Övergripande information om hälsoskydd för dig som invånare utifrån miljöbalken och andra regelverk. Här kan du få hjälp, råd och tips om du upplever att det finns problem i din bostad som utgör en risk för din hälsa. Exempel på problem i bostaden som kan utgöra en hälsorisk är bristfällig ventilation, fukt- och mögelskador, skadedjur och buller.
Det är fastighetsägaren som ansvarar för bostadsmiljön.
När du äger huset ska du själv undersöka och åtgärda problem i din boendemiljö. Om du misstänker att det är något fel i huset så börja med att kontakta ditt försäkringsbolag. I många fall kan försäkringsbolaget ge råd och information om hur du bör gå vidare.
Om du bor i hyreshus ska du kontakta din fastighetsägare direkt. Det ger fastighetsägaren en möjlighet att åtgärda skadan innan den förvärras.
Bor du i en bostadsrätt vänder du dig till bostadsrättsföreningens styrelse.
Ansvaret för att se till att fastighetsägaren tar sitt ansvar ligger ytterst hos kommunens miljökontor. Men miljökontorets tillsynsplikt infaller först sent i klagomålsprocessen, se under rubriken Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg.
I Sverige är en god boendemiljö lagstadgad. Enligt miljöbalken ska bostäder brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Av detta följer att en bostad ska:
Miljökontoret handlägger ärenden om bostadsklagomål i syftet att undanröja olägenheter (brister och problem) i bostaden. Enligt miljöbalken (9 kap. 3 §) definieras olägenhet för människors hälsa som en ”störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller tillfällig”. För att miljökontoret skall kunna handlägga ditt ärende måste den störning/olägenhet som du upplever med andra ord utgöra en hälsorisk och inte vara tillfällig.
Vi vistas en stor del av våra liv inomhus. Därför är det viktigt att innemiljön inte påverkar vår hälsa negativt. Faktorer i innemiljön som påverkar hälsan är bland annat ventilation, radon, fukt och mögel.
Fukt och mögel i en bostad kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Risken för att drabbas av luftvägsinfektioner och besvär i luftvägarna ökar. Personer med allergi eller astma kan få mer besvär av sin sjukdom. Barn kan vara extra känsliga om de utsätts för fukt eller mögel.
Det är långt ifrån alla mögelarter som är skadliga men en fuktskada ska alltid åtgärdas. Fuktskador kan även leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften.
Om du får fukt- eller mögelproblem inomhus kan det bero på flera olika orsaker. Här är några vanliga exempel:
Alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktionen och byggmaterialet, och det kan i sin tur ge upphov till mögel- eller bakterietillväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä.
Fukt kan också göra att olika kemiska ämnen avges till luften från olika byggnadsmaterial.
Du kan själv enkelt påverka luftfuktigheten i ditt badrum till det bättre:
Ventilationssystemet har inte alltid kapacitet att ventilera ut all fukt från ett badrum som används av flera personer. Den kvarvarande fukten kan medföra tillväxt av mörkt mögel, eller orangeröda bakterier. Du kan tvätta bort dessa avlagringar veckovis med en tvättsvamp och vanligt maskintvättmedel. Kakelfogar går oftast inte att få helt rena men den lilla kvarvarande mängden mögel innebär inte någon hälsorisk.
Åtgärdas inte fuktskador kan mögel, bakterier, kvalster och alger växa till. Dessutom kan fuktskador leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften.
Det är viktigt att fuktskador åtgärdas på rätt sätt. En god tumregel är att allt fuktskadat ska tas bort om materialet är en grogrund för mögel eller mikrobiell tillväxt, exempelvis material av trä eller spån. Det kallas också för organiskt material.
Om oorganiskt material såsom betong eller annat material som inte kan bli mat för mikrober är fuktigt ska det torkas upp ordentligt. Fuktskador i källare eller på vindar ska inte nonchaleras eftersom de kan påverka miljön i angränsande bostadsutrymmen.
Buller är enkelt uttryckt ett oönskat ljud. Det vill säga ett ljud som vi känner oss störda av. Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är trafik, fläktar, industrier, byggnadsarbeten och konserter.
Buller påverkar vår hälsa och möjligheten till en god livskvalité. Förutom att vi blir störda kan buller påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. Mycket höga bullernivåer kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus.
