Planering

När vi planerar hur vi ska använda vår mark och vårt vatten i kommunen sker detta genom en process som sammanväger enskilda och allmänna intressen. På denna sida kan du hålla dig informerad om pågående planer, se vilka som är öppna för synpunkter och hitta gällande planer för ditt område.

Watch the film with english subtitles here. 

I ett detaljplanearbete prövas önskad användning genom utredningar, undersökningar och liknande utifrån plan- och bygglagen. Ett positivt planbesked eller påbörjat detaljplanearbete garanterar inte att detaljplanen antas eller vinner laga kraft. För att få bygglov måste det du bygger stämma överens med detaljplanen. Se mer om processen i filmen ovan eller läs under fliken "planprocessen" längre ner på sidan.

Planprocessen

Planprocessens hållplatser slut.jpg

Planarbetet startar

Planprocessen kan börja på olika sätt. Men för att processen ska gå så smidigt som möjligt är det bra om du har en tydlig och genomtänkt idé. En markägare eller byggherre vill bygga bostäder och presenterar sin idé för oss. Det kan också vara tjänstemän på kommunen som tar initiativet till en detaljplan för att vi behöver bygga en skola eller en ny väg i ett område.

Vi stämmer av förslaget mot de nationella och kommunala riktlinjer som finns, och mot vår översiktsplan Framtid Södertälje. Sedan tar stadsbyggnadsnämnden beslut om ett planuppdrag, det vill säga att vi ska ta fram en plan.

Nästa steg är att du tar fram skisser och ritningar. Många gånger behöver vi utreda olika saker, exempelvis buller, risker och skyddsavstånd. Utredningarna görs oftast med hjälp av konsulter och är många gånger en del i planarbetet. Utredningarna ingår då i kostnaden för detaljplanen.

Det är många som vill bygga i Södertälje, så det är inte säkert att vi kan börja arbeta med detsamma med din detaljplan. Vi meddelar dig om och när vi kan börja med arbetet och när vi beräknas vara klara. Det kallas planbesked.

Ett första planförslag

När alla underlag och de utredningar som behövs göras är klara, sammanställer en av våra planarkitekter planhandlingarna. Det kan exempelvis vara en plankarta med bestämmelser, planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning och ibland även en miljökonsekvensbeskrivning. Dessa dokument skickar vi till exempelvis länsstyrelsen, andra kommuner, andra kontor, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende, myndigheter och sakägare, det vill säga de som påverkas av förslaget till ny detaljplan. Detta kallas för samråd.

Samråd

Ett samråd pågår vanligtvis i fyra–sex veckor. Men om det är en stor och komplicerad plan kan samrådet pågå längre än så.

Under samrådet har exempelvis länsstyrelsen, andra kommuner, andra kontor, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende, myndigheter och sakägare, det vill säga de som påverkas av förslaget till ny detaljplan, möjlighet att lämna sina synpunkter på förslaget till ny detaljplan.

Ibland har vi ett samrådsmöte eller ett öppet hus, andra gånger kan du som är intresserad titta på detaljplanen i stadshuset på Nyköpingsvägen 26 eller på vår webbplats, www.sodertalje.se. De som är direkt berörda av detaljplanen får ett brev med information om förslaget. Vi annonserar även i någon av lokaltidningarna.

Du som vill påverka detaljplanen och lämna synpunkter ska göra det skriftligt under samrådstiden.

Samrådsredogörelse, vi reviderar förslaget

När samrådstiden är slut sammanställer planarkitekten de synpunkter och yttranden som vi har fått in till en samrådsredogörelse. Planarkitekten arbetar sedan om förslaget, ibland behöver vi göra nya utredningar eller kompletteringar.

Granskning

Nu ställs förslaget ut för granskning. Den pågår vanligtvis i fyra–sex veckor. Men om det är en stor och komplicerad plan kan granskningen pågå längre än så.

Under granskningen har exempelvis länsstyrelsen, andra kommuner, andra kontor, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende, myndigheter och sakägare, det vill säga de som påverkas av förslaget till ny detaljplan, möjlighet att lämna sina synpunkter på förslaget till ny detaljplan. Precis som under samrådet finns planen i stadshuset på Nyköpingsvägen 26 eller på vår webbplats, www.sodertalje.se. De som är direkt berörda av detaljplanen får ett brev med information om förslaget. Vi annonserar även i någon av lokaltidningarna.

