Ny metod stärker Södertäljes motståndskraft inför kris och krig
Arbetet med civil beredskap växlas upp i Södertälje kommun. Som fjärde kommun i Sverige använder Södertälje en ny projektmodell som kartlägger vilken motståndskraft kommunen kan nå år 2030 vid höjd beredskap eller krig.
– Vi tar till oss av myndigheternas krav om att kommuner behöver agera nu för att stärka förmågan att hantera kris och krig. Södertälje kommun har ett aktivt arbete med civil beredskap, både strategiskt och med praktiska insatser. Men nu tar vi nästa steg. Projektet ger oss struktur, riktning och en gemensam målbild som kan nås om fem år, säger Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun.
Under hösten kartläggs hur samhällsviktiga verksamheter som skolor, äldreboenden och socialtjänst kan fortsätta fungera vid höjd beredskap eller krig. Analysen omfattar även behov av personal, materiel, el, livsmedel och lokaler. Målet är att identifiera styrkor och brister för att kunna stärka kommunens motståndskraft i praktiken.
Projektet undersöker även vad Sveriges medlemskap i Nato innebär för Södertälje kommun och hur eventuella krigsuppgifter som att exempelvis samordna tillgång till mat och läkemedel, kan fördelas mellan lämpliga verksamheter.
Föreslår beredskapsnivå och kostnad
I början på 2026 presenteras beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Det föreslår en beredskapsnivå som Södertälje kommun kan nå år 2030, vad som krävs för att nå den och vad det skulle kosta. Om kommunfullmäktige går vidare med förslaget sker en tillväxtfas där samhällsviktiga verksamheter genomför åtgärder för att nå upp till beredskapsnivån.
SKR följer arbetet i Södertälje
Projektet genomförs i samarbete med Västerås stad som utvecklat metoden som Södertälje kommun använder, där MSB:s analysverktyg KDU (krigsduglighet) anpassats för en kommun. Södertälje är fjärde kommun att tillämpa projektmodellen. SKR följer arbetet med stort intresse och utforskar möjligheten att sprida det till fler kommuner.