För buller finns olika riktvärden och de skiljer sig något åt beroende på vad det är för typ av buller. Alla som bedriver en verksamhet ansvarar för att gällande riktvärden inte överskrids.
Här kan du läsa mer om riktvärden och allmänna råd kring buller:
Naturvårdsverket.
Folkhälsomyndigheten
Matos, tobaksrök och soplukt är exempel på lukter som ibland tar sig in från grannar, trapphus eller verksamheter i närheten. Vedeldning kan också upplevas störande. En väl fungerande ventilation är av största betydelse för att hålla undan oönskade lukter utifrån.
Följ denna länk för att komma till kommunens sida om radon.
Legionella är en bakterie som är vanligt förekommande i vattenansamlingar och jord. Legionellabakterier kan bland annat ge upphov till pontiacfeber och legionärssjukan, en allvarlig typ av lunginflammation. Du kan hitta mer information om legionella på folkhälsomyndigheten.se.
Legionella smittar inte från person till person eller genom att dricka vatten. Legionellabakterierna måste andas in via aersoler, små vattendroppar eller vattendimma. Vanliga smittvägar är duschar eller bubbelbad. Man kan även smittas av legionella om man hanterar jord och andas in partiklar.
Risken för att legionellabakterien ska växa till är allra störst vid temperaturer mellan 30 och 40 grader. För att förhindra att legionella växer i ledningssystemet får temperaturen inte gå under 50 plusgrader vid tappstället, och ska vara lägst 60 grader i varmvattenberedare och värmeväxlare.
Det är viktigt att se över alla ledningssystem och kontrollera att det inte finns blindledningar med stillastående vatten. Har dina kranar hemma varit oanvända/stängda en längre tid är det lämpligt att du spolar igenom med varmt vatten innan du använder vattnet.
Kontrollera även kallvattnet. Vid olämplig utformning av installationen kan temperaturen på tappkallvatten relativt snabbt värmas upp till över 30 grader, vilket innebär risk för legionellatillväxt. Sker en tillväxt av legionellabakterier stoppas den inte av att man kyler ner ledningen när man tappar vatten.
Enligt miljöbalken är fastighetsägaren skyldig att hålla en vattentemperatur som gör att människor inte utsätts för hälsorisker. Som fastighetsägare ska du ha rutiner för kontroll av vattentemperaturer samt veta hur du går till väga vid utbrott av sjukdomar orsakade av legionella.
Förutom att ta vattenprover för att felsöka bör du även ta vattenprover om personer insjuknat av legionella. Om du har tillräckligt varmt vatten i din vatteninstallation ska provtagning inte behövas, men då ska heller ingen kunna bli sjuk eftersom då ska ingen tillväxt av legionella kunna förekomma.
Om det kan konstateras att det finns legionellabakterier bör följande punkter provtas innan eventuell sanering:
I Sverige finns inget rikt- eller gränsvärde som anger vilka halter av legionellabakterier det får finnas i vattnet. Men legionellahalten i vatten bör givetvis vara så låg som möjligt.
När man bedömer om sanering behövs ska man tänka på vilka som kan vara utsatta för risk. Till riskgrupper hör bland andra personer med nedsatt immunförsvar och rökare. Bedömningen om det behöver göras en sanering bör du göra i samarbete med miljökontoret.
Om halten av legionellabakterier är hög kan det behövas en stor sanering. Det finns olika saneringsmetoder, till exempel hetvattenspolning och kemisk sanering.
Hetvattenspolning innebär att man höjer temperaturen på vattnet till omkring 70–80 grader Celsius och spolar igenom alla tappställen i cirka 5–30 minuter. Tiden är beroende på systemets storlek och uppbyggnad. För att det ska fungera är det viktigt att man får fram hett vatten i hela systemet och ut i alla tappställen.
Vid kemisk sanering är det vanligast att man klorerar vattnet. Det finns också system med filtrering av vattnet som förhindrar att legionellabakterier sprids i vatteninstallationerna. Sanering av vattensystem för att få bort legionellabakterier kan vara svårt och därför bör man ta hjälp av en erfaren VVS-konsult.
