Radon

Här hittar du bland annat information om hur och varför man ska mäta radon. På kartan här ovanför kan du se hur mycket markradon som finns i olika områden i kommunen.

Det kan antingen röra sig om ett låg- mellan- eller högriskområde. Oavsett område ska man alltid mäta radon med jämna mellanrum. Även i ett så kallat lågriskområde (gulmarkerat) kan halten radon inomhus vara så pass hög att det utgör en hälsorisk.

Radon i marken

Radon bildas naturligt i all berggrund som innehåller uran. Vissa
bergarter, som granit och skiffer, innehåller mer radon än andra. Vill du veta mer om radon i marken där du bor kan du kika på kommunens markradonkarta

Radon i vattnet

Vatten från kallkällor samt bergborrade brunnar kan innehålla högre halter av radon. Det är ovanligt att kommunalt hushållsvatten innehåller höga halter av radon. På livsmedelsverkets webbsida hittar du bland annat råd om hur du kan sänka halten radon i vattnet.

Radon i byggmaterial

Allt byggnadsmaterial av sten avger radon. Det rör det sig dock normalt om lägre halter. Ett undantag är blåbetong som är ett alunskifferbaserat byggmaterial som användes mellan 1929 och 1975. Blåbetong kan ge upphov till mycket höga halter radon, särskilt när luftväxlingen är dålig. 

 

Radongasen bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Även radonet sönderfaller och bildar då så kallade radondöttrar. Radondöttrarna är inte gaser utan fasta ämnen som kan fastna på dammpartiklar och tobaksrök i luften. Vid inandning kommer en del att stanna i luftvägarna. 

Radondöttrarna utsänder alfastrålning, som har hög energi men kort räckvidd. Cellerna i slemhinnan närmast de radioaktiva partiklarna är de som i första hand skadas av strålningen. Det är väl känt att alfastrålning ger upphov till mutationer och andra DNA-skador, vilka i sin tur kan leda till cancer. Radon orsakar däremot inte andningsbesvär som astma.

Radon i bostäder orsakar ca 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket motsvarar ungefär 15 procent av alla lungcancerfall. Det finns en samverkanseffekt mellan tobaksrökning och radon i inomhusluft. Du kan läsa mer om radonets hälsorisker på strålsäkerhetsmyndighetens webbsida.

Mätningar är det enda sättet att ta reda på om det förekommer höga halter radon i ett hus. Nedan finner du infomation om hur en mätning går till.

Beställ spårfilmsdosor 

Beställ ett mätpaket med spårfilmsdosor direkt från ett ackrediterat analyslaboratorium. Du hittar förslag på ackrediterade (kvalitetssäkrade) laboratorier på swedacs webbsida. Några av laboratorierna åtar sig att vid luftmätningar sätta ut dosor och därefter analysera dem, vilket är ett väsentligt dyrare alternativ än att själv sätta ut dosor och sedan skicka in dem för analys. 

Om ni väljer att placera ut dosor själva är det viktigt att du läser igenom den medföljande metodbeskrivningen noga för att resultatet ska bli korrekt. Observera att mätmetoden ser olika ut för villor och flerbostadshus. 

Mäta radon i ett flerbostadshus

  • Mätning ska ske i alla bostäder med markkontakt.
  • Mätning ska ske i minst 20 procent av de bostäder som inte har markkontakt.
  • Mätning ska ske i minst en bostad per våningsplan. 
  • Lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt bör väljas.
  • Placera två dosor i varje bostad. En i sovrummet och en i vardagsrummet. I enrumslägenheter placeras två dosor i samma rum.
  • Mätningen ska ske mellan den 1 oktober och 30 april och pågå under minst 60 dagar och upp till 90 dagar.

För mer information se strålsäkerhetsmyndighetens webbsida.

Mäta radon i ett enbostadshus 

En mätning ska innehålla minst två dosor och minst en dosa per varje våningsplan där det finns bostadsrum. Som bostadsrum räknas vardagsrum och sovrum. Mätningen ska ske mellan den 1 oktober och 30 april och pågå under minst 60 dagar.

