Krisberedskap och civilt försvar
Kommunen bedriver samhällsviktig verksamhet. Det innebär verksamhet som har stor betydelse för att få samhället att fungera, exempelvis vård- och omsorg, skola, vattenförsörjning och renhållning.
Samhällsviktig verksamhet behöver fungera även om samhället utsätts för påfrestningar i form av olika kriser. Södertälje kommun arbetar kontinuerligt med krisberedskap. Målen för krisberedskapen är att värna liv och hälsa, minska risken för olyckor, begränsa skador och upprätthålla verksamhet. Krisberedskapsarbetet sker genom risk- och sårbarhetsanalys, kontinuitetsplanering, samverkan inom kommunens geografiska områdesansvar, utbildning och övning.
I kommunens krisplan beskrivs hur ledning och samordning ska ske vid större samhällsstörningar. Läs mer i Södertälje kommuns krisplan.
Beredskapsnivå 2030
Den 20 mars 2026 godkände kommunstyrelsen förslaget om att Södertälje kommun ska nå krigsduglighetsnivå (KDU) 4 till år 2030.
Förslaget bygger på analyser genomförda i samarbete med Västerås stad som utvecklat metoden där MCF:s analysverktyg KDU (krigsduglighet) anpassats för en kommun.
Projektet analyserade hur samhällsviktiga verksamheter som skolor, äldreboenden och socialtjänst kan fungera vid höjd beredskap eller krig, och vilka åtgärdsbehov som finns. Exempelvis föreslås att kontoren ska utveckla och förstärka övning och utbildning, tillgång till personal och kontinuitetsplaner.
Stadsdirektören föreslås få uppdraget att ta fram en handlingsplan för att krigsduglighetsnivå 4 ska uppnås till slutet av 2030. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut den 27 april 2026.
Här kan du ta del av analysen av Södertälje kommuns beredskapsnivå enligt KDU
Tjänsteskrivelse om beredskapsnivå för Södertälje kommun 2030
Trygghetspunkter
Kommunen arbetar nu med att säkerställa de så kallade trygghetspunkterna. Dessa är platser som kommunen upprättar för att erbjuda stöd till allmänheten vid samhällsstörningar, kriser och krig.
Under arbetets gång, kommer vi att kunna berätta mer, till exempel var vi upprättar dessa trygghetspunkter. Redan idag har vi möjlighet att öppna lokaler som kan användas vid kriser. Trygghetspunkterna kan vara skolor och idrottshallar samt mobila trygghetspunkter som tält som kan upprättas där behovet är som störst. Vårt arbete följer underlag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Här är några av de saker som invånare kan förvänta sig vid en trygghetspunkt:
- skydd mot väderpåverkan som tillgång till värme
- information om vad som har hänt och samhällets åtgärder
- dricksvatten
- varmt vatten till exempelvis medhavd välling och frystorkad mat. Kaffe, te och till exempel nyponsoppa bör finnas på plats.
- möjlighet att ladda telefon och elektronik
- tillgång till första hjälpen-kit
- tillgång till toalett
- belysning, en förutsättning för att kunna ge information och trygghet
- hänvisningning till krisstöd
- möjlighet att vila
- möjlighet att larma 112.
Trygghetspunkter ersätter inte din egen beredskap. Som invånare förväntas du också ha egen beredskap för att hantera störningar i samhället.
Mer om hur kommunen kommer igång med arbetet kring trygghetspunkter , broschyr från msb.se
Lokala risker
I en risk- och sårbarhetsanalys lyfts sådant fram som kan riskera att störa kommunens verksamhet eller innebära allvarlig påverkan på samhället. Här kan du läsa om exempe...
Din egen beredskap
Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller någon annan allvarlig störning i samhället kommer samhällets hjälp först gå till dem som behöver den bäst. Planera därför fö...
Informationssäkerhet
Informationssäkerhet handlar om att förhindra att information läcker ut, förvanskas och förstörs. Det handlar också om att rätt information ska finnas tillgänglig för rät...
Totalförsvar
Militärt försvar (Försvarsmakten) och civilt försvar utgör tillsammans totalförsvaret. Det är den verksamhet som ska bedrivas i Sverige vid höjd beredskap och krig. Det ä...