Du som vill påverka detaljplanen och lämna synpunkter ska göra det skriftligt under granskningstiden.

Granskningsutlåtande, vi reviderar förslaget

När granskningstiden är slut sammanställer planarkitekten de synpunkter och yttranden som vi har fått in till ett granskningsutlåtande. Planarkitekten arbetar om förslaget en sista gång. 

Antagande

Stadsbyggnadsnämnden eller kommundelsnämnden tar beslut om att anta detaljplanen. I vissa fall kan stadsbyggnadsnämnden eller kommundelsnämnden godkänna planförslaget och därefter överlämna planen till kommunfullmäktige för beslut om antagande.

Överklagande

Om du är sakägare och tycker att vi inte har tagit hänsyn till dina skriftliga synpunkter som du har lämnat under samråds- och granskningstiden, kan du överklaga vårt beslut att anta detaljplanen.

Mark- och miljödomstolen prövar om du har rätt att klaga, om planen har hanterats på rätt sätt och själva sakfrågan. Det beslut mark- och miljödomstolen kommer fram till börjar gälla tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått beslutet – om ingen överklagar domstolens beslut. Om du överklagar planen igen går ärendet vidare till Mark- och övermiljödomstolen. För att ärendet ska tas upp krävs att domstolen ger prövningstillstånd.

Laga kraft

Om ingen överklagar detaljplanen vinner den laga kraft, den börjar alltså gälla, tre veckor efter att protokollet från kommunfullmäktige har justerats.

Plantaxa och planavgift

Enligt plan- och bygglagen får en kommun ta ut avgifter av privatpersoner, företag och andra intressenter som får nya byggrätter i en detaljplan.

Södertälje kommun strävar i första hand efter att teckna planavtal med exploatörer för att specificera betalningsvillkor och parternas övriga åtaganden. Inom stora planområden är alla fastighetsägare och föreningar potentiella intressenter. Att teckna planavtal med många intressenter är inte praktiskt genomförbart varför kommunen i dessa fall väljer att ta ut plankostnaden i efterskott så kallad planavgift som tas ut i samband med bygglovsprövning.

Där kommunen successivt bygger ut vatten- och avloppsnätet och ökar byggrätter i detaljplaner för att underlätta permanentbosättning, tar kommunen alltid ut plankostnaderna med planavgift som bestäms enligt en av kommunfullmäktige fastställd taxa. Planavgiften täcker en större del av de av kommunen tidigare nedlagda kostnaderna för planarbetet och är liksom bygglovavgiften proportionerlig till den ansökta åtgärdens storlek.

Planavgift

Planavgifter gäller enbart för detaljplaner som har tagits fram med stöd av PBL, dvs. from 1987. Tidigare framtagna byggnadsplaner och stadsplaner genererar inga planavgifter. Om avgiften inte reglerats genom ett planavtal, kommer planavgiften att tas ut i samband med bygglov. Planavgiften betalas av den eller de som har nytta av detaljplanen. Planavgiften för gällande detaljplaner ska motsvara nämndens självkostnad för arbetet och beräknas på samma sätt som avgiften enligt avtal, det vill säga, med utgångspunkt från den arbetstid som krävs, genomsnittlig timkostnad samt nämndens övriga omkostnader för arbetet (utredningskostnader, konsulter m.m.).

Om en detaljplan eller områdesbestämmelse berör flera parter som har nytta av planen (t.ex. flera fastighetsägare) fördelas planavgiften schablonmässigt mellan dem i förhallande till deras nytta av planen eller enligt vad de sinsemellan överenskommit. Principen för fördelning av avgift mellan flera parter ska vara densamma oavsett om parterna betalar planavgift vid olika tidpunkter eller om några parter erlägger avgift enligt avtal medan andra betalar planavgift for gällande detaljplaner.

Om en gällande detaljplan har upprättats utan planavtal och gäller mark som kommunen äger och avser upplåta/överlåta till en eller flera byggherrar, ska avgiften erläggas till nämnden vid tiden för kommunens markanvisning eller senast vid bygglov.