Familjerätten - stöd i frågor som rör barn och föräldraskap

Hos familjerätten kan du få rådgivning och stöd i frågor som rör familjerätt. Det gäller till exempel vårdnad, umgänge, adoption och faderskapsutredningar.

Enligt socialtjänstlagen ska barnets bästa vara avgörande. Med stöd och samarbetssamtal hjälper vi er föräldrar att komma överens om vad som fungerar bäst för ert barn.

Familjerätten kan upprätta juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende och umgänge. När föräldrar är i tvist genomför familjerätten vårdnads-, boende- och umgängesutredningar på uppdrag av tingsrätten.

Familjerätten utreder och fastställer också faderskap för att säkerställa barnets juridiska rättigheter och vetskap om sitt ursprung.

Efter ansökan från par eller ensamstående gör familjerätten en medgivandeutredning som används som underlag när du ansöker om att få adoptera barn.

Kommunen erbjuder samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. Genom samarbetssamtal kan ni som föräldrar få stöd i att komma överens när det gäller frågor om vårdnad, boende, umgänge och försörjning.

Samarbetssamtal är frivilliga och kostnadsfria, och vid samtalen råder sekretess. Du kan läsa mer om sekretess under rubriken. Vad innebär sekretess.

Du kan också läsa mer i Socialstyrelsens broschyr Samarbetssamtal – ett stöd för föräldrar vid separation, som du hittar på Socialstyrelsens webbplats

Familjerättssekreteraren och ni föräldrar planerar samtalens syfte och innehåll tillsammans. Oftast träffar familjerättssekreteraren er både enskilt och gemensamt.

Tillsammans med er föräldrar försöker vi hitta lösningar som är bra för barnet och som ni båda kan acceptera. Vi rekommenderar även föräldrar att delta i vårt arbete med att sätta barnen i fokus vid separationer – BIFF.

Om ni är överens kan samtalen avslutas med en muntlig eller skriftlig överenskommelse. Vi kan även upprätta ett juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende och umgänge. Läs om det under rubriken Avtal och överenskommelser.

Ett avtal om vårdnad, boende och umgänge måste vara skriftligt och godkänt av socialnämnden för att det ska vara giltigt och kunna verkställas av domstol.

Ni kan också komma överens om underhållsbidrag. Läs mer om det under rubriken Barns försörjning. 

 

På uppdrag av er föräldrar kan familjerättssekreteraren prata med barnet, om det bedöms lämpligt utifrån barnets ålder och mognad.

Alla barn hanterar sin situation olika när föräldrar är separerade. Syftet med samtalen är att informera och ge barnen möjlighet att prata. Vi kan även hänvisa vidare vid behov, exempelvis till kommunens arbete med barn som kommit i kontakt med våld, missbruk eller psykiskt sjuka personer – Frizon.

Läs gärna rapporten Lyssna på mig – barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter, med barns oförvanskade berättelser. Rapporten ger användbar kunskap om barnets perspektiv och behov under, och efter, en skilsmässa. Du hittar den på BRIS webbplats.

Vid en separation eller skilsmässa kan det ibland vara svårt att komma överens om vem som ska ha vårdnaden om barnen, var barnen ska bo, och hur umgänget med den andra föräldern ska se ut. Då kan familjerätten hjälpa till med att upprätta ett avtal.

Har du frågor om avtal som reglerar sådant som vårdnad, boende, umgänge och försörjning kan du kontakta familjerätten.

De som har vårdnaden om ett barn kallas vårdnadshavare. Vårdnadshavare är skyldiga att ansvara för barnets personliga förhållanden och se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran blir tillgodosedda.

Ett barn står under vårdnad av bägge sina föräldrar (gemensam vårdnad) eller en av föräldrarna (ensam vårdnad). Med boende avses barnets faktiska bosättning, det vill säga där barnet normalt bor.

Barnet har rätt till umgänge med den förälder som hen inte bor tillsammans med. Umgänget är till för barnet och det är barnets behov och intressen som ska vara avgörande. Rätten till umgänge bestäms med hänsyn till barnets bästa. Det finns ingen skyldighet för barn att träffa en förälder om barnet inte vill det. Umgänge kan även ske per telefon, mejl eller på andra sätt.

