När pengarna inte räcker

Om du och din familj får ekonomiska problem och du inte har någon möjlighet att klara din eller familjens försörjning kan du vända dig till socialtjänsten. Om du är orolig för din ekonomi kan du få rådgivning.

Om du har svårt att få pengarna att räcka till kan du få hjälp av oss på socialtjänsten med att få ordning på din ekonomi. Här har vi samlat information om vad som händer när du inte kan betala, och vilken hjälp du kan få av kommunen för att du ska kunna ordna upp din situation.

Behöver du förbättra din ekonomiska situation så finns det flera saker du kan göra själv. Här har vi samlat tips och sådant som är viktigt att tänka på. Behöver du hjälp eller någon att resonera med är du välkommen att kontakta oss på budget- och skuldrådgivningen.

Det är viktigt att du inte får nya skulder. Betala alltid hyran och elen först. Om du har fått en påminnelse med påminnelseavgift är det viktigt att du betalar även denna avgift, så att du slipper få ett nytt krav på den avgiften senare.
Om du inte betalar hyran riskerar du att bli vräkt från din bostad. Om du är sen med hyran flera gånger kan hyresvärden vräka dig, även om du bara är några dagar försenad. Ett tips är att hyran kan dras på autogiro! Läs mer under rubriken Vad händer om jag inte kan betala hyran.

Om du har svårt att betala dina räkningar, var aktiv. Ta kontakt med dem du är skyldig pengar på en gång och förklara situationen. Försök att få dela upp betalningen i en avbetalningsplan eller att få betala räkningen senare.

Fundera på hur ditt nätverk av vänner, familj och bekanta ser ut. Berätta att du har ekonomiska svårigheter och våga be om hjälp.

Tänk på att det inte är säkert att du får någon betalningspåminnelse. Ett företag kan skicka din räkning direkt till ett inkassobolag eller till Kronofogden. Om din skuld går vidare till en inkassobyrå innebär det att du måste betala avgifter och en dröjsmålsränta.

Om din skuld blir registrerad hos Kronofogden kommer du att få en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning innebär att du till exempel inte kan teckna abonnemang och inte kan få hyreskontrakt. Därför är det mycket viktigt att du tar kontakt med företaget som du är skyldig pengar så snart som möjligt.

Här är några handfasta råd och tips om vad du kan göra:

  • Ta inga nya lån. Använd inte heller mer av de krediter du redan har. Klipp sönder dina kontokort och skicka tillbaka dem till de företag där korten är registrerade.
  • Se över dina utgifter, finns det något du kan dra in på?
  • Säg inte upp din hemförsäkring! Men du kan ringa runt till försäkringsbolagen och se om du kan få en lägre avgift än den du har.
  • Försök att lägga om de räkningar du får en gång i kvartalet eller en gång om året, så att du betalar dem varje månad istället. Det kan till exempel vara tv-avgiften eller försäkringar. Genom att betala lika mycket varje månad får du bättre balans i din ekonomi.
  • Se till att du betalar rätt skatt för att undvika skatteskuld.

Om du själv vill göra en budget inför framtiden kan du använda Konsumentverkets budgetkalkyl och lägga in dina egna uppgifter. Du kan sedan jämföra med Konsumentverkets beräknade kostnader.
Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga kostnader för hushåll av olika storlek. Läs mer om hushållsbudget och budgetkalkyler på Konsumentverkets webbplats.

Du kan få råd och stöd både hos oss på kommunens budget- och skuldrådgivning och hos Kronofogdens kundcenter.

Företaget som du är skyldig pengar kan välja att överlämna din räkning till ett inkassobolag om du inte betalar. Ett inkassobolag lägger på en avgift som du också måste betala.

Har du fått ett inkassokrav är det viktigt att du betalar både räkningen och inkassoavgiften, annars kan skulden lämnas vidare till Kronofogden. Då riskerar du att få en betalningsanmärkning och ännu fler kostnader i form av avgifter.

Du kan få stöd och hjälp av oss på kommunens budget- och skuldrådgivning.

Du kan också söka hjälp hos Kronofogdens kundcenter och läsa mer om inkassokrav på Kronofogdens webbplats.