Saneringen bör följas av en utredning om orsaken till varför det fanns legionella i vattensystemet, med eventuella åtgärder för att förhindra att problemet kommer tillbaka.
För att felsöka problemet i byggnaden kan du ta hjälp av information från Boverket. De har gett ut en handbok som heter Tekniska faktorer med risk för samhällsförvärvad legionellainfektion. Där kan du även hitta anvisningar för provtagning.
Ventilation är ett sammanfattande begrepp för luftdistribution, luftspridning och luftväxling. Bra ventilation minskar halten av föroreningar i luften men tar inte bort allt. För att du ska må bra inomhus är det viktigt att ventilationen fungerar.
Läs mer om ventilationen i bostäder och lokaler för allmänna ändamål, i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.
I din bostad bör minst hälften av rumsluften bytas på en timme för att ventilationen ska anses tillräcklig. Koncentrationsförmågan minskar i takt med att nivåerna av koldioxid ökar. Ventilationen minskar också risken för smittspridning av luftburna sjukdomar.
Människor och husdjur förbrukar syret i luften, men även rökning, tvättning och matlagning skapar föroreningar. Inredning och byggnadsmaterial kan dessutom ge ifrån sig en del ämnen till inomhusluften. Ventilationen ska föra bort de föroreningar som finns i omgivningen.
En god ventilation
Några vanliga tecken på dålig ventilation är:
Kontakta fastighetsägaren; hen ansvarar för din inomhusmiljö. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. De ska även kontrollera ventilationssystemet inom bestämda intervaller genom en så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK.
Får du ingen hjälp vänder du dig till miljökontoret och gör en anmälan om störning. Du som äger en villa kontaktar ett konsultföretag för råd.
Miljökontoret kan med stöd av miljöbalken kräva undersökningar och åtgärder om vi bedömer att det finns en risk för människors hälsa. Vill du framföra bostadsklagomål på grund av dålig ventilation kan du läsa mer under rubrikerna Bostadsklagomål – hit vänder du dig och Bostadsklagomål – så klagar du steg för steg.
För att kontrollera om ventilationen klarar personbelastningen i ett rum kan man göra en koldioxidmätning. Socialstyrelsens riktvärde för koldioxid i inomhusluften är 1 000 ppm.
Vid stillasittande verksamhet bör luftväxlingen vara 7 liter per sekund och person, samt 0,35 liter per kvadratmeter. Vid dans eller andra fysiska aktiviteter bör luftväxlingen vara 12 liter per sekund och person, samt 0,35 liter per kvadratmeter. Det gäller till exempel i förskolor, skolor, fritidshem, vårdlokaler, biografer, idrottshallar, samlingslokaler och andra allmänna lokaler.
Kontrollera befintliga luftflöden så att de stämmer överens med projekterade luftflöden. Max antal personer som får vistas i lokalen sett till ventilationens kapacitet ska vara känd.
Ibland kan det behövas förstärkt ventilation vid vissa typer av aktiviteter. För att få en bra luftkvalitet kan man ibland behöva komplettera med rutiner för vädring.
Ventilationssystemet bör placeras så att ljudnivån i lokalen inte överstiger 30 dBA. Ventilationssystemet får heller inte orsaka buller i närliggande bostäder eller lokaler.
Lufthastigheten i lokalens vistelsezon ska inte överstiga 0,15 meter per sekund. Den relativa fuktigheten bör ligga mellan 30 och 60 procent och temperaturen bör ligga mellan 18 och 24 grader.
Kontrollera regelbundet att
Fastighetsägare som har flerbostadshus måste regelbundet göra en obligatorisk ventilationskontroll som brukar kallas OVK, vilket enheten bygglov på samhällsbyggnadskontoret har tillsyn över.
Men även om det finns en godkänd OVK är det inte en garanti för att ventilationen uppfyller folkhälsomyndighetens krav enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Du kan läsa mer om OVK på sidorna om fastighetsägarens ansvar.
I ett hus med självdrag fungerar ventilationen oftast bara tillfredsställande oktober till april. Det beror på att det inte finns fläktar som drar luften genom huset. Ventilationen bygger istället på att det är varmare inomhus än utomhus.
Luften rör sig ut genom kök och badrum när skillnaden mellan temperaturen inomhus och utomhus är tillräckligt stor.
