Ett tryggt och säkert Södertälje

För att arbeta kunskapsbaserat och mer effektiv mot brottslighet kommer Södertälje kommun återkommande ta fram en strategisk lägesbild och åtgärdsplan enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196).

Syftet med lägesbilden och åtgärdsplanen är att identifera utmaningar och behov av åtgärder för att minska brottsligheten och öka tryggheten i Södertälje. Några utmaningar är bland annat det grova våldet, välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan.

Här kan du ta del av Södertälje kommuns brottsförebyggande lägesbild för 2024. 

Här kan du ta del av Södertälje kommunens stategiska inriktning och åtgärdsplan för 2025.

Den arbetsform vi har sedan tidigare, främst mellan kommunkoncernen och lokalpolisområde Södertälje, kallar vi Pax. Det står för fred och frid. Freden och friden handlar om social hållbarhet, där människor i vår kommun ska kunna känna sig trygga och där unga inte ska dras in i gängkriminalitet.

Sedan slutet på 2020 har vi byggt upp ett arbete i samverkan med polisen för att motverka organiserad brottslighet. Det bygger på tidigare erfarenheter av myndighetssamverkan. Paxarbetet inlemmas i linjeverksamheten, på alla kontor och inom alla kommunens bolag och är inget tidsbegränsat projekt.

Bakgrunden går att läsa i den rapport som släpptes på en pressträff i stadshuset den 17 oktober, 2022. 

Mer information om Pax finns på www.sodertalje.se

Fler yngre barn och ungdomar rekryteras för att utföra brottsliga handlingar kopplat till gängkriminella miljöer.

Barnens involvering i de kriminella gängen kan snabbt få ödesdigra konsekvenser, både för barnen själva, personer i deras närhet och samhället i stort.

Rekryteringen av barn och unga till kriminalitet har även på många sätt flyttat över från fysiska platser som det lokala torget och skolgården till den digitala världen med sociala medier och krypterade meddelandetjänster.

På polisens hemsida finns det mer information om varningssignalerna du som vuxen ska se upp med:

• Så rekryteras barn och unga in i kriminalitet.
• Så kan den digitala rekryteringen av barn och unga till kriminalitet gå till.

SSPF står för Socialtjänst, Skola, Polis och Fritid. Dessa grupper finns på grundskolor med högstadium och varje grupp består av fältare, skolpersonal, representant från fritidsgårdar och polis.

Syftet med dessa grupper är att bedriva förebyggande arbete med elever/ungdomar i området, dela information om tecken på risker, normbrytande beteende hos barn och unga, skapa en helhetsbild av olika individers behov och styrkor samt reagera på tidiga signaler på riskfaktorer.  

På Stödcentrum stöttar kuratorer brottsutsatta ungdomar med samtal, rådgivning och behandling för att må bättre och kunna gå vidare i livet. Den här insatsen bidrar till ökad trygghet för den drabbade och dennes närstående, och förebygger också att den brottsutsatta själv utvecklar kriminalitet i form av till exempel hämndaktioner.

Läs mer om vad Stödcentrum innebär på Södertälje kommuns webbsida.  

Den som är mellan 12 och 21 år och har varit med i en brottshändelse eller en konflikt blir erbjuden medling på Stödcentrum för unga brottsutsatta. Medling går ut på att den som har begått brottet och den som har blivit utsatt ska träffas i ett möte med en opartisk medlare och prata om det som har hänt. Syftet är att den brottsutsatta ska få upprättelse och att den som begått brottet kan erbjuda någon form av gottgörelse. Medlingsmöten avslutas därför ibland med att gärningsperson och brottsoffer ingår ett muntligt eller skriftligt avtal som kan innehålla löften om framtida beteenden, ekonomisk ersättning till brottsoffret eller gottgörelse genom arbete.  

På Södertälje kommuns webbsida kan du läsa mer om medling. 

 Den sociala insatsgruppen består av ett antal lotsar som jobbar nära polismyndigheten. En lots ger stöd till tonåringar och unga vuxna upp till 25 år som är brottsaktiva eller på väg in i kriminalitet, och som vill förändra sina liv. De stöder också unga som vill hoppa av från kriminella gemenskaper, och hjälper till med att återanpassa kriminella ungdomar till samhället. Det kan till exempel handla om att stöd att söka jobb, sysselsättning eller boende. Den sociala insatsgruppen stödjer även anhöriga.  

På Södertälje kommuns webbsida kan du läsa mer om social insatsgrupp.

Södertälje kommun har en grupp fältare som jobbar mot målgruppen ungdomar i åldern 12-18 år. Fältarna är till för att bygga relationer och skapa trygghet för tonåringar i Södertälje. De jobbar förebyggande och uppsökande vilket innebär att de aktivt söker upp ungdomar på skolor, fritidsgårdar och ute på gator där många unga rör sig och där vuxennärvaron bitvis är låg.

På Södertälje kommuns webbsida kan du läsa mer om fältare.

I Södertälje finns en lång tradition av samverkan mellan polisen, kommunen och brandförsvaret. Alla tre aktörer arbetar gemensamt mot samma mål med tydlig rollfördelning och långsiktighet för att skapa goda förutsättningar för ett tryggare samhälle och minskad brottslighet. Med hjälp av olika samverkansforum kan rätt resurser användas vid rätt tillfälle.

Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet regleras genom en samverkansöverenskommelse som beskriver aktiviteter, åtgärder och åtaganden. Överenskommelsen har tecknats över en treårsperiod och följs upp regelbundet. Du kan läsa mer om Samverkansöverenskommelse för 2023-2026.

Måndagsmöten genomförs varje vecka och syftet med mötena är att dela information och få en gemensam lägesbild av vad som händer i Södertälje, för att rätt resurser ska användas vid rätt tillfälle. På mötena delar bland annat kommunpolis, Södertörns brandförsvarsförbund och företrädare för kommunens olika verksamheter som socialtjänsten, fältare, fritidsgårdar, utbildningskontoret, säkerhetsavdelningen.  

 För att veta hur kommuninvånarna upplever sin trygghet så genomför polisen och kommunen medborgardialoger. Exempel på detta är att polisen och kommunen besöker ett antal bostadsområden varje år och frågar de boende vad de tycker att kommunen och polisen bör bli bättre på.
Resultatet från medborgardialogerna sammanställs och ligger till grund för medborgarlöften som beskriver aktiviteter och åtgärder som polisen och kommunen åtar sig att göra.  

Kommunen genomför regelbundet trygghetsvandringar tillsammans med andra aktörer som polis.

Syftet med trygghetsvandringar som metod är att tillsammans identifiera platser där tryggheten behöver förbättras. Det kan handla om att identifiera brister i den fysiska miljön och öka kunskapen om hur platsen upplevs för att kunna hitta åtgärder som ökar tryggheten. Arbetet leder både till ökad kunskap om utmaningar och förbättringsförslag. Under vandringen kan man även tillsammans identifiera vem som har rådighet att göra åtgärder. En viktig del efter trygghetsvandringarna är även att följa upp vilka åtgärder som genomförts.

Förutom att uppmärksamma otrygga platser i den fysiska miljön är vandringarna även kontaktskapande och bidrar till en fortsatt bra dialog mellan kommun, polisen och fastighetsägare, civilsamhälle och andra aktörer. 

I Polisregion Stockholm genomförs årligen, tillsammans med kommunerna i Stockholms län en enkätundersökning gällande medborgarnas upplevda trygghet.

Syftet med trygghetsmätningen är att undersöka tryggheten och brottsutsattheten bland invånarna. Mätningen används bland annat för att följa utvecklingen i områden över tid.

Enkätsvaren är en viktig del av kommunens lägesbild inom ramen för nya lagstiftningen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:96). Resultatet av undersökningen ligger till grund för gemensamma prioriteringar och insatser från polisen och Södertälje kommun.

Enkätundersökningen genomförs genom postal- respektive webenkät till ett slumpmässigt urval av personer 16–85 år folkbokförda i Södertälje.

Insamlingen av enkätsvar pågår under våren och sommaren 2025.  

Grannsamverkan är en metod för att förebygga brott och otrygghet i bostadsområden. Metoden innebär att de boende ser över den egna bostadens skydd samt hjälper varandra att vaka över bostäderna och uppmärksammar vad som händer och sker i området.

Syftet är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brottslig verksamhet, såsom bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. Detta genom ökad uppmärksamhet från de boende i området och kunskap om hur man skyddar sig, vilket avskräcker och försvårar för tjuven.

För mer information mejla till sakerhet@sodertalje.se.

Läs mer om metoden, Samverkan mot brott på Grannsamverkan.se.

Vuxna som är ute och nattvandrar på gator och torg på kvällar och helger är ett viktigt inslag i det kommunala trygghetsarbetet. Vuxnas närvaro har en lugnande inverkan och många ungdomar uppskattar att möta människor som bryr sig.

Är du intresserad av nattvandring i Södertälje kommun, läs mer mer på Södertälje kommuns webbsida.

Områdesväktare

Områdesväktarnas uppdrag är att genomföra bevakning i Södertälje för att förebygga och förhindra brott samt öka tryggheten. De rapporterar vidare till kommunen eller tillkallar polis vid misstanke om brott. Väktarna arbetar både på dag- och kvällstid och arbetar uppsökande för att öka tryggheten på olika platser i kommunenen. Väktarna bär uniform och åker i en uppmärkt bil.

En väktare har inte samma befogenheter som en ordningsvakt, men kan ändå genom observationer, dialoger och rapporter väsentligt bidra till ökad säkerhet och trygghet.

Utöver förebyggande områdesbevakning åker väktaren även på inbrottslarm och kameralarm.

Ordningsvakter i centrala Södertälje

Södertälje kommun använder ordningsvakter som ronderar i centrala Södertälje under dagtid och kvällar, alla dagar på året. Ordningsvakternas uppgift är att öka tryggheten genom att prata och ta kontakt med människor som verkar och rör sig i områdena. De har också befogenhet att ingripa vid uppkomna ordningsstörningar.

För att ordningsvakterna ska kunna ingripa och exempelvis omhänderta eller avvisa personer så har kommunen ett ansökt om ett tillståndsområde från polisen. Här finns mer information om ordningsvakter:  På polisenes webbsida kan du läsa mer om, vad är en ordningsvakt och vad gör de?

Nedskräpning får konsekvenser i många led. Sammantaget bidrar nedskräpningen till miljöproblem, sanitära problem, stora kostnader för renhållning, ökad otrygghet och risk för ökad brottslighet.

Exempel på aktiviteter är ökad bevakning, underlättande för företagare att lämna avfall, riktlinjer för avfallshantering, riktlinjer för papperskorgar och askkoppar och ökade medel för att köpa in fler papperskorgar.