Projekt i kommunen

Södertälje kommun är känd för arbetet med social hållbarhet och vi är en av Sveriges ledande kommuner när det handlar avlopp i kretslopp och om ekologisk mat!

I ett samhälle som är socialt hållbart lever människor ett gott liv med hälsa och utan orättvisa skillnader. Faktorer som bidrar till social hållbarhet är demokrati, delaktighet, jämställdhet, utbildning, tillgång till information, hälsa, bostad, yttrandefrihet samt möjlighet att utöva sin kultur och religion.

AGRI-URBAN

AGRI-URBAN är ett 2-årigt aktion-planning nätverk som pågår från juni 2016 till och med juni 2018. Tillsammans med 11 partners från 10 europeiska länder, jobbar Södertälje kommun aktivt med att öka sysselsättning inom de gröna näringarna, framförallt genom innovativa kommunala initiativ som möjliggör nya initiativ inom lokal odling. Läs mer på Destination Södertäljes hemsida.

Hållbar avfallshantering i Södertälje kommun

Vid källsortering kan materialet återvinnas och mycket energi sparas. Ditt organiska hushållsavfall är en värdefull resurs som innehåller både energi och näringsämnen. Med medborgarnas hjälp kan hushållsavfallet sorteras och på så vis komma till nytta igen. Här presenteras kommunens olika inititativ som tar tillvara på avfall och underlättar källsortering.

Hemsortering

Om du bor i villa i de centrala delarna av Södertälje, Järna, Hölö och Mölnbo kan du ha en källsorteringsstation hemma hos dig. Med Hemsortering slipper du åka till en återvinningsstation med din källsortering.

Gröna påsen

Organiskt hushållsavfall (matrester, skal, ben med mera) kan du kompostera själv om du har gjort en skriftlig anmälan till miljökontoret. Om du inte komposterar själv, så ska du lägga organiska hushållsavfall i den Gröna påsen som du knyter med dubbelknut och lägger i din soptunna. 

Den Gröna påsen hämtas av kommunen (Telge Återvinning) och sorteras ut från övrigt hushållsavfall genom optisk sortering. De Gröna påsarna töms sedan på sitt innehåll som i dagsläget blandas med lakvatten från Tveta-deponin och pumpas till Himmerfjärdsverket där det blandas med avloppsslam och rötas till biogas. Biogasen koncentreras till fordonsgas. Rötresten återanvänds som gödsel eller anläggningsjord, om den har tillräckligt bra kvalitet.

Miljönären

Miljönären är ett källsorteringsstandard som tagits fram av Telge Fastigheter, Telge Återvinning och kommunen. Med pedagogiska symboler och praktiska kärl blir det lätt att sortera avfall rätt.

Hållbart jordbruk (BERAS)

Organisationen BERAS International bildades 2014 och arbetar för att främja ekologiskt regenerativt jordbruk och en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.

BERAS International har sin bas i Södertälje kommun men arbetar med internationella nätverk. Huvudfokus ligger på forskning, utbildning, utveckling och implementering kring koncept som rör jordbruk och hållbar mat.

BERAS International har sitt ursprung i två stora EU-finansierade Östersjö-projekt (BERAS 2003-06 och BERAS Implementation 2010-13) inom vilka koncepten Ekologiskt kretsloppsjordbruk (Ecological Regenerative Agriculture =ERA), Hållbara Matsamhällen (Sustainable Food Societies = SFS) och Östersjövänlig mat (Diet for a Green Planet) utvecklades. I projektet BERAS Implementation deltog Södertälje kommun som partner och här inleddes arbetet med att implementera konceptet Östersjövänlig mat i kommunens offentliga kök. 

I styrelsen för BERAS International sitter representanter från Södertälje kommun, Saltå Kvarn, Ekologiska Lantbrukarna, Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet, Baltic Foundation (Litauen) och Debio, Norges motsvarighet till KRAV.

– Vi engagerar oss i BERAS International eftersom hållbara livsmedel är en framtidsfråga för Södertälje kommun – och BERAS forskning visar att det går att rädda Östersjön från övergödning och minska de totala utsläppen av växthusgaser, säger Karin Voltaire, chef för Destination Södertälje och styrelseledamot i BERAS International.

Kontaktperson

Karin Voltaire, Näringslivschef

Telefon: 08-523 047 33E-post: karin.voltaire@sodertalje.se

Matlust

MatLust är ett femårigt EU-projekt vars syfte är att stärka tillväxt och hållbarhet inom livsmedelsnäringen i Stockholmsregionen. MatLust erbjuder kostnadsfria utvecklingsprogram, nätverk och andra former av stöd till små och medelstora företag.