Det kan antingen vara ett föreläggande med ett krav och ett delgivningskvitto, eller ett brev om en skuld som du har.

Om du har fått ett föreläggande betyder det att du inte har en fastställd skuld ännu. Då är det viktigt att du agerar så snabbt som möjligt. Med föreläggandet följer ett delgivningskvitto. Det ska du skriva på och skicka tillbaka till Kronofogden, oavsett om du håller med om kravet i sig eller inte.

Gå igenom innehållet i kravet och kontrollera om skulden är riktig och beloppen stämmer. Om kravet stämmer så ska du betala hela skulden inom tio dagar från det att du skrivit på delgivningskvittot. Om skulden är felaktig måste du inom tio dagar från det att du skrivit på delgivningskvittot skriva till Kronofogden och säga att skulden inte stämmer. Det kallas att bestrida kravet.

Ta kontakt med företaget eller inkassobolaget för att ta reda på hur mycket du ska betala. När du har betalat begär du att de ska ta tillbaka kravet från Kronofogden.

Om du inte kan betala skulden kan du kontakta inkassobolaget och fråga om du kan få dela upp betalningen i en avbetalningsplan. Läs också mer under rubriken Vad kan jag göra själv för att få ordning på min ekonomi. Gäller inkassokravet hyran för din bostad, läs mer under rubriken Vad händer om jag inte kan betala hyran.

Om du inte gör någonting inom 10 dagar, alltså varken betalar skulden, kontaktar inkassobolaget om en avbetalningsplan eller skriver till kronofogden och bestrider kravet, kan du få en betalningsanmärkning. Läs mer under rubriken Jag har fått en betalningsanmärkning – vad betyder det.

Ta hjälp om du behöver. Du är välkommen till oss på budget- och skuldrådgivningen.

Handlar brevet om en skuld du redan har eller om du behöver råd kan du ställa frågor till Kronofogdens kundcenter. Tänk på att Kronofogden tar ut en avgift för varje år som du har en skuld hos dem. Du kan också läsa mer om brev från Kronofogden på Kronofogdens webbplats.

En betalningsanmärkning innebär att det står i alla kreditupplysningsföretags register att du inte har betalat dina skulder i tid. Då kan det bli svårt för dig att få hyra en lägenhet, låna pengar på banken eller teckna ett avtal som till exempel ett telefonabonnemang.

Det är kreditupplysningsföretagen som ger betalningsanmärkningar. Uppgifterna finns kvar i olika kreditupplysningsföretags register olika länge. Vanligtvis finns uppgifter om en privatperson kvar i tre år och om juridiska personer i fem år.

Du kan få en betalningsanmärkning om du har en skuld som du inte har betalat trots krav. Det kan till exempel vara en skuld som har lämnats till Kronofogden eller ett bankkonto som du har övertrasserat. Läs mer om betalningsanmärkningar på Kronofogdens webbplats.

Du kan få skuldsanering enligt skuldsaneringslagen om du har mycket skulder och inte kan betala dina skulder på många år. Om du kan få skuldsanering beror på hur din ekonomi och din situation i övrigt ser ut. Det är Kronofogden som tar det beslutet.

En skuldsanering innebär att du under vanligtvis 5 år betalar av dina skulder enligt en plan som Kronofogden har beslutat om. Efter den perioden kan Kronofogden besluta om att avskriva resten eller delar av dina skulder.

Även du som är aktiv enskild näringsidkare kan ansöka om skuldsanering, förutsatt att de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda.

Du kan läsa mer och ansöka om skuldsanering på Kronofogdens webbplats.

Om du vill kan du få hjälp med att ansöka om skuldsanering av oss på budget- och skuldrådgivningen.

Om du inte betalar hyran eller på andra sätt bryter mot överenskommelser i hyreskontraktet, då kan hyresvärden ansöka om att du ska avhysas från din lägenhet. Att bli avhyst kallas också att vräkas. Det är Kronofogden som beslutar om hyresvärden får vräka dig.

Hyran ska betalas i förskott senast sista vardagen i månaden, det är förfallodagen.

