Dödsboanmälan

När någon har dött måste det göras en bouppteckning. En bouppteckning är en lista över den avlidnas tillgångar och skulder. En vanlig bouppteckning kan i vissa fall ersättas med en dödsboanmälan, det vill säga en förenklad bouppteckning.

En bouppteckning bör göras senast tre månader efter dödsfallet. En dödsboanmälan bör lämnas till Skatteverket senast två månader efter dödsfallet. Läs gärna mer i Skatteverkets broschyr om bouppteckningar som du hittar på Skatteverkets webbplats

Läs mer under rubrikerna När kan jag göra en dödsboanmälan och Hur gör jag en dödsboanmälan.

När någon dör är det ni som är dödsbodelägare som tillsammans ansvarar för att förvalta och avveckla dödsboet. Dödsbodelägare är den som enligt lag eller testamente har rätt till en andel i ett dödsbo. Det betyder alltså att det är ni som ärver som ska avsluta den avlidnas pappersarbete och myndighetskontakter.

De flesta av oss behöver väldigt sällan ta hand om ett dödsbo. När det är dags är vi ovana, samtidigt som vi sörjer den som har dött. Här är en enkel kom ihåg-lista som kan användas som stöd för dig som ska ta hand om ett dödsbo:

  1. Meddela hemtjänsten om den avlidna hade sådan.
  2. Inga räkningar ska betalas innan bouppteckningen är klar. Det gäller även hyran. Se punkt 6 på den här listan. Bara begravningskostnaderna får betalas innan bouppteckningen är klar, se punkt 8.
  3. Stoppa alla autogireringar och överföringar från den avlidnes konto så fort det går.
  4. Enligt lagen får du inte ta saker eller pengar från dödsboet innan bouppteckning och arvsskifte har gjorts. Ett arvsskifte är när arvet fördelas och saker och pengar byter ägare.
  5. Meddela alla dödsbodelägare om att dödsfallet har inträffat. Om det är någon delägare du inte kan hitta kontaktar du kommunens överförmyndarnämnd. De hjälper dig då att ansöka om god man för bortovarande, eftersom det är lag på att en god man ska bevaka intresset i dödsboet för den som ni inte hittar.
  6. Meddela alla fordringsägare att dödsfallet har inträffat och begär anstånd med att betala tills bouppteckningen eller dödsboanmälan är klar. Fordringsägare är de som den avlidna är skyldig pengar eller har avtal med. Det kan till exempel vara hyresvärden, banken, elbolaget, sophämtningen, apoteket, hemtjänsten, försäkringsbolag, kabel-tv, telefonkostnader, tandläkarkontrakt, och företag som står för andra abonnemang eller eventuella avbetalningskontrakt. Att begära anstånd betyder att be dem vänta med att ta betalt. De måste vänta eftersom dödsbodelägarna inte tar över dödsboets skulder, och ni måste se vad pengarna räcker till.
  7. Beställ begravningen. Genom att jämföra erbjudanden från olika begravningsbyråer innan du beställer kan du få en uppfattning om tjänster och priser. Se även rubriken Om den avlidnas tillgångar inte täcker utgifterna.
  8. Begravningskostnaden ska betalas före alla andra räkningar. Tänk på att det kan finnas försäkringar i dödsboet som kan användas till begravningskostnader, läs mer under rubriken Om den avlidnas tillgångar inte täcker utgifterna.
  9. Säg upp hyreskontraktet för lägenheten om det finns ett sådant.
  10. Dödsbodelägarna ska göra en bouppteckning över den avlidnas tillgångar och skulder, eller ta hjälp av en begravningsbyrå, advokat eller värderingsman. Läs mer under rubriken När måste jag göra en bouppteckning. 
  11. Om den avlidna saknar eller har ont om tillgångar kan du istället för en bouppteckning göra en dödsboanmälan. Läs mer under rubrikerna När kan jag göra en dödsboanmälan och Hur gör jag en dödsboanmälan.
  12. När bouppteckningen eller dödsboanmälan är klar ska du meddela fordringsägarna om dödsboets möjligheter att betala de skulder som är kvar. Om pengarna inte räcker, se rubriken Om den avlidnas tillgångar inte täcker utgifterna.
  13. Först när bouppteckningen är klar och skulderna är betalda kan ni göra bodelning och arvsskifte. Finns det tillgångar kan det vara klokt att skriva ner vad dödsbodelägarna kommer överens om vid delningen och att alla skriver under. Ta hjälp av en advokat om ni har svårt att komma överens, eller om det är viktigt att eventuella kontrakt blir rätt. Läs gärna mer i Skatteverkets broschyr om bouppteckning som du hittar på Skatteverkets webbplats
  14. Du måste deklarera för dödsboet innevarande och nästkommande år.
  15. Adressändra för dödsboet hos Skatteverket, så att all information kommer rätt.

