Det här är ekologisk hållbarhet

Det här är ekologisk hållbarhet

solstrålar tar sig fram genom träden i en skog

Ekologisk hållbarhet, det vill säga den miljömässiga hållbarheten, innebär att utveckling sker inom gränserna för vad planeten klarar av. Den ligger till grund för de två andra hållbarhetsdimensionerna; social och ekonomisk hållbarhet.

Ekologisk hållbarhet handlar om jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade funktioner för kommande generationer. Exempelvis produktion av mat och energi, rent vatten, klimatreglering och naturen. På så sätt kan samhället tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 

Människans påverkan på ekosystemen och planeten ökar för varje år

Enligt Worl Economic Forum så överstiger den totala massan material som skapats av människan den massan som jorden skapat på naturlig väg. Kommuner har ett stort ansvar att säkra att avtrycket är så litet som möjligt.

Viktiga områden där kommunen direkt kan påverka är:

Resursförbrukning

Resursfrågan handlar om förbrukning av till exempel energi, kemikalier, vatten och andra naturresurser. Omställningen som behöver ske handlar främst om att använda resurser med ett så litet avtryck som möjligt. Här behöver vi skilja mellan förnybara och icke förnybara naturresurser, men också mellan nyutvunna och återvunna eller återbrukbara resurser.

Klimatpåverkan

Den största orsaken till de klimatförändringar vi ser är våra utsläpp av koldioxid och andra så kallade växthusgaser. Utsläppen uppstår vid förbränning som olja, kol och naturgas. Dessa kallas för fossila bränslen. Mängden utsläpp påverkas bland annat av energiförbrukning, transporter och resor.

Biologisk mångfald

Vi människor är beroende av den biologiska mångfalden. Samtidigt är vi också orsaken till den massutrotning av arter som pågår. Vi behöver vara medvetna om hur våra verksamheter påverkar den biologiska mångfalden, och hur vi kan minska de negativa effekterna. Påverkan sker när vi exploaterar mark i jordbruket, när vi bygger infrastruktur och samhällen – men också genom vår påverkan på ekosystemen genom avfall, utsläpp och annan kontaminering av naturen.

Ekosystemtjänster

Begreppet ekosystemtjänster används för att beskriva den nytta som människan får från naturens eget arbete. Som att växter renar luft, att buskar naturligt kan dämpa buller, bin pollinerar grödor, maskar och organismer förbättrar våra matjordar, eller att vårt välbefinnande ökar i naturen. En ekosystemtjänst kan också vara att stadens gräsmattor renar regn- och snövatten från tungmetaller och skadliga partiklar. Trots att tjänsterna är grunden i vår välfärd är de fortfarande osynliga i många samhällsbeslut.

Kemikalieanvändning

En stor mängd skadliga kemikalier finns överallt i vår omgivning, till exempel i leksaker, kläder, byggvaror, möbler och elektronik. I Sverige jobbar Kemikalieinspektionen för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. I kommunen pågår ett arbete med att ta fram en egen kemikalieplan.  

Avfallshantering

Mängden avfall per person varje år stiger. För att minska mängden avfall behöver vi både dra ner på vår konsumtion och öka återvinningen och återanvändandet. Här är cirkulär ekonomi en avgörande nyckel, men även en mer cirkulär syn på resurser i stort.

Ekologisk hållbarhet i Södertälje

Friska ekosystem behövs för att människan ska kunna leva, livnära sig och skapa en ekonomisk trygghet. Vi lever idag utanför gränserna för långsiktig ekologisk hållbarhet och samhället behöver ställa om för att leva inom de ramar som planeten och närmiljön klarar av. I en hållbar utveckling tar Södertälje kommun ansvar för att minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden. Alla verksamheter inom Södertälje kommun ska ta ansvar för att minska sin miljö- och klimatpåverkan och föregå med gott exempel. Det handlar exempelvis om ökad kunskap, val av miljöanpassade produkter och material, energieffektivisering och att nå klimatmålen. Vi skyddar värdefull natur och förbättrar den ekologiska statusen i kommunens sjöar och vattendrag.

De planetära gränserna

Forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre har utvecklat modellen Planetary boundaries, dvs Planetens gränser, för att skapa en visuell bild av planetens nio gränser inom vilka människan långsiktigt kan fortsätta utvecklas och frodas. Eftersom det är människans påverkan som passerar dessa gränser, är det centralt för alla verksamheter att kartlägga och ställa om för att minska sin egen påverkan på systemen. De nio planetära gränserna är:

  • klimatförändringar 
  • havens försurning 
  • kemisk förorening 
  • kväve- och fosforbelastning 
  • färskvattenuttag 
  • markomvandling 
  • förlust av biologisk mångfald
  • luftförorening 
  • ozonskiktets utarmning.