Kontakta din hyresvärd innan förfallodagenom du inte kan betala. Meddela vad som hänt och hur du planerar att lösa situationen. Fråga om det går bra att betala in i efterskott och när du i så fall senast ska göra det. Det är inte en rättighet du har, men de flesta hyresvärdar hjälper dig om du inte har bett dem förut.

Läs gärna mer under rubriken Vad kan jag göra själv för att få ordning på min ekonomi.

Betalar du inte hyran kommer det här att hända:

  1. Hyresvärden lämnar ärendet till ett inkassobolag.
  2. Du får ett brev med ett inkassokrav från företaget. Där står det när hyresskulden ska vara betald. På hyresbeloppet lägger bolaget på en extra avgift för inkassokravet som du också måste betala.
  3. Om du trots inkassokravet inte betalar hyresskulden kontaktar inkassobolaget Kronofogden.
  4. Du får ett brev från Kronofogden, ett betalningsföreläggande. Där står det att du har tre veckor på dig att betala hela skulden för att få tillbaka hyresrätten för lägenheten.
  5. Om du betalar inom tre veckor har du återvunnit hyresrätten men du har fått en betalningsanmärkning. Dessutom har du fått en ny kostnad att betala till Kronofogden. Förutom själva hyreskostnaden som du var sen med kan det röra sig om cirka 1 000 kronor i ytterligare kostnader.
  6. Om du inte betalar inom tre veckor kan du bli vräkt från din bostad och får inte bo kvar. Läs mer under rubrikerna När kan hyresvärden vräka mig och Så här går det till om du blir vräkt.

Hyresvärden måste alltid ansöka hos Kronofogden om att få vräka någon. Kronofogden kan besluta att du ska bli vräkt om du:

  • inte har betalat din hyra trots att du har fått ett betalningsförläggande från Kronofogden.
  • ofta betalar hyran för sent, det kan räcka med 1-2 dagar om det är många gånger.
  • stör grannarna vid upprepade tillfällen.
  • hyr ut i andra hand utan hyresvärdens godkännande.
  • bedriver brottslig verksamhet i lägenheten.
  • bryter mot reglerna i hyreskontraktet
  • orsakar risk för människors hälsa.

Så här går det till när du blir vräkt, eller avhyst som det också heter:

  1. Hyresvärden ansöker hos Kronofogden om att du ska bli vräkt.
  2. Du får ett brev från Kronofogden, och brevet heter Underrättelse om avhysning. Där står det att du kommer att bli vräkt, och vilket datum och klockslag som det kommer att hända. Samtidigt skickar Kronofogden information till kommunen om vem eller vilka som ska vräkas.
  3. Nu måste du flytta ut ur lägenheten. Om du inte flyttar frivilligt innan tidpunkten för avhysningen kommer Kronofogden till din bostad. De byter lås och tar alla saker som finns kvar och lagrar dem i ett magasin i tre månader. Saker som inte går att lagra i ett magasin slängs direkt.
  4. Kostnaden för att magasinera sakerna kommer att läggas till din hyresskuld, och du kan även behöva betala för flyttstädning. När tre månader har gått säljer eller slänger Kronofogden dina magasinerade saker.
  5. Om du inte kan hämta alla dina magasinerade saker kan du fråga om du kan hämta en del av dem. Ofta får du betala en avgift för det.
  6. Om du blir vräkt behöver du hitta någonstans att bo tillfälligt. Det kan till exempel vara hos anhöriga, hos vänner, på vandrarhem eller på hotell. Under tiden får du leta efter ett nytt boende. Tips på hur och var du söker nytt boende hittar du på kommunens sidor med bostadsinformation.

Om du har skulder eller andra ekonomiska problem kan du vända dig till oss på kommunens budget och skuldrådgivning. Vi kan hjälpa dig med att gå igenom din privatekonomi, och tillsammans med dig försöka komma fram till hur dina skulder kan lösas på ett klokt sätt. Är du orolig för hur du ska få pengarna att räcka kan vi hjälpa dig att göra en budget.

Vi som är budget- och skuldrådgivare arbetar under tystnadsplikt, läs mer om det under rubriken Sekretess.

