Växtbäddar
Alla vegetationsytor ska projekteras och anläggas med hänsyn till platsens fysiska och ekologiska förutsättningar. Utformningen ska anpassas efter ståndort, omgivande bebyggelse och miljö. I hårdgjorda miljöer ska växtlösningar så långt som möjligt utformas för att möjliggöra infiltration av dagvatten.
Krav
-
Växtjord ska vara fri från rotogräs.
-
Innan sådd eller plantering ska växtbäddens yta justeras; växande ogräs, sten, grovgrus och andra främmande föremål ska avlägsnas.
-
Ytligt liggande stenar får inte överstiga 10 mm i gräsytor.
-
Växtbädd för gräsytor och ängsytor som ska sås eller beläggas med rullgräs/ängsmatta ska vältas med gallervält.
-
Biokol som används i växtbäddar ska vara certifierat enligt European Biochar.
-
Nya vegetationsytor ska alltid projekteras och anläggas i samråd med beställaren.
Rekommendationer
-
Geotextil bör undvikas i växtbäddar. Om det används krävs samråd med beställaren.
-
För ökad livslängd bör växtbäddar utformas enligt:
-
Typ 2 eller 3 i första hand vid plantering av träd i befintliga grönytor.
-
Typ 1 där terrass saknas eller är olämplig, t.ex. förorenad, mycket stenig eller rotbemängd mark.
-
-
Vid plantering i hårdgjorda ytor rekommenderas:
-
Växtbäddar i Stockholms Stad
-
- För växtbäddar av skelettjord med dagvattenfunktion gäller:
-
Dimensionering ska i första hand anpassas till växtmaterialets behov
- Om dagvattenfördröjning är prioriterad ska kapaciteten ökas genom större ytor i plan. Ökat djup ska inte användas för att öka kapaciteten, eftersom bäddar med detta material tenderar att bli för torra när de anläggs för djupt. Detta kan försvåra växtetableringen och medföra att vegetation försvagas eller i värsta fall dör under längre perioder med låg nederbörd.
-
Referensdokument: Växtbäddar i Stockholms Stad 2017.