Södertäljes sjöar

I Södertälje kommun finns 114 sjöar av varierande storlek och karaktär. En mängd olika arter av djur och växter finns i kommunens sjöar.

Flest arter påträffar man i de måttligt näringsrika sjöarna, åtminstone vad gäller växter, vilket Södertörnsekologerna påvisat i sina undersökningar av regionens sjöar. Vill du veta mer detaljer om kommunens sjöar och vattendrag så kan du gå vidare till "Dokument och rapporter".

Ett stort antal av kommunens sjöar är reglerade och vandringshinder för fisk finns därför i de rinnande vattendragen i form av dammbyggnader m m. Genom att bygga laxtrappor har man försökt eliminera dessa problem för lekvandrande fisk.

Av kommunens totala area utgör 25 procent vatten då även kommunens östersjödel medräknas. Det största problemet för Södertäljes sjöar och vattendrag är övergödning. Endast några få sjöar hotas av försurning.

Mälaren med sina 1 140 kvadratkilometer är Sveriges till storleken tredje största sjö. Sjön har ett stort värde som vattentäkt. Södertälje kommun tar huvuddelen av sitt dricksvatten härifrån. Vattnet pumpas till Malmsjöåsen där det infiltreras. Efter ca tre månader har ett konstgjort grundvatten bildats som pumpas vidare till Djupdals vattenverk och därefter kanske till din kran? Läs mer om Mälaren på Mälarens Vattenvårdsförbunds webbplats.

Inom Bränningeåns vattensystem finns 345 ha sjöyta som kan indelas i två separata sjöar som är förbundna med varandra; Lilla Måsnaren och Stora Måsnaren. Lilla Måsnaren är starkt påverkad av närheten till Södertälje tätort. Vattnet är mycket näringsrikt och metallhalterna i sedimenten är höga. Syrebrist förekommer. Wasa våtmark anlades 1992 för att förbättra vattenkvaliteten i sjön. Stora Måsnaren påverkas till viss del av det dåliga vattnet i Lilla Måsnaren. I södra delen av sjön är vattenkvaliteten däremot bättre. På nordöstra stranden kan du bada vid Eklundsnäsbadet. Motorbåt får du köra i Stora Måsnaren om det inte går fortare än 12 knop!

En ren och vacker sjö som inte är hotad av försurning. Provtagningar av vattnet har däremot visat påverkan av människa med förhöjda värden för näringsämnena kväve och fosfor. Trots påverkan av människa trivs sjösandsländan (Ephemera vulgata), en dagslända som kräver relativt rent och oförsurat vatten. Vällingen är delvis en "barnkammare" för många insekter som endast tillbringar larvstadiet i vattnet t ex trollsländor, nattsländor och dagsländor. För fåglar och fiskar är sländorna en viktig del av födan. Flodkräftor har funnits i Vällingen så sent som till 1991 då kräftpesten slog ut beståndet.

Vad kan du göra för Vällingen?

  • Välj fosforfria, miljöanpassade disk-, tvätt och rengöringsmedel. Dosera efter anvisningarna!
  • Undvik maskindiskmedel, rengöringsmedel och blekmedel som innehåller klor.
  • Se över din avloppsanläggning så att den fungerar som den ska.
  • Var aktsam när du hanterar bensin, oljor och kemikalier.
  • Byt ut bensinmotorn på båten mot en elmotor.
  • Lämna ditt farliga avfall till Miljöbilen, Returen eller Tvetaverket.

Sjön Yngern ligger delvis inom Södertälje kommun. Hela sjöns yta uppgår till ca 15 kvadratkilometer vilket innebär att den är en av Stockholms läns största sjöar. Sjön är näringsfattig, djup och vattnet är av dricksvattenkvalitet. Yngernområdet med barr- och blandskog är klassat som riksintresse för naturvård. Yngern har mycket hög biologisk mångfald. I Yngern finns en hög andel renvattenkrävande, försurningskänsliga, sällsynta och hänsynskrävande arter t ex den gula forssländan (Heptagenia sulphurea). En fauna lik den som finns i Yngern har inte hittats i någon annan sjö eller vattendrag, därför är Yngern unik!

För följande sjöar finns vattenkemiska data:

  • Yngern Lilla Acksjön (K) (K = sjö som kalkas)
  • Stora Envättern
  • Lilla Horssjön (K)
  • Stora Alsjön
  • Stegsjön (K)
  • Hundsjön (före 1993) Stora Horssjön (K)
  • Acksjön (K)
  • Svinsjön (K)
  • Akaren (K)
  • Trönsjön (K)
  • Grävstasjön (K)

På SLU:s webbplats hittar du vattenkemiska data och andra analyser/rapporter för t.ex. sjöarna i ovanstående tabell.