Det går även att göra en så kallad korttidsmätning som fungerar som en rådgivande mätning i samband med bostadsköp. Mätningen pågår då under två veckor. Normalt tar det cirka två veckor från beställning till analyssvar. Men korttidsmätningar har så stora mätosäkerheter att de alltid bör kompletteras med en långtidsmätning.

För mer information se strålsäkerhetsmyndighetens webbsida.

Mäta radon på en arbetsplats

Det finns en metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser att hämta på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida. 

För att ta reda på hur mycket radon som finns i dricksvattnet krävs en vattenanalys. Beställ ett mätpaket direkt från ett ackrediterat laboratorium.  Du hittar förslag på ackrediterade (kvalitetssäkrade) laboratorier på swedacs webbsida. Radon är en gas som har blandat sig med vattnet och därför är det väldigt viktigt att du gör rätt när du tar dina vattenprover för att resultatet ska bli tillförlitligt. Följ därför laboratoriets instruktioner noga.

Miljökontoret rekommenderar att man mäter radon om:

  • det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen.
  • det har genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten.
  • om det utförts sprängningar eller omfattande byggarbeten i närheten.
  • regelbundet efter att man vidtagit åtgärder på grund av höga radonvärden. Syftet är att kontrollera att åtgärden fortfarande har avsedd effekt.

I vatten är det bra att mäta radonhalten:

  • efter att brunnen varit i drift under en tid.
  • om man misstänker att det blivit nya sprickor i marken eller i brunnens sidor.
  • om det utförts sprängningsarbeten eller omfattande byggarbeten i närheten.
  • regelbundet efter att man vidtagit åtgärder på grund av höga värden i syftet att kontrollera att åtgärden fortfarande har avsedd effekt.

Den nationella referensnivån för radon i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde är 200 Bq. Referensnivån får överskridas, men detta är olämpligt. 

Vid nybyggnation gäller ett gränsvärde på 200 Bq. Gränsvärdet får inte överskridas. 

Gränsvärdet för radon i dricksvatten är att halten ska vara lägre än 100 becquerel per liter vatten, 100 Bq/l. Mellan 100 och 1000 räknas vattnet som tjänligt, och är halten mer än 1000 becquerel per liter vatten är vattnet otjänligt.

Fastighetsägaren har ett ansvar att optimera strålskyddet. Detta innebär att fastighetsägaren ska vidta åtgärder för att få ner halten radon så mycket som möjligt. Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på ytterligare åtgärder oavsett om radonhalten överskrider 200 Bq eller inte. Vid en bedömning tar tillsynsmyndigheten hänsyn till befintlig teknisk kunskap samt ekonomiska och samhälleliga faktorer. 

För mer information om gräns- och referensvärden se strålsäkerhetsmyndighetens webbsida.

För att ta reda på var radonet kommer ifrån och vilka åtgärder som krävs behöver du normalt anlita en konsult. Svensk Radonförening har en söktjänst som hjälper dig att hitta kompetens inom radonsanering.

Det går att söka bidrag för radonsanering i villor. Läs mer på boverkets webbplats.

Vill du ha uppgifter om halten radon i en byggnad kan du kontakta miljökontoret. Ange fastighetsbeteckningen eller gatuadressen för att underlätta handläggningen. Vi har enbart tillgång till mätprotokoll som blivit inskickade till miljökontoret.

För att förbättra folkhälsan antog riksdagen 16 nationella miljömål 1999, varav ett är "God bebyggd miljö". Ett av delmålen är att samtliga bostäder i landet till år 2020 ska ha en radonhalt som inte överstiger 200 becquerel per kubikmeter luft (200 Bq/m3). För att Södertälje kommun ska kunna uppnå delmålet begär miljökontoret in resultat av mätningar från alla flerbostadshus i kommunen.

 

Är du ägare av ett flerbostadshus kan du använda vår e-tjänst för rapportering av radonnivåer. 

Är du ägare av ett enbostadshus eller fritidshus kan du maila resultatet till miljotillsynen@sodertalje.se