Mål för hållbar utveckling

Hållbar utveckling omfattar de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Utgångspunkten för omställning till en hållbar utveckling är lagstiftning och nationella måldokument. Med dessa som grund har Södertälje antagit sin lokalt anpassade mål- och strategidokument utifrån de lokala förutsättningar och möjligheter som finns i vår kommun.

Nationella miljömål

Miljöbalken har som övergripande mål att främja hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. För att tydliggöra den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling finns 16 miljökvalitetsmål. Exempel på miljökvalitetsmål är Begränsad klimatpåverkan. Det innebär att Sveriges klimatpolitik är utformad så att koncentrationen halten växthusgaser i atmosfären är högst 400 ppmv (parts per million by volume) koldioxidekvivalenter. Andra exempel är:

Giftfri miljö

  • ingen övergödning
  • myllrande våtmarker
  • nationella mål för folkhälsan.

Sverige har ett övergripande mål för folkhälsoarbetet: "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att uppnå målet finns 11 målområden för att underlätta arbetet. Exempel på dessa målområden är:

  • delaktighet och inflytande i samhället
  • hälsa i arbetslivet
  • skydd mot smittspridning.

Södertäljes mål

Mål och budget är kommunens övergripande styrdokument. Här beskrivs kommunens finansiella strategi och ekonomiska ramar som sätts upp för de kommande tre åren. Mål och budget beskriver den långsiktiga inriktningen för kommunens arbete inom ekologisk, ekonomisk och social verksamhet.

Här följer exempel på långsiktiga mål inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som finns i Mål och budget 2015-2017:

  • kommunkoncernen ska bli fossilbränslefri
  • andelen kretsloppslösningar av totalantalet beviljade tillstånd för enskilda avlopp ska årligen öka
  • kommunen ska öka skyddet av värdefull natur
  • kommunens inköp av ekologiska och lokalproducerade livsmedel ska öka
  • andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer och barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska
  • människors upplevda trygghet ska öka
  • människors upplevda inflytande (information, kontakt, påverkan, förtroende) i kommunen ska öka.