Ordlista samhällsbyggnadsprocessen

Denna ordlista samlar centrala begrepp som används inom samhällsbyggnadsprocessen i Södertälje kommun. Här hittar du definitioner och förklaringar som gör det enklare att tolka dokument och beslut inom området.

Allmän plats expand_less expand_more

Är ett område som är till gängligt för allmänheten och som vi äger, exempel torg, gator, parker samt gång- och cykelvägar.

Avsöndring expand_less expand_more

Var en privat jorddelning på 1800-talet och avskaffades 1927. Avsöndrade gränser är inte lagligen bestämda och kan ha olika kvalitet. Om man ska göra en lantmäteriförrättning måste en fastighetsbestämning göras innan förrättningen kan genomföras.

Bruttoarea, BTA expand_less expand_more

Är summan av alla våningsplans area. BTA begränsas av väggarnas utsida. I bruttoarean räknas bland annat mellanvåning (entresol) in.

Byggherre expand_less expand_more

Är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Byggnadsarea expand_less expand_more

Area som en byggnad tar upp på marken, inklusive utkragar, byggnadsdelar som väsentligt påverkar hur underliggande mark kan användas (taksprång, balkong, burspråk, skärmtak etc).

Egenskapsbestämmelse expand_less expand_more

En detaljplan styr ofta hur ny bebyggelse får utformas genom så kallade egenskapsbestämmelser. Egenskaps bestämmel ser styr exempelvis placering av byggnadskroppar samt höjd och storlek på ny bebyggelse.

Exploateringsavtal expand_less expand_more

Avtal om genomförande av detaljplan när vi inte äger marken. Ersätter intentionsavtalet innan detaljplanen antas. 

Fastighet expand_less expand_more

Är ett eller flera avgränsade om-råden på marken. Till en fastighet  kan höra byggnader, skog, vatten med mera. All mark i landet är  indelad i fastigheter och alla har en särskild beteckning inom kommunen till exempel Berga 1:8  
i Lyckeby kommun.

Förhandsbesked expand_less expand_more

Du kan begära förhandsbesked om det råder oklara förut sättningar om vilka möjligheter det finns att bygga eller dela din fastighet. Förhandsbesked kan inte ges muntligen utan kräver ett myndighetsbeslut.

Gatukostnadsersättning expand_less expand_more

Enligt plan- och bygglagen har vi rätt att ta ut vissa kostnader, till exempel för att vi bygger gator i ett exploateringsområde, när en detaljplan ska genomföras.

Gemensamhetsanläggning expand_less expand_more

Ska tillgodose gemensamma  behov för flera fastigheter till  exempel väg, parkering, grönområden och VA-ledningar. Gemensamhetsanläggning bildas genom anläggningsförrättning av lant mäterimyndigheten. 

Genomförandeavtal expand_less expand_more

Genomförandeavtal är ett samlingsnamn för exploateringsavtal och markanvisningsavtal.

Granskning expand_less expand_more

Är det andra och sista tillfället fastighetsägaren, myndigheter  och andra berörda kan lämna synpunkter på förslaget till en ny detaljplan. Granskningen pågår i cirka sex veckor.

Huvudmannaskap expand_less expand_more

Vi är i regel huvudman för allmän plats. Vi bekostar och har ansvar  för att anlägga den allmänna platsen. Vi ansvarar även för  drift och underhåll. Men vi kan dock bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt  för en eller flera allmänna platser i detaljplanen.

Inteckning expand_less expand_more

Är en inskrivning av ett belopp i fastigheten som kan pantsättas. Görs i fastighetsregis tret efter beslut av fastighetsinskrivning om inteckning. Som bevis för  inteckningen får den som gör denna ett datapantbrev eller ett pantbrev i pappersform som kan pantsättas. Pantbrevet är en säkerhet för panthavaren för  fordringar denne har mot fastighets ägaren.

Intentionsavtal (optionsavtal) expand_less expand_more

Du ges option att inom viss tid  förhandla med oss om köp av mark och andra genomförandefrågor. Avtalet ersätts med ett genom förandeavtal innan  detalj planen antas.

Kommunallagen expand_less expand_more

Kommuner måste följa kommu-nallagens regler. I lagen ingår bland annat förbud mot att ge  understöd till enskild utan stöd  av lag, likställighetsprincipen samt förbud att ge individuellt riktat näringslivsstöd om det inte finns synnerliga skäl.

Kontrollplan expand_less expand_more

Är en checklista som talar om  vad som ska kontrolleras, vem som ska kontrollera, hur och när kontrollen ska göras, mot vad kontrollens resultat ska jämföras och på vilket sätt resultatet ska redovisas.

Kvartersmark expand_less expand_more

Är all mark som inte är allmän plats (se ovan), exempelvis bostäder, handel och industri.

Köpeavtal expand_less expand_more

Reglerar villkoren för mark överlåtelser mellan bygg herren och kommunen.