Genom satsningen på Södertälje Science Park, där MatLust är en del, ska Södertälje bli ett kunskapscentrum och en kreativ mötesplats för mat och hållbarhet.

Projektet vänder sig till befintliga små och medelstora livsmedelsföretag i huvudsak inom produktion/förädling, handel och restaurang/måltidsverksamhet. Upptagningsområdet är Stockholms län, med fokus på länets södra delar. Upp till 10 procent av deltagarna kan också vara företag från närliggande län, främst Sörmland.

Fakta om MatLust

Syfte: Utveckla en hållbar livsmedelsnäring, med koppling till miljö och hälsa, i Stockholmsregionen.

Målgrupp: Befintliga små och medelstora företag inom livsmedelsbranschen. 

Målsättning: Öka tillväxten och arbetstillfällena inom målgruppen.

Geografiskt område: Stockholms län, med fokus på södra delen av länet, samt upp till 10 % deltagare från närliggande län.

Tidsram: september 2015 till och med december 2020

Budget: 57 miljoner kronor för hela perioden varav hälften (28,5 miljoner kronor) kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF, resten från Södertälje kommun och medfinansiärer, bl.a. KTH, Acturum och Saltå Kvarn.

Projektägare: Destination Södertälje inom Södertälje kommun.

Projektets sju delområden

Företag kan välja att delta i olika aktiviteter inom ett eller flera av projektets sju delområden:

  1. Nätverk
  2. Marknadsaktiviteter
  3. Affärs- och innovationsutveckling
  4. Processförbättring (LEAN)
  5. Produkttester
  6. Aktuell forskning
  7. Offentliga regelverk och upphandling
Vad Matlust erbjuder

Temanätverk för olika intresseområden, t.ex. marknadskoncept, handel, mathantverk, måltidsverksamhet mm.

Möjlighet till exponering i relevanta sammanhang; mässor, konferenser etc.

Program för affärsutveckling, samt innovations- och processförbättring.

Kontakt med andra företag, forskare, studenter, offentliga aktörer och intresseorganisationer för utbyten av idéer, kunskap och erfarenheter.

Arbete med produktutveckling och möjlighet att testa nya eller utvecklade produkter i laboratorier och verklig miljö.

Kunskap, rådgivning och dialog kring offentlig upphandling, offentliga tillämpningar och regelverk.

Bakgrund till Matlust

Matens väg från jord till bord står idag för mer än 40 procent av den totala klimatpåverkan, vilket i hög grad beror på en matproduktion som blir alltmer likriktad och specialiserad.  Vår moderna livsmedelskedja kräver omfattande kemikalieanvändning, stor energiförbrukning och ger enormt svinn – och den leder bland annat till hälsoproblem, förlust av biologisk mångfald, övergödning och utarmning av odlingsjorden.

Samtidigt vill fler konsumenter äta miljövänligt och hälsosamt, och fler företag arbetar med ekologisk och social hållbarhet i sina verksamheter; ekologiska och lokala råvaror, energisnåla processer, färre transporter, färre tillsatser, inkludering av människor med särskilda behov och nya organisationsformer inom odling, måltidverksamhet och förädling. 

Livsmedelsnäringen – inte minst i Stockholmsregionen som är Sveriges största livsmedelsmarknad – består av många mindre företag med potential att utvecklas. Här spelar Matlust en viktig roll genom att bidra till tillväxt och fler arbetstillfällen samt större hållbarhet hos dessa företag.

Södertälje - en förebild inom hållbar mat

Matlust utgår från Södertäljes prisbelönta arbete med hållbara offentliga måltider och en lång tradition av hållbar livsmedelsproduktion. Flera kända företag har sin bas i kommunen, som Saltå Kvarn och Lantmännen Cerealia. Många små företag utgör det kända ekoklustret i Järna.

Genom forskningsstiftelsen BERAS International och 60 år av forskning på hållbara jordbrukssystem har djupa kunskaper och stora nationella och internationella nätverk byggts upp.

Genom Matlust – och den samtidiga uppbyggnaden av Södertälje Science Park – blir Södertälje ett kunskapscenter och en kreativ mötesplats för samverkan mellan näringsliv, forskning, utbildning, offentlig sektor och civilsamhälle.

Mötesplats Fornhöjden

Telge Bostäder har inlett ett projekt i Fornhöjden tillsammans med Konstfack, insamlingsstiftelsen IOU Design for Charity, Telge Tillväxt och Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje.

