Nyheter

Earth Hour 2020

2020-03-24

Earth Hour 2020 infaller på lördag den 28 mars kl 20.30-21.30. Då fortsätter vi att sätta ljus på klimatförändringarna och på den minskande biologiska mångfalden. Släck - och höj din röst för planeten!

Biologisk mångfald i samhällsbyggandet

När vi bygger nya bostäder och byggnader, är det minst lika viktigt att vi skapar hållbara livsmiljöer, för både människa, växter och djur. Vi behöver ta hand om de nyttor som växter och djur ger till oss människor och se till att dessa har en bra livsmiljö, annars kommer ekosystemtjänsterna att försvinna från staden. Därför tar vi inom samhällsbyggnadskontoret fram strategier och planer för att underlätta vår planering. Dessa är, bland andra:

  • Odlingsstrategin - framtagen
  • Pollineringsplan – på väg till kommunstyrelsen för beslut
  • Grönstrategin – arbete pågår

En bild av en fjäril

Så här arbetar vi med dessa:

Odlingsstrategin

En odlingsstrategi behövs för att förbereda sig inför framtiden, och för att ta tillvara odlingens alla möjligheter till mer närodlad mat och för att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion. Strategin täcker odling både på landsbygden och i staden.

Syftet med odlingsstrategin är att visa hur kommunen kan främja odling samt värna den odlingsbara marken. Det övergripande målet med strategin är att brukandet av jorden ska ske med långsiktigt hållbara produktionsmetoder för att säkerställa jordens bördighet, gynna biologisk mångfald och nå hållbara kretslopp av näringsämnen och vatten.

En bild från en kohage

På den mark som kommunen äger ska produktionen successivt ställas om till ekologisk odling. I ekologisk odling används inte bekämpningsmedel och mineralgödsel, vilket gynnar pollinerare. Det innebär också att bland annat att djur som kor och får har fått en viktig roll i strategin eftersom deras gödsel behövs inom ekologisk produktion.  När kor och får betar marken hålls dessutom landskapet öppet. Detta bevarar samt stärker den biologiska mångfalden samt natur- och kulturmiljövärden, samtidigt som korna och fåren även kan bli mat till oss människor i form av mjölk och kött. Betesmarker med gräs och klöver binder koldioxid i marken, vilket också är positivt för att motverka koldioxidutsläpp.

Användningen av mineralgödsel har möjliggjort en mer specialiserad produktion inom lantbruket. Tidigare hade de flesta gårdar en blandning av växtodling och olika typer av djur. Genom att hitta den blandning av djur och växter som passade den egna gården bäst, kunde man skapa ett kretslopp för att försörja jorden med näring. När mineralgödseln började användas behövdes inte längre denna blandning. Det blev möjligt med gårdar som antingen bara odlar växter och köper in mineralgödsel eller gårdar som bara föder upp djur och köper in deras foder. Kretsloppet mellan djur och växter bröts och vi fick en minskad biologisk mångfald och en obalans av näringsämnen vilket orsakar allt mer näringsfattiga jordar och övergödning. För att uppnå balans igen kan gårdar eller specialiserade gårdar samverka om foder och gödsel inom regionen. Även trädgårdsodling kan utgöra en del i detta system.

Betande kor.jpg

I odlingslandskapet är det även viktigt att återskapa våtmarker eftersom de är viktiga livsmiljöer för fåglar, trollsländor, groddjur etc. Eftersom grönsaksodling kräver bevattning kan nya våtmarker även bli bevattningsdammar.

Ett annat mål i odlingsstrategin är att höja kunskapen om odling, något som görs bland annat genom komplementodling på bland annat förskolor.  Där odlar man inte bara grönsaker, utan även växter som pollinatörer gillar för att främja biologisk mångfald.

På Torekällberget visar kommunen hur man odlade förr och där har man planterat gammeldags växter. Äldre växter är viktiga för pollinatörer.