Föräldrar har möjlighet att skriva avtal när de vill göra förändringar i vårdnaden om barnet, förutsatt att de är överens. Socialnämnden godkänner avtal om gemensam vårdnad om inte avtalet är uppenbart oförenligt med barnets bästa.

Om avtalet innebär att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad ska socialnämnden godkänna det om det är till barnets bästa. Om föräldrarna vill ändra vårdnaden från ensam till gemensam och de inte har tvistat om vårdnaden tidigare, kan de anmäla gemensam vårdnad direkt till Skatteverket.

Vid gemensam vårdnad kan föräldrarna avtala om barnets boende. Socialnämnden ska godkänna avtalet om det är till barnets bästa. 

Föräldrar kan avtala om barns umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Ett umgängesavtal kan reglera, förändra eller fastställa nuvarande umgänge.

Ett avtal upprättat på familjerätten kan ersätta en tidigare dom eller ett tidigare godkänt umgängesavtal. Socialnämnden kan godkänna avtalet om det är till barnets bästa.

Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn tills barnet fyller arton år. Går barnet i grundskolan eller gymnasieskolan är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller tjugoett år. Det kan du läsa mer om i föräldrabalken, 7 kapitlet 1 paragrafen.

Båda föräldrarna är ansvariga för sitt barns försörjning. Om barnet bor ungefär lika mycket hos båda vårdnadshavarna behöver vanligtvis ingen betala underhåll för barnet, men om barnet bara bor hos en förälder ska den andra föräldern betala underhållsbidrag.

Om barnet bara bor hos en förälder ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Hur stort underhållsbidraget ska vara beror på vilka behov barnet har, och på hur föräldrarnas ekonomi ser ut. I vissa fall ska en förälder betala underhållsbidrag även då barnet bor växelvis hos båda föräldrarna.

Om den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag som hen ska kan du ansöka hos Försäkringskassan om underhållsstöd, ett ekonomiskt stöd som de betalar ut i vissa fall. Läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Information om kostnader för barn i olika åldrar finns på Konsumentverkets webbplats.

Många kostnader förändras när du separerar. Du får tips och hjälp med vad du ska tänka på under rubriken Att separera med barn, på Konsumentverkets webbplats

Du hittar information om barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och underhållsbidrag på Försäkringskassans webbplats

Om du har barn som går på gymnasiet eller studerar på universitetet har de rätt till studiebidrag om de sköter sina studier. Studiebidrag betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, CSN

Har du svårt att klara av din ekonomi kan du få råd och stöd av kommunens budget- och skuldrådgivning.

Om ni föräldrar inte är överens om vårdnad, boende och umgänge för gemensamma barn kan ni vända er till tingsrätten som då har mandat att besluta om barnets framtid. Under processen i tingsrätten kan man behöva hjälp av en advokat.

Tingsrätten ger i de flesta fall familjerätten i uppdrag att utreda vad som är bäst för barnet.

Har du frågor om en utredning är du välkommen att kontakta familjerätten.

Familjerätten träffar er föräldrar en och en för enskilda samtal. Samtalen har fokus på barnet och du som förälder får beskriva barnets behov, personlighet och intressen. Du får också berätta om din uppfattning om dig själv, den andra föräldern samt om föräldraansvar och samarbete. Vi gör dessutom hembesök hos er föräldrar med barnet närvarande.

Vi samtalar med barnet utifrån ålder och mognad i syfte att få kunskap om hur barnet har det i sin vardag och sina relationer. Om du eller ditt barn vill veta hur det går till när familjerätten träffar er rekommenderar vi att du ser filmen Hugo besöker familjerätten.

Vi pratar även med människor som genom sitt arbete känner barnet, till exempel på förskola eller skola. Under utredningsprocessen rekommenderar vi er föräldrar att delta i samarbetet BIFF, som är ett samarbete för att synliggöra barnets situation i konflikter som gäller vårdnad, boende och umgänge.

Utredningen har fokus på föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov efter en separation, och varje förälders förmåga att stödja barnets kontakt med den andra föräldern. Vi ser också till barnets behov av stabilitet och varaktighet när det gäller utbildning och boende.