Temperaturskillnaden inomhus och utomhus måste vara minst 10 grader för att ventilationen ska fungera tillfredsställande. Mer om detta kan du läsa på Folkhälsomyndighetens webbplats, under rubriken kontroll av ventilation.
Du kan ofta själv se om du bor i ett hus med självdrag genom att undersöka om dina frånluftsdon i kök eller badrum är fyrkantiga. Om du har självdrag och upplever att ventilationen blir sämre sommartid är det inget konstigt och beror på hur ventilationen är utformad. Du får istället använda fönster till att vädra din bostad under årets varma månader.
Förbättra luften inomhus enkelt genom att följa dessa råd:
Om grannen stör ordningen genom att exempelvis ha en stökig fest ska du kontakta störningsjouren.
Upplever du situtionen som våldsam eller hotfull ska du kontakta polisen. Vid akuta nödsituationer ringer du 112, annars ringer du 114 14.
I andra situationer är det oftast bäst att börja med att ta upp problemet direkt med den granne som orsakar problemet. Inte sällan visar det sig att grannen inte förstått att dennes beteende stör sin omgivning.
Får du inget gehör från din granne kan du kontakta din hyresvärd eller styrelsen i din bostadsrättsförening.
Får du ingen hjälp trots att du kontaktat din fastighetsägare eller bostadsrättsförening kan du vända dig till miljökontoret. Vi bedömer då om vi ska ställa krav på att föreningen eller fastighetsägaren utreder och åtgärdar problemet.
Enligt folkhälsomyndigheten allmänna råd bör inomhustemperaturen inte understiga 18 grader. För mer känsliga grupper, exempelvis äldre eller reumatiker, bör temperaturen inte understiga 20 grader. Gällande golv så bör temperaturen inte understiga 16 grader.
I hus som är välisolerade kan element kännas kalla vid beröring. Detta behöver inte betyda att elementen inte är på utan ofta känns elementen kalla för att dem har en lägre temperatur än huden. Element behöver inte kännas varma för att avge värme. Vi är vana vid element som känns varma för att dem ofta är det i dåligt isolerade hus.
Drag orsakar en lokal avkylning av kroppen och är en vanlig orsak till att man känner obehag och fryser. Otäta fönster och dörrar kan orsaka drag i din bostad. Även väggar och tak som har lägre temperatur än luften kan bidra till att man upplever ett drag.
Kallras kan ge upphov till en känsla av att det är dragit. Kallras orsakas vanligtvis av kalla fönster och väggar. Även inredning som hindrar element att värma upp den kalla luften från fönster kan ge kallras.
Även fast svenska hus i regel är välisolerade och håller såväl värme som kyla borta kan det under sommaren bli väldigt varmt inomhus. Enligt folkhälsomyndighetens allmänna råd bör man dock inte acceptera högre temperaturer än 26 grader under längre perioder.
Det är fastighetsägarens ansvar att utreda och åtgärda problem med inomhusmiljön.
Om du har kontaktat fastighetsägaren och denne inte gör något inom en rimlig tid kan du lämna in ett klagomål till miljökontoret. Du hittar klagomålsblanketten här. Skicka den ifyllda blanketten till miljotillsynen@sodertalje.se så startar vi upp ett klagomålsärende och kontaktar fastighetsägaren.
När djur som vanligtvis lever ute i naturen kommer in i våra bostäder kan dem orsaka skador på egendom samt göra oss sjuka. Exempelvis kan råttor, möss och kackerlackor sprida smitta. Pälsängrar och malfjärilar kan första textilier.
Det är fastighetsägaren som ansvarar för sanering. Äger du fastigheten själv kan du ringa till ett skadedjursbolag som kan hjälpa till med sanering.
Om du bor i en hyresrätt och upptäcker skadedjur i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren som i sin tur kan kontakta en skadedjursfirma. Om fastighetsägaren inte vidtar några åtgärder kan du vända dig till miljökontoret.
Vägglös har ökat i Sverige under de senaste åren. Orsaken tros vara att vi reser allt mer och att vägglöss följer med i bagaget hem. För att undvika att drabbas av vägglöss i din bostad kan du följa dessa råd:
Under resan:
När du kommer hem:
Om du har problem i din bostad ska du först kontakta din fastighetsägare och/eller den som orsakar störningen. Denne bör sedan få en tid på sig att undersöka problemet och eventuellt vidta åtgärder.
