Två preppers-light: ”Det handlar inte om rädsla, utan om trygghet”

Hur klarar man sig om elen eller vattnet försvinner i flera dagar? Måste man fylla hela hemmet med konserver och köpa specialutrustning för stora summor, kan man undra så här mitt under Beredskapsveckan.

Absolut inte, menar både Jenny-Lovisa Axelsson och Thomas Witting.

Deras syn på hemberedskap handlar inte om att förbereda sig för världens undergång. Tvärtom handlar det om att göra vardagen lite tryggare och vara bättre rustad om något oväntat händer.

– Vi är inte superpreppers, men beredskap har vi, säger Thomas Witting om sig själv och sin familj.

Båda betonar att hemberedskap inte byggs upp över en natt. Det viktiga är att börja någonstans och fylla på efter hand.

När verkligheten blev läraren

För Thomas Witting började allt när familjen flyttade till ett hus där de drabbades av återkommande strömavbrott under den första vintern.

– Det blev iskallt i huset. Som tur var hade vi en vedspis i köket och började laga mat på den. Det här tänket triggas igång när man råkar ut för något.

Senare började familjens brunnspump krångla. Då blev vattenfrågan väldigt konkret.

För Jenny-Lovisa Axelsson växte hennes hemberedskap fram stegvis. Först var folk i hennes omgivning lite skeptiska mot intresset.

– Jag insåg att det inte behöver handla om extrema scenarier. Ett längre strömavbrott eller störningar i vattenförsörjningen räcker för att skapa problem i vardagen.

Börja med vatten

Om det finns ett råd som båda återkommer till är det vatten. De befarar att många inte är förberedda på att man per person och dygn behöver 3–5 liter vatten.

Thomas Witting har byggt upp ett stort lager genom att använda något så enkelt som tomma PET-flaskor.

– Vi använder både kolsyrat vatten och läsk och har tillgång till många PET-flaskor. Dem har jag börjat fylla. Nu har jag några hundra flaskor och vi klarar oss garanterat i flera veckor.

Flaskorna förvarar han mörkt och svalt och märker med datum när han roterar sitt lager.

– Jag byter ut vattnet ungefär var sjätte månad.

Jenny-Lovisa Axelsson använder både mindre flaskor och större dunkar och understryker att det gäller att hitta sätt att regelbundet omsätta lagret.

– Man kan använda det lagrade vattnet för att vattna växter. En viktig sak är att se till att vattenflaskorna är riktigt rena innan du fyller på. Du vill ju inte bli sjuk under en kris av ditt eget lagrade vatten.

Inte kört om du bor i lägenhet

En vanlig invändning mot hemberedskap är att många saknar villa, garage eller stora förråd.

Men båda två menar att det går att bygga upp ett bra lager även i en lägenhet.

– Man kan behöva sprida ut sitt lager, säger Thomas Witting. Lite i garderoben, lite i ett förråd, några flaskor i frysen och under höst och vinter kanske till och med på balkongen.

Man behöver inte sikta på perfektion, menar Jenny-Lovisa Axelsson.

– Ett mindre baslager är mycket bättre än inget lager alls.

För den som bor trångt kan några flaskor vatten, ett litet lager torrvaror och några konserver vara en bra början.

Köp mat du faktiskt tycker om

Det här är ett av de områden där båda har ändrat sitt tänkande med tiden.

I början köpte Thomas Witting sådant som han trodde borde finnas i ett krisförråd.

– Jag gjorde misstaget att köpa en massa konstiga konserver som jag ändå inte skulle äta. Till exempel makrill.

Numera är familjens lager en spegling av vad de äter i vardagen.

– Nu satsar vi på vanlig mat som vi ändå använder. Ris, pasta, krossade tomater och konserver med mat som vi faktiskt gillar.

Jenny-Lovisa Axelsson har kommit fram till samma sak.

Hemberedskap fungerar bäst när den är en del av vardagen. Mat som ingen vill äta riskerar att bli stående. Familjen har testat pulvermos, gulashsoppa, ärtsoppa och tonfisk, vilket har funkat.

– Men Bullens korv har inte funkat i vår familj och inte heller patéer, men man måste prova sig fram till vad den egna familjen går med på att äta.

Testa att utrustning fungerar

Så var det det här med utrustning. Det kan lätt bli så att man köper på sig stormkök, ficklampor och annan utrustning som hamnar i ett skåp.

– Köp inte en massa prylar som bara blir liggande. Lär dig använda dem och se till att de fungerar när du behöver dem, säger Jenny-Lovisa Axelsson.

Thomas Witting håller med. I familjens ”Apokalypsförråd” som de skämtsamt kallar det finns förutom mat och vatten sådant som han testat: stormkök, gasolkök, batterier, ficklampor, powerbank och första hjälpen-utrustning. Ett medskick är också ett basförråd av vanliga värktabletter samt något som höjer humöret i en kris – det kan vara lite kryddor eller choklad. 
– Livet behöver inte vara torftigt för att det är krisläge.

Idag reagerar inte omgivningen med förvåning över Axelssons och Wittings idoga förberedelser. Efter kriget i Ukraina, skogsbränder och erfarenheterna under covid-pandemin har samhällsdebatten allt oftare handlat om att kunna klara sig om vi råkar ut för något oväntat.

– Det handlar inte om rädsla. Det handlar om trygghet, säger Jenny-Lovisa Axelsson.

Thomas Witting avslutar med värdet av att hjälpa varandra.

– De som klarar sig bäst under en kris är de som samarbetar med sina grannar, inte de som låser in sig med sitt eget beredskapsförråd och säger ”det här är mitt”.

Små steg – bättre än inga steg

Båda återkommer till samma budskap: hemberedskap behöver inte vara komplicerat. Tänk inte att du från en dag till en annan ska bygga upp ett enormt lager eller lägga stora summor pengar på specialutrustning.

Börja med några liter vatten. Köp hem lite extra av sådant du ändå äter, när det är kampanjpriser. Skaffa en ficklampa och några batterier. För varje åtgärd blir du lite bättre förberedd.

Fem viktiga råd

1. Börja med vatten och bygg upp lagret över tid.
2. Lagra mat som du faktiskt äter.
3. Märk upp och rotera ditt lager regelbundet.
4. Testa utrustningen innan du behöver den, till exempel genom att åka ut och tälta med familjen ett par nätter.
5. Anpassa beredskapen efter hur du faktiskt bor och lever.
   
   
   Beredskapsveckan, vad kommunen gör och vad du kan göra