Vi hämtar uppgifter från socialregistret, och ibland ur Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastnings register.

Familjerättens utredning mynnar ut i en bedömning och ett förslag. Ni föräldrar får möjlighet att komma med synpunkter på utredningen innan vi lämnar den till tingsrätten som fattar beslut.

Om ni föräldrar vill försöka enas genom samarbetssamtal kan ni när som helst begära att utredningen ska vara vilande. Vi kan också avbryta utredningen om ni föräldrar kommer överens. Överenskommelsen kan då fastställas genom domslut i tingsrätten eller ett juridiskt bindande avtal upprättat med hjälp av familjerätten.

Behöver ditt barn hjälp med att må bra igen efter att ni föräldrar separerat? Eller behöver du själv hjälp med att hitta fotfästet efter en separation? Syftet med BIFF är att synliggöra barnets situation i konfliker som gäller vårdnad, boende och umgänge.

BIFF står för Barnen i föräldrarnas fokus och är namnet på ett samarbete mellan antivåldcentrum, familjerätten i Södertälje och Rädda barnen. I BIFF-samarbetet vänder vi oss till alla som bor i Södertälje, Nykvarn och Salem.

Vill du delta i BIFF skickar du en intresseanmälan till oss. 

Föräldrar i liknande situation får vid tre utbildningskvällar diskutera och ta del av kunskap om hur barn reagerar vid föräldrarnas separation.

Utbildningen leds av två socionomer med lång erfarenhet av arbete med barn och familjer. Vi delar upp föräldrarna i mammor för sig och pappor för sig, och huvudsakligen leds kvinnorna av en kvinna och männen av en man.

På utbildningen tar vi upp sådant som:

  • Hur påverkas barnen när mamma och pappa ska separera?
  • Både barn och föräldrar kan tappa fotfästet.
  • Vilka känslor brottas barnen med?
  • Hur tänker barnen?

Anmäl dig genom att använda blanketten Intresseanmälan BIFF.

Barnens skilsmässa ser inte alls ut som föräldrarnas, utan handlar ofta om andra saker. I den här barngruppen vill vi erbjuda barnen ett eget forum där de kan få uttrycka sina tankar och känslor kring hur det är att vara barn till föräldrar som inte bor tillsammans.

Anmäl barnet genom att använda blanketten Intresseanmälan BIFF.

Boken handlar om hur det kan kännas när ens föräldrar skiljer sig. Vi får följa syskonen Sally och Jonas och deras tankar och funderingar kring hur livet kommer att se ut efter den stora förändringen.

Till varje avsnitt finns en reflekterande text och ett antal frågor som öppnar till samtal. Boken är tänkt att läsas högt tillsammans med barnen och kan användas både av föräldrar och av professionella

Konflikt och försoning är namnet på en handläggningsmetod som innebär samverkan mellan familjerätten och tingsrätten. Syftet är att stärka barnperspektivet i tingsrätten i samband med vårdnadstvister.

När tingsrätten får in ett vårdnadstvistsärende samråder de med oss på familjerätten om att använda metoden Konflikt och försoning.

Om ni föräldrar samtycker kallas alla parter till ett möte på tingsrätten, och en familjerättssekreterare är också med. Ni föräldrar gör en tillfällig överenskommelse om vårdnad, boende eller umgänge som ni prövar med hjälp av familjerätten.

Familjerätten arbetar mellan mötena på tingsrätten med att se om föräldrarna kan hitta bättre lösningar för barnet. Vi pratar med föräldrarna, gör hembesök, träffar barnet och viktiga personer i barnets omgivning. Sedan träffas alla på tingsrätten igen för att utvärdera överenskommelsen.

När föräldrarna efter som mest tre förhandlingar i tingsrätten har lyckats med att arbeta fram en överenskommelse, kan tingsrätten och domaren besluta utifrån föräldrarnas överenskommelse. Då har det gått cirka ett halvår.

Om ni föräldrar inte kan komma överens lämnar vi metoden och tingsrätten uppdrar åt familjerätten att göra en vårdnadsutredning.

Läs mer i broschyren Konflikt och försoning, eller se filmen Konflikt och försoning. Filmen är 37 minuter lång och kan ses med textning på engelska, spanska, arabiska och turkiska.