Rådgivningen är gratis. Vi hjälper dig med att:

  • göra en realistisk hushållsbudget.
  • göra nya avbetalningsplaner.
  • ansöka om skuldsanering hos Kronofogden.
  • förhandla med olika myndigheter, banker, finansbolag, inkassobolag med flera.

Boka en tid hos oss eller låt oss hjälpa dig i ett telefonsamtal. Välkommen att kontakta oss på budget- och skuldrådgivningen.

Om du har svårigheter att försörja dig och din familj kan du ansöka om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är ett tillfälligt stöd när du har ekonomiska problem som inte går att lösa på något annat sätt. Du får samtidigt stöd i att förändra din situation.

Ekonomiskt bistånd kallas också för försörjningsstöd. Tidigare kallades det för socialbidrag.

Du kan bara få ekonomiskt bistånd om du inte har några andra möjligheter att själv försörja dig.

Du måste själv göra vad du kan för att lösa dina ekonomiska problem och få tillräckliga inkomster. Det innebär till exempel att om du är arbetslös eller arbetar deltid måste du skriva in dig på Arbetsförmedlingen och aktivt söka alla slags arbeten i hela landet.

Om du blir erbjuden ett arbete som ger dig mer inkomster än du har nu måste du tacka ja. Det kan innebära att du måste tacka ja till arbeten som du inte är utbildad för eller som gör att du måste flytta.

I första hand ska du söka andra ersättningar som du kan ha rätt att få, till exempel bostadsbidrag, a-kassa, sjukpenning och föräldrapenning. Hör med din a-kassa vilka rättigheter du har, och läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Om du har besparingar, bil, aktier och fonder eller andra värdefulla saker ska du använda dig av dem för att försörja dig. Det innebär till exempel att du kan behöva sälja din bil eller dina aktier. Skulle du vara utan tillräckliga inkomster under en längre tid och äger en bostad kan det innebära att du behöver sälja den.

Om du är sjuk och därför inte kan arbeta måste du följa din läkares planering för att så snart som möjligt kunna arbeta igen.

När du ansöker om ekonomiskt bistånd får du också stöd i att hitta lösningarså att du blir självförsörjande igen så snart som möjligt. Vi inom socialtjänsten kan kräva att du deltar i praktik eller andra verksamheter som kan göra att du snabbare får ett arbete.

Med hjälp av det ekonomiska biståndet ska du kunna betala dina viktigaste utgifter såsom mat, hyra, el och arbetsresor. Vi utgår också från att du har utgifter för till exempel kläder, hälsa, telefon, tv-licens och hemförsäkring. Om du även får kostnader för till exempel flytt, möbler, tandvård eller spädbarnsutrustning kan vi godta kostnaderna om de är rimliga.

Hur mycket ekonomiskt bistånd du kan få räknar vi ut med hjälp av en riksnorm som regeringen har beslutat om. Hur den ser ut kan du se på Socialstyrelsens webbplats.

De riktlinjer som socialnämnden har beslutat om påverkar också vilket bistånd du kan få. Vill du läsa riktlinjerna hittar du dem i dokumentet Södertälje kommuns riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd.

Mer om hur vi räknar ut ekonomiskt bistånd kan du läsa under rubriken Så här räknar vi ut om du kan få ekonomiskt bistånd.

Om du vill ansöka om ekonomiskt bistånd ska du ringa till socialkontorets enhet mottagning och utredning. Se under rubriken Kontakt

Innan du ringer är det bra om du har läst och tänkt igenom det som står under rubriken Vad måste jag göra först innan jag kan få bistånd.

När du ringer får du prata med en socialsekreterare som gör en första bedömning av din situation. Telefonsamtalet tar ofta cirka en kvart. I samtalet får du frågor om dina personuppgifter, din familj, din ekonomi och hur du har försökt att lösa din situation. Du kan också besöka oss eller mejla till oss på enheten mottagning och utredning. 

Efter telefonsamtalet skickar vi hem ett brev till dig. I brevet finns en tid för besök hos oss. Om du inte kan komma den tiden måste du ringa och meddela det. Är du gift eller sambo ska ni båda vara med på besöket. 