 

pollineringsplan


Pollineringsplan

Situationen för pollinerande insekter är idag oroande och politiken tog för ett par år sedan ett viktigt beslut om att ta fram en pollineringsplan med fokus på biologisk mångfald och pollinatörer. Pollinatörerna har minskat kraftigt de senaste åren på grund av att bland annat de växter som ger nektar och pollen har minskat i antal. Likaså har de livsmiljöer där pollinatörerna kan bo och föröka sig minskat. Det finns enligt forskarna tre huvudorsaker till pollinatörernas situation. Det handlar dels om förlusten av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, dels om användningen av växtskyddsmedel samt slutligen om klimatförändringar. Kommunen har valt att fokusera på urbana miljöer i pollineringsplanen eftersom det är den landskapstyp som näst efter jordbrukslandskapet är viktigast för vildbin, en viktig grupp av pollinatörer i Sverige. Det är också i den urbana miljön samt utanför dessa som kommunen har störst möjlighet att genomföra åtgärder eftersom det är främst där kommunen äger och sköter om mest mark. På landsbygden arbetar kommunen redan idag med att restaurera ängs- och betesmarker som har växt igen genom att se till att kor eller får betar på dem igen. I dessa miljöer finns mycket mat till pollinatörer.

En viktig förutsättning för att pollinatörerna ska kunna leva i Södertälje kommun, nu och i framtiden, är att det finns ett sammanhängande nätverk av natur, så kallad grön infrastruktur. Därför har nätverksanalyser gjorts för både Södertälje och Järna tätorter med omnejd som visar vildbins potentiella förutsättningar att sprida sig.

Villaträdgårdarna i staden blir allt viktigare för pollinatörerna. Läs mer om vad du kan göra för att hjälpa trädgårdens pollinerare.

  • Se till att det finns blommande växter från tidig vår till sensommar
  • Odla nektarrika växter, till exempel kryddväxter och fjärilsbuskar
  • Skydda eller odla värdväxter. Många fjärilslarver kan bara leva på en enda växt. Utan brännässlor – inga nässelfjärilar!
  • Överväg att låta en del av gräsmattan bli äng
  • Många vildbin bor i marken i tex grästuvor eller sandiga miljöer. De kan också flytta in i insektshotell som man kan bygga själv.
  • Ha vatten i trädgården till törstiga pollinatörer
  • Odla ekologiskt – inga bekämpningsmedel!

 

Grönstrategi – pågående arbete

Södertälje kommun tar fram en grönstrategi som ska vara en övergripande strategi för hela kommunens grönstruktur och artrikedom och innefattar alla skalor från enskilda träd till våra stora skogar samt vatten.

Ett av målen är att kommunen ska ha en sammanhållen grön- och blåstruktur som gynnar biologisk mångfald där olika arter, både växter och djur, har möjlighet att hitta livsmiljöer, boplatser, föda och miljöer för fortplantning. Arterna ska kunna röra sig mellan olika områden för att vi ska kunna få livskraftiga populationer. På vissa håll i kommunen har vi en bra struktur och i vissa delar saknas samband som då måste förstärkas och det tittar grönstrategin på. Grönstrukturen är känslig för förändring och en viss försiktighet måste vidtas för att de naturliga systemen inte ska skadas och därför måste en långsiktig strategi läggas för att samhället ska leva och frodas under lång tid.

Grönstrategin tar också upp vad grönskan gör för samhället, det innebär bland annat att grönska reglerar klimat, tar hand om vatten och bidrar till positiva hälsoeffekter för befolkningen.

Strategin kommer att visa hur kommunen ska arbeta framåt samtidigt som den ger inspiration och exempel på lösningar, och hur den ska underlätta i kommande planering både i stor och liten skala.

Det övergripande målet med grönstrategin är att vi till kommande generationer ska lämna ifrån oss ett hållbart samhälle som lever vidare i många århundraden.

äng.jpg

Naturvårdens arbete för biologisk mångfald

Skydd av natur i samhällsplanering

Naturvården som hör till miljökontoret jobbar för att fler områden ska skyddas, bland annat i samhällsplaneringen, och på så sätt värna biologisk mångfald.