Har du frågor är du välkommen att vända dig till oss på familjerätten i Södertälje.

Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det är därför viktigt att fastställa vilka föräldrarna är. Det handlar bland annat om barnets rätt till försörjning och arv. Fastställande av faderskap kan du läsa om i kapitel 1-3 i föräldrabalken.

Om en ogift kvinna föder ett barn ska det enligt lag fastställas vem som är den andra föräldern. Det är familjerätten som fastställer faderskap och föräldraskap.

Har du frågor om faderskapsutredningar är du välkommen att höra av dig till oss på familjerätten. 

Om det finns osäkerhet om vem som är barnets far kan det ibland finnas behov av att utreda faderskapsfrågan med hjälp av DNA-analys. 

Olikkönade par som bor tillsammans och är skrivna på samma adress besöker familjerätten tillsammans och skriver på faderskapsbekräftelsen, under förutsättning att ni är överens om att barnet är gemensamt.

Familjerätten kan erbjuda sammanboende par att komma och skriva under faderskapet redan från graviditetsvecka 28.

Om ni inte är överens om faderskapet gör familjerätten en faderskapsutredning för att fastställa vem som är far till barnet.

I samband med faderskapsbekräftelsen kan ni föräldrar anmäla gemensam vårdnad. När den andra förälderns namn har registrerats hos Skatteverket kan ni bestämma vilket efternamn barnet ska ha. Om ni inte anmäler gemensam vårdnad blir det automatiskt mamman som får vårdnaden.

Om ni föräldrar inte bor tillsammans eller bor tillsammans utan att vara skrivna på samma adress gör familjerätten en faderskapsutredning för att fastställa vem som är pappa till barnet.

Den som är pappa till barnet skriver därefter på en faderskapsbekräftelse.

När två kvinnor får barn tillsammans räknas mammans maka eller sambo som förälder under förutsättning att befruktningen skett på ett svenskt sjukhus, att mammans partner samtyckt till behandlingen, och att det är sannolikt att barnet kommit till genom befruktningen på sjukhuset.

I de fallen fastställs föräldraskapet på samma sätt som för olikkönade par. Ni skriver på en bekräftelse om föräldraskap hos familjerätten och anmäler också om ni önskar gemensam vårdnad om barnet.

Om befruktningen skett på annat sätt än på ett svenskt sjukhus gör familjerätten en utredning och försöker fastställa faderskapet.

Genom en adoption kan den andra partnern bli förälder i juridisk mening. En ansökan om adoption görs hos tingsrätten som sedan begär ett yttrande från socialnämnden om adoption är till barnets bästa.

Enligt svensk lagstiftning är surrogatmödraskap idag inte möjligt. Det innebär att sjukvården inte får ge assisterad befruktning till en kvinna som inte avser behålla barnet och bli dess förälder.

Om ett par kommer till Sverige med ett barn som tillkommit med hjälp av en surrogatmoder i ett annat land måste barnets rättsliga ställning säkerställas enligt det regelverk som råder i Sverige. Vänd dig till oss på familjerätten om du behöver mer information.

För att få adoptera ett barn från utlandet måste du få ett medgivande från socialnämnden och du måste gå en föräldrautbildning. En genomförd adoption kan inte upphävas.

Det land som barnet kommer ifrån ska också godkänna dig som adoptivförälder. Adoptionen utgår alltid från barnets bästa. Om du vill adoptera din partners barn kallas det närståendeadoption.

Den som vill adoptera ska ha fyllt 25 år och ska vid ansökningstillfället ännu inte ha fyllt 43 år.

I vissa fall har vi möjlighet att göra en annan bedömning när det gäller ålder, till exempel om ett par ansöker om medgivande och en av de sökande är något äldre än 42 år. Andra exempel är adoption av ett syskon eller av ett känt barn, som släktingbarn eller sommarbarn.

Barnens ursprungsländer har olika regler om vem som får adoptera. Vissa länder har till exempel krav på en högre utbildning, eller en god hälsa.

Par som vill adoptera tillsammans måste vara gifta, eller ha ingått registrerat partnerskap. Ensamstående kan adoptera, men alla ursprungsländer tillåter inte det.