I brevet finns också information om ekonomiskt bistånd, en ansökningsblankett och ett frågeformulär. Du fyller i ansökan och frågeformuläret hemma och skickar dem till oss innan besöket. 

Till besöket ska du också ta med dig en del andra papper, till exempel kontoutdrag, hyreskontrakt, senaste deklarationen och kvitto på betalda räkningar. Vilka papper du ska ha med dig står i brevet med besökstiden. Du kan också skicka papprena innan besöket.

När du skriver under din ansökan intygar du att alla de uppgifter du lämnar till oss är riktiga. Om du har lämnat felaktiga uppgifter kan du bli skyldig att betala tillbaka de pengar du har fått. Du måste meddela oss så fort något ändras i din situation och om till exempel dina inkomster förändras.

När du har lämnat in din ansökan och varit på besök hos oss gör handläggaren en utredning. Det innebär bland annat att vi kontrollerar dina uppgifter hos Försäkringskassan, bilregistret och Skatteverket. Och om det behövs även hos andra, som till exempel Arbetsförmedlingen, Kronofogden, hyresvärden, elbolag, CSN eller a-kassan. 

Det är svårt att säga hur lång tid utredningen tar. Det beror bland annat på vilka andra myndigheter vi behöver ta kontakt med och om din ansökan behöver kompletteras med mer information. Vi kan inte ta något beslut om ekonomiskt bistånd innan vi har fått in alla papper vi behöver till utredningen. Vår målsättning är att du ska få ett beslut inom en vecka när utredningen är klar.

När vi har fattat beslut får du ett brev hem med beslutet och vår utredning. Ska du få ekonomiskt bistånd betalas det ut till ditt konto. Beslutet fattar vi enligt socialtjänstlagen.

Om du inte får ekonomiskt bistånd till det du har ansökt om har du rätt att överklaga beslutet. Hur du ska göra står i beslutsbrevet. Det finns även en generell beskrivning på kommunens webbplats om hur du överklagar.

Behöver du mer hjälp kan du vända dig till din handläggare.

Hur mycket ekonomiskt bistånd du kan få baserar sig på den så kallade riksnormen som är gemensam för alla kommuner. Du kan läsa mer om riksnormen, vilka belopp som gäller och vilka utgifter den ska räcka till på Socialstyrelsens webbplats.

För att se om du och din familj har behov av ekonomiskt bistånd räknar vi ut om era inkomster räcker till era utgifter. Inkomster som ditt hushåll kan ha är till exempel:

  • lön
  • avgångsvederlag
  • a-kassa
  • alfa-ersättning
  • sjukpenning
  • föräldrapenning
  • pension
  • underhållsstöd
  • bostadsbidrag
  • barnbidrag
  • studiebidrag
  • efterlevandestöd till barn
  • vårdnadsbidrag
  • sjukersättning
  • aktivitetsersättning
  • utbildningsbidrag
  • andra socialförsäkringsförmåner och ersättningar
  • överskjutande skatt
  • spelvinster, arv och gåvor
  • tillgångar som till exempel sparade pengar, fonder, aktier, fordon, båt med mera.

För att beräkna utgifterna använder vi oss av riksnormen och av de kostnader du och din familj har för till exempel hyra, el, hemförsäkring, arbetsresor, läkarvård och medicin. Om du är gift eller sambo räknar vi med bådas inkomster och utgifter. 

Riksnormen är olika beroende på hur många som bor i hushållet och barnens ålder. Du hittar den aktuella riksnormen som gäller för nuvarande år under rubriken Riksnormen för försörjningsstöd på Socialstyrelsens webbplats.

Om inkomsterna inte räcker till och det saknas pengar kan du ha rätt till ekonomiskt bistånd tills du har löst din ekonomiska situation. 

Om du vill kan du själv göra en testberäkning för att se om du kan ha möjlighet att få ekonomiskt bistånd genom att använda sidan för provberäkning på Socialstyrelsens webbplats.

Du har alltid rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd och få din sak prövad av socialtjänsten.

Vanligtvis är du inte skyldig att betala tillbaka de pengar du har fått i ekonomiskt bistånd. Men ibland kan du få ekonomiskt bistånd i väntan på lön, pension eller bostadsbidrag, eller för att du inte kommer åt dina pengar. Då kan du vara skyldig att återbetala biståndet när dina pengar har kommit. I sådana fall står det i beslutet att du är återbetalningsskyldig. 

