Allvarliga konsekvenser om Södertäljebron sätts ur spel
En ny rapport visar att en incident på Södertäljebron skulle påverka en tredjedel av Sveriges totala varuflöden, räknat i värde, och att bron innebär en allvarlig sårbarhet för hela landet.
Rapporten har tagits fram av teknik- och analysföretaget WSP, inom ramen för den avsiktsförklaring som Scania, AstraZeneca och Södertälje kommun undertecknade i maj 2025, för att verka för en ny förbindelse under Södertälje kanal.
Varje dygn passerar i genomsnitt 65 000 fordon över Södertäljebron – tre gånger så många som över Öresundsbron. Hela Stockholmsregionen, med över 2,4 miljoner människor, är beroende av den 60 år gamla bron för stora delar av sin varuförsörjning.
– Det här är en nationell kritisk punkt i transportsystemet. Brons centrala roll går långt bortom kommungränsen, den är avgörande för svensk export, försörjning och beredskap. Det är uppenbart att byggnationen av en tunnel som avlastar bron måste få högsta prioritet i den nationella infrastrukturplaneringen, säger Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.
Rapporten visar bland annat att en tredjedel av Sveriges totala varuflöden påverkas vid ett stopp på bron, räknat i värde. Det handlar om årliga varuflöden till ett värde av mer än 1 150 miljarder kronor. Andelen varor som skulle drabbas av markanta förseningar till följd av en incident motsvarar ett värde på 170 miljarder kronor.
Bron är även en viktig evakueringsväg för invånarna i regionen, i händelse av krig eller kris. Den alternativa Mälarbron är inte dimensionerad för att hantera godsflöden eller evakuering i ett krisläge.
Mats Johannesson är samhällsbyggnadsstrateg på Södertälje kommun.
– En robustare Södertäljepassage har varit aktuell under lång tid, och det har på intet sätt upphört att vara aktuellt. Det som tillkommit nu är att behovet av en ny passage har ökat markant. Under de senaste åren har vi sett ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och flera exempel på nationella kriser. Sverige är medlem i Nato, vilket ställer helt nya krav på vår infrastruktur och på vår beredskap. Varuflödena ökar också och några av Sveriges största exportföretag behöver den förstärkta robustheten, säger Mats Johannesson.