Ängs och hagmarker

Varje år restaurerar vi gamla hagmarker som har vuxit igen samt arbetar med åtgärder för att stärka de biologiska värdena i befintliga hagmarker. Här skapas alltså miljöer för flora, pollinerare och fåglar samt upplevelsevärden för friluftslivet och håller kulturlandskapet öppet. Genom att gallra, röja, stängsla samt skriva nya betesavtal med djurägare kan markerna få en långsiktig skötsel.

Sjöar och vattendrag

Vi återskapar våtmarker för att binda näring, skapar artrika miljöer för exempelvis groddjur och vattenlevande insekter.

Vi jobbar även med biotopvård kring vattendrag för att återskapa meandring (att vattendrag slingrar sig genom landskapet) som bland annat leder till syrerikt strömmande vatten, miljöer för flera arter och bromsar upp vattnet på dess väg till havet. Detta arbete görs även med skolelever och allmänheten genom evenemang, för att sprida kunskap om vatten och arter knutna till vattenmiljöerna.

Ekar i hagmark.jpg

Skyddsvärda trädmiljöer

I arbetet med biologisk mångfald gallrar vi fram ljuskrävande träd som är viktiga för den biologiska mångfalden som till exempel ek och sälg. Detta arbete sker på all mark, inte bara i hagmarker.

Betade strandängar

Vi återskapar betade strandängar som är viktiga miljöer för bland annat flora, insekter, och för häckande vadarfåglar men även många andra fåglar som är knutna till miljöerna. Strandängarna är även viktiga uppväxtområden för fisk. Platserna drar också till sig människor då det är bra för fågelskådning.

Skog

Vi bevarar orörda skogsområden för att till exempel skapa och bevara äldre träd och död ved med hög biologisk mångfald av svampar, lavar, insekter, häckande fågel. Miljöer där skogen föryngrar sig själv och där det finns en mångfald av träd gynnar många olika arter. Vi gör åtgärder kring hydrologi i skogsmark för att förlänga uppehållstiden för vattnet och återskapa artrikare miljöer.

Kunskapsspridning

Ett aktivt arbete med spridning av information genom sociala medier, tryckta foldrar samt informationsskyltar ute i naturen bidrar till ökad kunskap och engagemang för biologisk mångfald. Alltså skapas förutsättningar för fler miljöer.

Allt arbete ovan bidrar till biologisk mångfald och ekosystemstjänster i mängder. Samtidigt skapar vi platser som vi människor tycker om att besöka. Blomprakt, porlande vatten eller mossklädda skogar är bara några av de upplevelser som erbjuds.

 

Vad är Earth Hour?

Earth Hour är en klimatmanifestation där människor över hela världen släcker lamporna under en timme. Syftet med Earth Hour är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatförändringarna på allvar och göra något åt problemet. Earth Hour startade 2007 i Australien av WWF.

Vi kan alla bidra till att uppmärksamma klimatfrågan genom att stänga av skärmen och datorn på jobbet innan vi går hem och släcka hemma en timme på lördag. Det kan vi göra varje dag. Det är inte så mycket som krävs! 

Så kan du engagera dig i Earth Hour

Det finns många sätt att engagera sig i Earth Hour. På Världsnaturfonden, WWF:s webbplats får du många tips, här är några:

  • Avge ett miljölöfte
  • Tävla i Earth Hour Challenge 
    Utmana kollegorna, kompisarna och familjen i att agera för klimat och biologisk mångfald
  • Sprid budskapet i sociala medier
  • Testa Klimatkalkylatorn

PS. Vet du om att Biblioteken i Södertälje har lanserat Miljöhyllan på stadsbiblioteket och på Hölö bibliotek. På miljöhyllan kan du hitta böcker, tidskrifter och informationsfoldrar om klimat och miljö. 

Miljöhyllan på biblioteken i Södertälje

Släck – och höj din röst för planeten!