Du är även skyldig att betala tillbaka pengar om du har lämnat felaktiga uppgifter eller utelämnat uppgifter så att du har fått för mycket pengar i ekonomiskt bistånd. Då kan du dessutom bli polisanmäld för bidragsbrott. Du kan också bli återbetalningsskyldig om socialtjänsten har gjort fel och du borde ha förstått att du fått för mycket pengar.

Kan jag som studerar få ekonomiskt bistånd?

Enligt lagen är föräldrar försörjningsskyldiga för sina barn fram till de fyllt 18 år. De är försörjningsskyldiga tills du är 21 år om du fortfarande studerar på grundskolenivå eller går i gymnasiet. Det står i föräldrabalken, 7 kapitlet 1 paragrafen.

Som studerande på högre nivå förväntas du klara din försörjning genom studielån från Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Om du som studerande inte lyckas ordna din försörjning mellan två terminer genom till exempel sommarjobb kan du kontakta oss på enheten för mottagning och utredning.Se under rubriken Kontakt.

Det här är det som gäller för dig som är studerande när du söker ekonomiskt bistånd:

  • Du måste vistas i kommunen under sommarlovet för att kunna få ekonomiskt bistånd i Södertälje.
  • Du kan bara få försörjningsstöd om du saknar medel till din försörjning och inte har besparingar, fonder, aktier eller andra tillgångar som kan användas först, till exempel en bil som du kan sälja.
  • Om du är gift eller sambo ska ni lämna en gemensam ansökan om ekonomiskt bistånd.
  • Börja söka arbete i god tid inför sommarlovet, redan i februari. Vi förväntar oss att du söker alla arbeten du är kvalificerad för och som finns inom rimligt pendlingsavstånd. Skriv ner vilka arbeten du söker, så att du kan redovisa det för oss. Ta gärna hjälp av Arbetsförmedlingen. Du kan leta reda på ditt närmaste kontor på Arbetsförmedlingens webbplats.
  • Du måste anmäla dig som arbetssökande till Arbetsförmedlingen på sommarlovets första vardag. 
  • Du ska fortsätta söka arbeten under hela lovet.
  • Om du trots aktivt arbetssökande inte lyckas få arbete under sommarlovet kommer du att anvisas en praktikplats eller en sysselsättning inom den kommunala verksamheten.

Den här e-tjänsten är för dig som regelbundet ansöker om försörjningsstöd.

Här kan du följa ditt ärende. Du kan se:

  • när din ansökan har registrerats,
  • beräkningen av dina inkomster och utgifter,
  • vilket beslut din handläggare har fattat
  • om du har fått någon utbetalning.

Du kan också själv ändra dina kontaktuppgifter, så att din handläggare kan nå dig.

För att komma åt e-tjänsten behöver du ha någon form av e-legitimation, t ex mobilt bank-id.

Läs om e-legitimation

Här loggar du in 

Kontakta din handläggare om du har frågor.

Social- och omsorgskontoret, budget- och skuldrådgivning

För frågor om budget och skulder kan du vända dig direkt till oss budget- och skuldrådgivare.

Mejladress: skuldradgivning@sodertalje.se
Telefontider: Måndag - torsdag 9-16, Fredag 9-14.

Simon Hultgren, budget- och skuldrådgivare
Telefon: 08-523 048 80

Sargon Lahdo, budget- och skuldrådgivare
Telefon: 08-523 037 05

Camilla Idenäs, budget- och skuldrådgivare
Telefon: 08-523 042 37

Social- och omsorgskontoret, enheten för mottagning och utredning

För frågor om ekonomiskt bistånd kan du vända dig direkt till oss på enheten för mottagning och utredning. 

Telefon: 08-523 038 10
Telefontid för nyansökan: Mån-fre 9.00-11.00

Besöksadress: Nygatan 23A, receptionen är öppen måndag - torsdag 9.00-16.30 samt fredag 9.00-15.00
Mejladress: forsorjningsstod@sodertalje.se