Observera att miljökontoret inte kan handlägga ärenden som rör grannars beteenden såsom högljudda fester. Det är en ordningsfråga, och inte en fråga som miljökontoret kan utreda med stöd av miljöbalken. Det betyder att du får vända dig till störningsjouren, polisen eller din hyresvärd/bostadsrättsförening. Detta gäller även om du har påtalat denna typ av störningar vid upprepade tillfällen.
Om störningen fortfarande kvarstår efter att du kontaktat fastighetsägaren kan du lämna in ett klagomål till miljökontoret. Fyll i blanketten Klagomål inom miljö- och hälsoskyddsområdet och skicka den till miljotillsynen@sodertalje.se.
Miljökontoret handlägger i regel inte ärenden där utredningar eller åtgärder fortfarande pågår. Vi utreder inte heller kommande eller tidigare störningar.
Börja anteckna när du blir störd. Skriv upp datum, klockslag samt vilken typ av störning det rör sig om. Det blir en journal som du sedan kan använda dig av vid kontakt med fastighetsägaren eller miljökontoret.
Du ska i första hand själv prata med grannen om du blir störd. Om du tycker att problemen fortsätter kan du kontakta din fastighetsägare, hyresvärd eller bostadsrättsförening. Om problemet därefter fortfarande kvarstår kan du vända dig till miljökontoret.
I 36 § Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd står att ”husdjur och andra djur som hålls i fångenskap ska förvaras och skötas så att olägenhet ej uppstår”.
Det är med andra ord djurägaren som har ett ansvar att se till att djuret inte orsakar besvär.
Fastighetsägare kan ha problem med förvildade kaniner. Kaninerna gräver hål och försvagar markens stabilitet. De kan också orsaka skada på växtlighet i trädgårdar och odlingar.
Du som fastighetsägare har eget ansvar för att åtgärda problem med vildkaniner. Om en vildkanin kommer in på gård eller trädgård får den skjutas eller infångas hela året, så kallad skyddsjakt. För att få skjuta inne i tätort krävs tillstånd av polis. Om du fångar kaniner ansvarar du själv för att avliva djuret.
Det är mycket svårt att stänga ute vildkaniner men du kan göra din tomt så ogästvänlig som möjligt genom till exempel stängsel kring odlingar. Kaniner trivs under trädäck. Du kan förebygga detta genom att lägga nät på marken under trädäcket.
Du som äger en katt är enligt lagen skyldig att se till att din katt inte orsakar skador eller det lagen kallar "avsevärda olägenheter". Visa hänsyn till dina grannar genom att fråga om din utekatt stör dem.
Du skapar god grannsämja om du ser till att din katt inte stör omgivningen. Låt din katt gå in oftare och se till att den alltid har tillgång till en kattsandlåda. Det är också viktigt att du steriliserar eller kastrerar din katt.
Katter får röra sig fritt utomhus. Domstol har fastslagit att katter, som vistas på eller uträttar sina behov på din tomt, normalt inte utgör en olägenhet. Samma sak gäller när katten tar sig in i bostäder genom öppna dörrar eller fönster. Därför är det mycket sällan som kommunen kan göra något om du störs av det.
Du är själv ansvarig att freda dig om du blir störd av ofrivilliga kattbesök i bostaden eller om katten kissar på tomten. Det du kan göra är att stänga dörrar och fönster samt försöka jaga bort katten från tomten.
Prata med kattägaren, om du vet vem det är, ofta vet hen inte om att katten stör.
Om problemen är mycket stora, så stora att störningen inverkar negativt på människors hälsa i medicinsk eller hygienisk mening, kan det röra sig om det som i lagen kallas en olägenhet.
Kattfrågan har varit uppe i domstol, där man beslutat att ansvaret för att freda sig ligger hos den person som äger fastigheten där störningen förekommer.
Därför är det mycket sällan kommunen kan göra något för dig som störs av en katt på något sätt. Vår rekommendation är att du pratar med kattägaren, förhoppningsvis kan ni gemensamt komma fram till en lösning.