Det första steget i adoptionsprocessen är att du kontaktar familjerätten för att boka ett informationssamtal.

Vid samtalet får du information om den obligatoriska föräldrautbildningen, väntetider och kostnader. Du får även en ansökningsblankett till en medgivandeutredning, samt kort information om hur utredningen går till och om kraven på lämpligheten hos den eller de som vill adoptera

Innan medgivandeutredningen startar måste du gå en föräldrautbildning. Där får du information om vad det innebär att vara adoptivförälder, och tillfälle att ta ställning till om du vill gå vidare i processen.

Syftet med utbildningen är att ge deltagarna möjlighet att noga tänka igenom vad de tar för beslut och bli medvetna om den extra sårbarhet som det kan innebära för ett barn att vara adopterat.

Du anmäler dig till kursen efter det att du varit på ett första informationssamtal hos familjerätten. Kursen är obligatorisk och avgiftsbelagd. Vill du ha mer information är du välkommen att kontakta oss på familjerätten.

Om du vill påbörja en medgivandeutredning för att få adoptera lämnar du in en ansökan till familjerätten.

Uppfyller du grundkraven för adoptivföräldrar gör socialtjänsten en utredning för att bedöma dina möjligheter att ta hand om ett barn. Ibland är det kö för att få göra utredningen, men kommunen är skyldig att påbörja arbetet så snabbt som möjligt.

Under medgivandeutredningen ställer socialsekreteraren frågor om din uppväxt, ekonomi, livsåskådning, erfarenhet av barn, varför du vill adoptera och mycket annat.

Du måste också göra en hälsoundersökning och skaffa skriftliga referenser från personer som känner dig väl. Att få adoptera ett barn är inte en rättighet. Barnets bästa måste alltid komma i första hand.

När socialsekreteraren är klar med medgivandeutredningen lämnas ärendet för beslut till socialnämnden. Det är nämnden som beslutar om du ska få medgivande att adoptera. Ett medgivande gäller i två år.

Om socialnämnden inte godkänner dig som adoptivförälder kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Det ska stå i beslutet hur du gör när du överklagar. På kommunens webbplats finns också en generell beskrivning av hur det går till att överklaga

När väntetiderna för att få adoptera blir mer än två år från det att du som söker fått ditt medgivande kan vi vara tvungna att utreda dig igen.

Ett beslut om medgivande gäller enligt socialtjänstlagen i två år och det går alltså inte att besluta om medgivande för en längre eller en kortare tidsperiod. Det går inte heller att förlänga ett medgivande.

Däremot kan du som söker ansöka om ett nytt medgivande. Vi gör då en bedömning i varje enskilt fall av hur mycket din situation har förändrats och utifrån det bestämmer vi hur omfattande den nya utredningen behöver vara.

Det är vanligt att väntetiderna är så långa att du behöver ansöka om att vi ska göra en ny medgivandeutredning.

Internationella adoptioner förmedlas genom auktoriserade adoptionsorganisationer. I dag finns fem auktoriserade organisationer i Sverige.

Socialnämndens medgivande gäller endast för att ta emot ett barn via någon av de adoptionsorganisationer som är auktoriserade av den myndighet som handlägger internationella adoptioner. Det är Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF

Du väljer själv genom vilken organisation du vill adoptera. Redan innan du får ditt medgivande kan du kontakta organisationerna. Det är möjligt att anmäla sig till en eller flera av de auktoriserade organisationerna. Adoptionsorganisationen hjälper dig att göra en ansökan till det land du vill adoptera från.

Kostnaderna för att adoptera beror på vilket land barnet kommer ifrån. Du betalar för de administrativa omkostnaderna runt adoptionen och för resan.

Du kan ansöka om ett adoptionskostnadsbidrag när adoptionen är beslutad i landet som barnet kommer ifrån, samt i Sverige av tingsrätten eller Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Adoptionskostnadsbidrag ansöker du om hos Försäkringskassan

Bild på Familjerätten

Familjerätten

Telefon: 08-523 010 00 E-post: sk.familjeratten@sodertalje.se Adress: Holmfastvägen 31 Telefontid: tisdag 8.30-9.30, onsdag 13.30-14-30 samt torsdag 8.30-9.30