Laga kraft expand_less expand_more

Att en detaljplan har vunnit laga kraft betyder att den har blivit juridiskt bindande, det vill säga att den börjar gälla. En ny detaljplan blir juridiskt bindande efter antingen fyra veckor från det att detaljplanen har antagits politiskt eller efter det att en eventuell överklagandeprocess i domstol har avslutats.

Lagfart expand_less expand_more

Den som köper en fastighet ska inom tre månader göra en ansökan om lagfart för att registrera att man är ägare. Efter Fastighetsinskrivningens beslut om ägarförändringen (beviljande av lagfart) registreras ägare av fastigheter i  
Lant mäteriets Fastighetsregister.

Lantmäteriförrättning expand_less expand_more

Är alla de arbeten som utförs när fastigheter eller rättigheter till fastigheter bildas, ändras eller ska samverka om gemensamma behov med mera. En förrättning ska du skriftligen ansöka om hos Lantmäteriet.

Ledningsrätt expand_less expand_more

Tillhör den fysiska eller juridiska person som äger ledningen. Ledningsrätt finns för bland annat ledning som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål, koncessionspliktig elektrisk starkströmsledning och vatten- eller avloppsledning.

LOD expand_less expand_more

Betyder Lokalt Omhändertagande av Dagvatten och innebär att regnvatten ska tas om hand och infiltreras på den egna fastigheten.

LOU expand_less expand_more

Lagen om offentlig upphandling innebär att vi måste följa gällande upphandlingsregler som bygger på EU-direktiv när vi exempelvis ska upphandla bygg entreprenad.

Lägeskontroll expand_less expand_more

Är en kontroll av att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning är placerad på rätt ställe. Vi kontrollerar även om byggnadens storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med givet bygglov.

Markanvisning expand_less expand_more

Är en överenskommelse mellan  kommunen och en byggherre. Byggherren har ensamrätt under en begränsad tid att förhandla med  oss om hur ett kommunalt markområde ska bebyggas.

Markanvisningsavtal expand_less expand_more

Är ett avtal om genomförande  av detaljplan när vi säljer kommunal mark till en exploatör.  Ersätter intentionsavtalet innan detalj planen antas.

Markanvändning expand_less expand_more

Med markanvändning menas vilken typ av funktion och verksamhet ett markområde får användas till. Exempel på markanvändningar är bostad, gata, industri, natur, handel, skola, parkering och kontor. Om det finns en detaljplan styr den vilken markanvändning som är tillåten på fastighet.

Marknadsvärde expand_less expand_more

Vi säljer mark till marknadsmässiga priser genom anbud eller värdering baserad på byggrätten i detaljplan.

Markplanering expand_less expand_more

Är när markens höjdläge ändras efter ett byggnadsverk har utförts på tomten.

Markupplåtelse expand_less expand_more

Vi kan upplåta mark tillfälligt och tidsbegränsat om det är lämp-ligt på platsen och överensstämmer med våra planer för området. Vi skriver nyttjanderättsavtal  
och tar ut en marknadsmässig kostnad för detta.

Marköverlåtelse expand_less expand_more

En marköverlåtelse sker när marken byter ägare.

Planbesked expand_less expand_more

Är ett tidigt ställningstagande till hur vi ser på ett exploateringsförslag. Du skickar in en ansökan där du beskriver ditt förslag. Inom fyra månader från det att ansökan är komplett ska vi lämna besked.

Planrisk expand_less expand_more

Är hur stor risk det är att ett förslag till ny detaljplan överklagas

Samfällighet expand_less expand_more

Är mark eller vatten område som gemensamt hör till flera fastigheter.

Samråd expand_less expand_more

Är det första tillfället fastighets-ägaren, myndigheter och andra berörda kan lämna synpunkter på förslaget till en ny detaljplan. Samrådet pågår i cirka sex veckor.

Servitut expand_less expand_more

Ger en fastighet rätt att använda  en annan fastighet, till exempel utfartsväg eller att dra fram ledningar på annan fastighet. Ett servitut är knutet till fastigheten och inte till ägaren, och har inget slutdatum.

Tekniskt samråd expand_less expand_more

Är ett möte som hålls mellan byggnadsnämnden och byggherre efter lov har beviljats för sökt åtgärd. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras samt förslag till kontrollplan.

Tomträtt expand_less expand_more

Innebär att någon har rätt att nyttja en fastighet, tomt, utan att äga den, men på liknande villkor som om man äger. Ägaren, en kommun eller staten, hyr ut fastig-heten under lång tid.

Utstakning eller utsättning expand_less expand_more

Innebär att det som finns inritat  på situationsplanen märks ut på marken, det vill säga var den planerade åtgärden kommer att hamna på tomten. 

Öppenarea expand_less expand_more

Är ytor för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad som är helt eller delvis öppna och anordnade.

Överklagan expand_less expand_more

Både bygglov, lantmäteriförrättningar, detaljplaner, avtal om köp av kommunal mark och upphandlingar vid kommunala byggentreprenader kan överklagas. Alla överklaganden leder till att handläggningstiden blir längre.