Om er katt har konstaterats vara bärare av salmonella efter veterinärbesök vill miljökontoret lämna följande tips och råd till er som kattägare:
Salmonellos är en sjukdom som är överförbar mellan djur och människa. Typiska symtom vid salmonellos hos människa är akuta buksmärtor, feber, diarré, illamående och ibland kräkningar. Infekterade människor och djur kan vara smittbärare och utsöndra salmonellabakterier med avföringen en tid även utan att ha symtom på sjukdom.
Salmonella smittar genom att man får in bakterierna i munnen. En infekterad katt samt dess avföring utgör en smittrisk för andra djur och människor.
Under vårvintrarna ökar antalet salmonellafall hos katter markant. Småfåglar samlas då ofta i stora mängder kring fågelborden. Vissa av dessa småfåglar kan vara bärare av salmonellabakterier. Katterna infekteras huvudsakligen när de kommer i kontakt med döda eller sjuka småfåglar eller deras avföring.
Om du upptäcker skadedjur, råttor, myror, getingar eller andra insekter, som ställer till med skada på kommunens mark ska du göra en anmälan till oss på e-tjänsten Felanmälan.
Du kan också ringa till vårt Kontaktcenter, 08-523 010 00.
Eller gör anmälan genom att ladda ned vår app för felanmälan i Android Market eller App Store: Felanmälan Södertälje kommun
Om du upptäcker skadedjur, råttor, myror, getingar och andra insekter, på din egen mark ska du ta kontakt med ditt försäkringsbolag eller Anticimex om du har en skadedjursförsäkring.
Ta kontakt med Länsstyrelsen i Stockholms län om du har frågor om djurskydd eller misstänker att ett djur far illa.
Vid mer akuta ärenden – ring polisen
Har du hittat ett trafikskadat vilt djur eller själv orsakat en viltolycka ska du alltid direkt ringa 112 och märka ut platsen.
Hittar du ett skadat djur i naturen eller staden kontakta viltvården på Södertälje kommun via Kontaktcenter, 08-523 010 00. Är växeln stängd, kontakta polisen.
Har du hittat ett dött djur, kontakta fastighets- eller markägaren.
Om djuret finns på kommunens mark: Ring viltvården på Södertälje kommun via vårt Kontaktcenter, 08-523 010 00.
Du kan också göra en anmälan till oss på e-tjänsten Felanmälan.
Eller gör anmälan genom att ladda ned vår app för felanmälan i Android Market eller App Store: Felanmälan Södertälje kommun
Har du problem med vilda djur på din tomt, exempelvis grävling eller huggorm, läs Naturvårdsverkets råd:
När vilda djur orsakar problem på kommunal mark:
Fyll i kommunens formulär för felanmälan.
Du kan också ringa till vårt Kontaktcenter, 08-523 010 00.
Eller gör anmälan genom att ladda ned vår app för felanmälan i Android Market eller App Store: Felanmälan Södertälje kommun
I Södertälje kommun krävs tillstånd från Miljönämnden för att ha tupp eller en flock höns inom område med detaljplan. Ska du endast hålla fyra eller färre höns för sällskap behöver du inte söka tillstånd.
Tala alltid med dina närmsta grannar i god tid om dina planer på att hålla höns och var lyhörd för deras inställning och önskemål. Hönshus och rastgård bör inte placeras i direkt anslutning till grannens tomtgräns.
Djurhållningen ska ske på ett lämpligt sätt ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt och uppfylla de krav som ställs i djurskyddslagstiftningen gällande exempelvis hönshusets inredning och renhållning.
Det krävs tillstånd av miljönämnden inom område med detaljplan för att hålla:
1. nötkreatur, häst, get, får eller svin.
2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur. (exempelvis höns, tupp, duva)
3. orm.
OBS! Ska du enbart hålla 4 eller färre höns krävs inget tillstånd.
Du söker tillstånd genom att fylla i en blankett och skicka den till:
miljotillsynen@sodertalje.se.
Blankett för orm
Blankett för övriga djur
Det finns många kemikalier i vår omgivnning som kan vara mer eller mindre skadliga för människor, djur och natur. På kemikalieinspektionens webbsida kan du hitta tips och råd för att minska exponeringen av kemikalier.