Projektet handlar om att skapa mötesplatser för invånarna med målsättningen att bidra till integration, motverka utanförskap och skapa förutsättningar för invånarna i Fornhöjden.

Offentliga måltider

Kostenheten i Södertälje har totalt 90 kök inom förskolor, skolor och äldreomsorg som tillsammans serverar ca 24 000 måltider till 17 000 matgäster varje vardag. Vi serverar mat enligt ett miljö- och klimatvänligt koncept som kallas Diet for a Green Planet.

Konceptet är utvecklat genom EU-projektet BERAS Implementation (2010-2013). Konceptet har följande kriterier: god och hälsosam mat, ekologiskt producerat, mindre kött och mer grönsaker, baljväxter samt fullkorn, lokalt odlat i säsong och minskat svinn.

År 2010 antogs en kommunal Kostpolicy som alla politiska partier står bakom och sedan dess arbetar alla kök utifrån detta koncept. Vi har gått från några få centralkök till att alla enheter ska laga maten på plats och att varje enhet beslutar sin egen meny. Detta har tagit fram kreativiteten och hjälpt oss att minska svinnet, vilket i sin tur gett oss ekonomiskt utrymme att köpa ekologiska råvaror. 2019 nådde vi 66 procent ekologiska råvaror och 98 % svenskt kött i genomsnitt. Genom att minska på mängden kött och fisk kan vi istället satsa på kvalitet. Vi köper till allra största delen svenskt kött, varav en stor del är ekologiskt och vi har också MSC-märkt fisk.

Grönsaker enligt säsong ger en nyttigare och billigare kost och i skolrestaurangerna finns alltid en salladsbuffé, en soppa och vanligtvis både en vegetarisk varmrätt och en kött- eller fiskrätt. Minst en dag i veckan är helt vegetariskt. Över 200 stolta medarbetare lagar mat för 50 miljoner kronor om året och de är ständigt involverade i ett pågående lärande för att vår mat ska bli mer och mer hållbar. År 2014 blev Södertälje utsedd till Årets skolmatskommun av White Guide Junior – ett samarbete mellan White Guide och Magasin Måltid och 2015 var Sädertälje Kommun nominerade i samma kategori och hamnade i topp 3. Under 2014 spreds konceptet med Östersjövänlig mat till tre andra städer i Europa genom ett EU-projekt kallat Diet for a Green Planet.

Kontaktperson

Sara Jervfors, Kostchef

Telefon: 08-523 064 66E-post: sara.jervfors@sodertalje.se

Telge Hovsjö och Telge Tillväxt

Inom telgekoncernen finns olika projekt där social hållbarhet är ledstjärnan. I länkarna till höger hittar du mer information.

Telge Hovsjö

Telge Hovsjö har haft flera projekt för att öka invånarnas inflytande och delaktighet samt öka värdet på fastigheterna. 

Hovsjöbyggarna

Ger lärlingsplats åt arbetslösa där de bland annat lär sig rusta lägenheterna i Hovsjö. 

HovsjöSommar

En satsning på sommarjobb för Hovsjös ungdomar. 

Hovsjö Hub

En mötesplats fylld med aktiviteter, företag och människor som vill utveckla Hovsjö. Huben ligger i gamla Hovsjöskolan. 

Hovsjönatt

En trygghetssatsning på helgerna som innebär att ungdomar över arton rör sig i området för att exempelvis följa folk hem från bussen eller prata med ungdomar.

Telge Tillväxt

Telge Tillväxt är ett samarbete mellan kommunen, Telge, Arbetsförmedlingen och kommersiella storföretag. Målsättningen är att anställa arbetslösa ungdomar och företagen ges möjlighet att ta samhällsansvar genom att ge unga människor erfarenhet av en riktig arbetsplats.

Våtkomposten i Hölö

Den växtnäring och energi som finns i ditt toalettavfall går bäst att ta tillvara om det inte blandas med övrigt spillvatten såsom bad-, disk- och tvättvatten samt spillvatten från industrier.

Om du har ett enskilt avlopp kan ditt toalettavfall samlas in och tas till vara. Toalettavfallet samlas i en behållare under mark. Därefter kommer en slambil och hämtar toalettavfallet som sedan hygieniseras i en våtkomposteringsanläggning. Efter det kan det spridas på åkrar som gödsel.

På detta vis skapas ett kretslopp i samhället samtidigt som behovet av energikrävande konstgödsel minskar.