksdörren stå på glänt och fönster i närliggande rum vara öppna. 
  • Installera inte köksfläkt utan att tala med fastighetsägaren eftersom det kan försämra grannarnas ventilation.

Kommunen har tillsynsansvar för inomhusmiljön i flerbostadshus. Ofta finns det även andra saker i boendemiljön som irriterar dig som är kommuninvånare. Här har vi samlat information om vem det är du kan kontakta om du upptäcker ett problem eller stör dig på något i din boendemiljö. 

Det är i stort sett aldrig kommunen du ska vända dig till i första hand med dina bostadsklagomål.

Först behöver du prata med den som orsakar problemet, till exempel din granne. Sedan måste du prata med problemets ägare, till exempel fastighetsägaren.

Vet du inte vem som är problemägare kan du läsa om det under rubriken Bostadsklagomål – hit vänder du dig.

Här kan du sedan läsa hur du ska göra när du har ett bostadsklagomål, steg för steg:

  1. Om det är något som stör och du vet vem som äger störningskällan, till exempel en bullrande fläkt, prata med den som äger störningskällan.
  2. Upplever du att ditt samtal inte gjort någon skillnad, börja anteckna när du blir störd. Skriv upp datum och klockslag och vad som stör dig. Det här är också ett bra sätt att bokföra problem vars orsak du inte känner till, som till exempel störande lukter eller ljud.
  3. Ta reda på vilken samhällsfunktion eller myndighet som är problemägare. Använd informationen under rubriken Bostadsklagomål – hit vänder du dig. Ta upp problemet med problemägaren.


    Är du osäker på vad som gäller kan du alltid vända dig till kontaktcenter.
  4. Vänta minst två veckor efter det att du pratade med problemägaren innan du går vidare. Det ger dem chansen att ändra beteende, ta in konsulter, åtgärda problemet eller vad de behöver göra för att åstadkomma en förändring.
  5. Om du fortfarande anser att störningen fortsätter så kontaktar du nu miljökontoret. 

Vi kommer att behöva uppgifter om
    a) vem du är och hur vi når dig
    b) ditt klagomål, och hur ofta du uppmärksammat problemet
    c) platsen för problemet
    d) vad den som orsakade problemet heter, och om du har pratat med personen i fråga
    e) vad problemets ägare sa när du pratade med hen, eller dem
    f) hur vi når problemets ägare, till exempel fastighetsägaren.
    I undantagsfall kan vi ta emot anonyma klagomål, men ofta behöver vi kunna ställa frågor till dig som klagar för att kunna utreda problemet. Observera att vi inte kan återkoppla till dig som klagar om du vill vara anonym. Det beror på att all kommunikation ska diarieföras, och allt som diarieförs är offentlig handling.
  6. Miljökontoret informerar problemägaren om ditt klagomål och ser till att inspektera vid fastigheten där du bor. Om vi finner att:
    a) det inte finns någon grund för ditt klagomål meddelar vi dig och problemägaren och avslutar ärendet.
    b) problemägaren måste åtgärda problemet får hen 21 dagar på sig att skicka in en åtgärdsplan, och vi följer upp ärendet och ser till att problemet blir åtgärdat samt meddelar dig när det är klart.
  7. Om problemet måste åtgärdas och problemägaren vägrar förelägger vi, och sedan förelägger vi med vite. Det betyder att problemägaren måste böta om hen inte åtgärdar problemet, och sedan åtgärda problemet i alla fall.
    

Miljökontoret har rätt att fortsätta att förelägga med högre och högre vite när problemägaren är skyldig enligt lag att rätta till problemet. Själva vitet döms dock ut av en domstol. När problemet är åtgärdat meddelar vi dig som framförde bostadsklagomålet.