Anpassa

e-tjänster

sök

Informationspåverkan och desinformation

Nålar i olika färg på svart yta med trådar emellan

Uttrycket otillbörlig informationspåverkan fungerar som ett paraply för flera andra frågor.

Informationspåverkan handlar om att medvetet använda information för att påverka människors uppfattningar, beslut eller beteenden. Det kommer från främmande stat, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar som jobbar särskilt med frågan. Man kan då rikta sig mot hela samhället eller specifika grupper. Målet kan vara att: 

  • skapa splittring eller konflikter 
  • minska förtroendet för myndigheter och samhällsinstitutioner 
  • påverka opinioner eller demokratiska beslut 
  • desinformation är ofta ett verktyg inom informationspåverkan. 

Vad är desinformation? 

Desinformation är felaktig eller vilseledande information som sprids medvetet för att påverka människor. 

Varför finns det? Ofta för att skapa oro, förvirring eller misstro, eller att få människor att tänka och agera på ett visst sätt.  

Desinformation kan till exempel vara: 

  • falska nyheter eller rykten 
  • manipulerade bilder eller videor 
  • information som är vinklad eller ryckt ur sitt sammanhang 
  • påhittade citat eller falska avsändare: uttalanden som man påstår kommer från myndigheter, politiker eller experter – trots att de inte har sagts eller skrivits 
  • gamla händelser som presenteras som nya – äldre bilder, klipp eller nyheter som delas som om de vore aktuella, ofta i samband med en pågående händelse eller kris. 

I dag sprids desinformation ofta snabbt via sociala medier och andra digitala kanaler.  

Skillnad mellan desinformation och misinformation  expand_less expand_more
  • desinformation: falsk information som sprids medvetet och avsiktligt för att vilseleda 
  • misinformation: felaktig information som sprids utan avsikt, till exempel när någon delar något som visar sig vara fel  
Varför är det viktigt att känna till? expand_less expand_more

Desinformation och informationspåverkan kan påverka både individer och samhället i stort. Det kan skapa oro, minska tilliten mellan människor och göra samhället mer sårbart – särskilt vid kriser eller val. 

Att förstå vad begreppen betyder är ett första steg för att kunna vara källkritisk och inte bidra till spridning av felaktig information. 

Vanliga syften med att sprida desinformation och informationspåverkan expand_less expand_more
  • Skapa oro och förvirring. Vilseledande information kan få människor att känna sig otrygga och osäkra på vad som är sant. 
  • Minska tilliten i samhället. Påverkansförsök riktas ofta mot myndigheter, media eller andra samhällsfunktioner för att undergräva förtroendet. 
  • Påverka åsikter och beslut. Genom att sprida vinklad eller falsk information kan aktörer försöka påverka hur människor tycker, röstar eller agerar. 
Varför du behöver vara extra källkritisk i kris expand_less expand_more

Vid kriser sprids information snabbt och många söker svar samtidigt. Då ökar risken för rykten, felaktiga uppgifter och medveten desinformation. Var därför extra källkritisk vid kris:  

  • Information sprids snabbare än den hinner kontrolleras. 
  • Obekräftade uppgifter kan få stor spridning innan de hinner rättas. 
  • Starka känslor gör oss mer mottagliga. 
  • Oro och osäkerhet kan göra att vi delar information utan att kontrollera den ordentligt. 
  • Vissa vill påverka eller vilseleda 
  • Krislägen kan utnyttjas för att sprida desinformation och skapa förvirring eller misstro. 
Checklista – så kan du vara källkritisk expand_less expand_more
  • Stanna upp innan du delar: Ta några sekunder och fundera: verkar detta rimligt? 
  • Kontrollera vem som står bakom informationen. Är avsändaren trovärdig, som en myndighet eller etablerad aktör? 
  • Jämför och kontrollera om samma uppgifter finns hos fler pålitliga. 
  • Se upp med starka känslor: Innehåll som gör dig arg eller rädd är ofta utformat för att snabbt spridas. 
  • Gå till ursprungsinformationen: följ länkar och kontrollera var uppgiften kommer ifrån – inte bara var du såg den. 
Så känner du igen desinformation expand_less expand_more

Desinformation fångar ofta din uppmärksamhet och påverka dig snabbt. Typiska kännetecken är: 

  • Spelar på starka känslor. Informationen är ofta formulerad för att väcka rädsla, ilska eller stark upprördhet – känslor som gör att vi reagerar snabbt och delar vidare utan att kontrollera. 
  • Är vinklad eller lösryckt. Fakta kan presenteras ensidigt, ryckas ur sitt sammanhang eller kombineras på ett missvisande sätt för att ge en viss bild. 
  • Sprids snabbt i sociala medier. Inlägg kan få stor spridning på kort tid, ofta utan att vara verifierade. Kommentarer och delningar gör att informationen förstärks ytterligare. 
  • Riktar sig mot vissa grupper. Budskap anpassas ibland för att påverka specifika målgrupper, till exempel utifrån intressen, oro eller aktuella samhällsfrågor. 
Du är en del av Sveriges motståndskraft och psykologiska försvar expand_less expand_more

Sveriges motståndskraft bygger på att vi alla bidrar – inte bara myndigheter och samhällsfunktioner. Genom att vara källkritisk och medveten om informationspåverkan kan du vara med och skydda både dig själv och samhället. Det här kan du bidra med som invånare: 

  • Var källkritisk i vardagen. Genom att tänka efter, kontrollera källor och inte sprida osäker information vidare minskar du risken att desinformation får fäste. 
  • Dela rätt information från trovärdiga källor. Att sprida bekräftad information från till exempel myndigheter och kommuner bidrar till att fler får tillgång till rätt fakta. 
  • Stå emot försök att skapa splittring. Genom att vara medveten om hur information kan användas för att påverka och skapa motsättningar kan du bidra till att stärka tilliten i samhället. 
Konkreta fall – exempel på desinformation expand_less expand_more

Kampanjer riktade mot socialtjänsten 

  • I Sverige har det spridits uppgifter om att socialtjänsten systematiskt tar barn från familjer utan grund. Uppgifterna har ofta varit felaktiga eller kraftigt vinklade och spridits i sociala medier, ibland även från konton utanför Sverige. Syftet har varit att skapa oro, ilska och misstro mot myndigheter.