Radongasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radonet sönderfaller också till olika radioaktiva ämnen, så kallade radondöttrar. Radondöttrarna är inte gaser utan fasta ämnen som kan fastna på dammpartiklar och tobaksrök i luften, och vid inandning kommer en del att stanna i luftvägarna. Därför finns det anledning att mäta hur mycket radon som människor utsätts för inomhus.
Radondöttrarna utsänder alfastrålning, som har hög energi men kort räckvidd. Cellerna i slemhinnan närmast de radioaktiva partiklarna är de som i första hand skadas av strålningen. Det är väl känt att alfastrålning ger upphov till mutationer och andra DNA-skador, vilka i sin tur kan leda till cancer. Radon orsakar däremot inte andningsbesvär som astma.
En människa behöver exponeras dagligen och kontinuerligt för höga halter radon under en mycket lång tid för att radonet ska innebära en hälsorisk. Från det att någon utsatts för radon till dess att personen får lungcancer kan det ta upp till 40 år. Varje år bedöms över 100 personer i Stockholms län insjukna i lungcancer på grund av radon i inomhusmiljön eller dricksvattnet.
Radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket motsvarar ungefär 15 procent av alla lungcancerfall. Det finns en samverkanseffekt mellan tobaksrökning och radon i inomhusluft. Du kan läsa mer om radonets hälsorisker på Folkhälsomyndighetens webbplats.