Om den avlidna har tillgångar krävs det en bouppteckning. Tillgångarna kan till exempel vara pengar på banken, fonder, en bil, en fastighet eller en bostadsrätt. Bouppteckningen ska du lämna till Skatteverket.

Du måste göra en bouppteckning om tillgångarna i dödsboet är värda mer än 5000 kronor efter att ni har betalat begravningen, gravstenen, uppsägningshyran samt städning och tömning av bostaden. Om tillgångarna är mindre än så kan du välja att istället göra en dödsboanmälan, som är en förenklad bouppteckning. Se rubriken Hur gör jag en dödsboanmälan? 

Det är ni som är dödsbodelägare som tillsammans ansvarar för att göra bouppteckningen. Dödsbodelägare är den som enligt lag eller testamente har rätt att ärva den som har dött.

Bouppteckningen kan ni dödsbodelägare göra själva med hjälp av Skatteverkets informationsbroschyr om bouppteckning som du hittar på Skatteverkets webbplats. I broschyren finns mycket information som kan vara svår att känna till för de flesta av oss som är ovana vid att ta hand om dödsbon. Men många dödsbodelägare väljer att ta hjälp av begravningsbyrån, advokater eller värderingsmän för att göra bouppteckningen.

En dödsboanmälan är en förenklad bouppteckning.

En dödsboanmälan gör du när dödsboet saknar eller har för lite tillgångar. Tillgångarna kan till exempel vara pengar på banken, fonder, en bil, en fastighet eller en bostadsrätt. Du ska göra en dödsboanmälan om det finns max 5000 kronor kvar i dödsboet efter att ni har betalat :

  • begravningen
  • gravstenen
  • uppsägningshyran
  • städning och tömning av lägenheten. 


Finns det mer tillgångar i dödsboet än 5000 kronor ska du istället göra en bouppteckning, se rubriken När måste jag göra en bouppteckning.

Ibland ska det göras en bouppteckning istället för en dödsboanmälan trots att dödsboet saknar eller har för lite tillgångar. Det kan vara på grund av till exempel ett testamente, ett äktenskapsförord eller om den avlidna har barn från en tidigare relation. Om du är osäker på om du ska göra en dödsboanmälan eller en bouppteckning kan du kontakta socialtjänstens boutredare. 

Det är dödsbodelägarna som tillsammans ansvarar för att ansöka om dödsboanmälan hos socialtjänsten. Dödsbodelägare är den som har rätt att ärva efter den som har dött.

För att göra en dödsboanmälan ska du kontakta boutredarna på social- och omsorgskontoret i Södertälje kommun. Om den avlidna bodde i en annan kommun vänder du dig till socialnämnden i den kommunen.

Tänk på att inte röra pengar eller saker från dödsboet innan boutredarna har gjort sin utredning. Läs mer om vad du ska tänka på under rubriken Viktigt att tänka på när någon dör.

Så här går det till när du gör en dödsboanmälan:

  1. Du kontaktar boutredarna för att fråga eller ansöka om en dödsboanmälan.
  2. Du och de andra dödsbodelägarna får information om hur en dödsboanmälan går till.
  3. Boutredarna bokar sedan en tid med er dödsbodelägare för ett hembesök där den avlidna bodde.
  4. Ni som är dödsbodelägare måste lämna information till boutredarna för att de ska kunna utreda dödsboet. Boutredarna behöver information om dödsbodelägarna, om begravningskostnaderna och den avlidnas ekonomiska situation, i form av till exempel kontoutdrag, deklaration, försäkringar och värdesaker.
  5. Kommunens boutredare utreder om dödsboet uppfyller kraven för att få göra en dödsboanmälan.
  6. Om dödsboet uppfyller kraven lämnar boutredarna in en dödsboanmälan till Skatteverket. Om dödsboet har för mycket tillgångar för att ni ska få göra en dödsboanmälan får ni besked om att ni måste göra en bouppteckning istället.

Tillgångarna i dödsboet ska i första hand gå till att betala begravningskostnaderna. Tänk på att det kan finnas försäkringar i dödsboet som du ska använda till begravningskostnaderna, till exempel tjänstegrupplivförsäkringar (TGL). Den avlidnas senaste arbetsplats kan berätta om det finns en sådan försäkring. Den avlidna kan också ha en sådan begravningsförsäkring genom att vara medlem i en pensionärsorganisation.

Om tillgångarna räcker till att betala begravningskostnaderna men inte till att betala andra skulder finns det möjlighet att få dessa skulder avskrivna. Ni dödsbodelägare behöver inte betala dödsboets skulder. För att få skulderna avskrivna kontaktar ni fordringsägarna, det vill säga de som den avlidna är skyldig pengar.

Om dödsboet saknar försäkring eller pengar för att betala begravningskostnaderna kan du ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningen. För att ansöka kontaktar du social- och omsorgskontorets boutredare.  

Bild på Boutredare

Boutredare

Telefon: 08-523 038 10 E-post: forsorjningsstod@sodertalje.se Adress: Nygatan 23 endast bokade besök