Anpassa

e-tjänster

sök

Kringelstugan - 1885

Porten in till gården vid Margaretha Strömsteds bostadshus . Kopia av målning från 1885. Signerad A.V. Huldt.

Kringelstugan är ett knuttimrat trähus från 1700-talet som tidigare stod på gården nr 186 vid Turingegatan 14 i Södertälje. Huset var en del av en större gårdsmiljö, där det låg inne på gården bakom ett större gathus. Kringelstugan består av ett rum med eldstad och en liten förstuga, och användes troligen som bostad för en ensamstående dotter till ägaren eller som uthyrningsbostad. Våren 1961 flyttades stugan till Torekällberget för att ge plats åt en parkering. De övriga byggnaderna på gården revs.

Karta kringelstugan webb.jpg

Wahlströms stadskarta över Södertälje, med röd markering där huset har stått.

webb Tb_GGr10388.jpg

Det större bostadshuset låg längs Turingegatan. Kanske är det systrarna och gårdsägarna Amalia och Adelaide som står framför huset. Tyvärr har vi ingen bild på innergården och Kringelstugan. Fototid: Tidigt 1900-tal.  Fotograf: okänd.

Läs mer

Kringelstugans historia expand_less expand_more
På tomten fanns tre byggnader: ett större gathus med två rum, förstuga och kontor, Kringelstugan med ett boningsrum och eldstad, samt ett uthus med vedbodar och plats för kreatur. Kringelstugan är byggt i furu, klätt med brädpanel och har tegeltak. Det är enkelt men robust, med vind och bjälklag, och har bevarats i stort sett i sitt ursprungliga skick.

Tomtkarta, Turingegatan 14, 1895. Kringelstugan är det lilla huset mellan de andra två. 


Kringelbagerskorna Strömstedt

Namnet Kringelstugan kommer från kringelbagerskan Margareta Christina Strömstedt, som ägde gården 1885. Hon var svägerska till den kända kringelbagerskan Anna Carolina Grewesmühl och blev själv verksam inom samma yrke. Tillsammans med sina döttrar Amalia och Adelaide (”Ädel”) bakade hon de klassiska Södertäljekringlorna. Döttrarna växte upp med hantverket och blev så småningom själva kringelbagerskor. Till sin hjälp hade de kringelgummor som sålde kringlorna ute på stadens gator.

Folkräkningar visar att Margareta bodde på gården tillsammans med sina döttrar och en piga. Efter hennes död tog Amalia och Adelaide över både gården och bageriverksamheten. I början av 1900-talet titulerades de som gårdsägare, och omkring 1930 står Adelaide fortfarande som ägare och arbetsgivare inom bagerinäringen. Det tyder på att verksamheten levde kvar långt in på 1900-talet.

Gårdshuset beskrivs som ett bostadshus. Vem som bodde i själva Kringelstugan år 1885 är inte helt klarlagt. Det kan ha varit den yngre systern Adelaide, som står som familj 2 i bouppteckningen, eller en inneboende som vi inte känner till. Vi vet att familjen hade inneboende under senare tid.

 

Flytten till Torekällberget

När Kringelstugans ursprungliga tomt skulle göras om till parkeringsplats 1961, beslutades det att bevara huset genom att flytta det till Torekällberget. Endast Kringelstugan räddades, de övriga byggnaderna på gården revs. Idag står huset som ett minne över Södertäljes hantverkshistoria och de kvinnor som med sina kringlor satte staden på kartan.

 

Om kringelbagerskor expand_less expand_more

Kringelgummor webb.png

Vykort på Kringelgummor. De framställdes ofta som karikatyrer i skämtteckningar och på vykort.

 

Under 1800-talet passerade många resenärer genom Södertälje – via landsvägen, kanalen och från 1860-talet även med järnväg. Att sälja kringlor till förbipasserande blev en viktig inkomstkälla för många kvinnor i staden.

Södertäljekringlor började uppmärksammas redan på 1830-talet, men traditionen är äldre än så – exakt hur långt tillbaka den sträcker sig vet vi inte. På 1840-talet fanns ett tjugotal bagare i staden, främst kvinnor, som bakade och sålde kringlor.

Kringlorna bakades i hemmen, och bagerskorna var mycket noga med att hålla sina recept hemliga. När ingredienserna vägdes upp fick endast bagerskan själv vara närvarande. Recepten gick i arv inom familjen eller såldes vidare.

Det fanns två typer av kringlor. De så kallade "sudna" kringlorna kokades i vatten tills de flöt upp till ytan. Dessa var enklare att tillverka än de gyllenbruna, ugnsgräddade kringlorna. För att baka sudna kringlor krävdes bara en gryta med vatten och en eldstad.

Ibland sålde bagerskorna sina kringlor själva, men ofta anlitade de så kallade kringelgummor som sålde åt dem. Fram till slutet av 1800-talet såldes kringlorna främst i strutar. Kringelgummorna höll till där folk rörde sig – vid torget, kanalbåtarna, järnvägsstationen och badparken. Sommaren var högsäsong, då många sommargäster besökte staden.

Konkurrensen var hård. Eftersom alla sålde liknande varor gällde det att vara först på plats och synas. Kringelgummorna blev kända för sin påstridighet och avbildades ofta som karikatyrer på vykort och i skämtteckningar.

Efter första världskriget började även kringelpojkar sälja kringlor, som då såldes i påsar i stället för i strut.

In English

Södertälje pretzels expand_less expand_more

Kringelgummor webb.png

Postcard of pretzel saleswomen.

 

This cottage is from Turingegatan 14 in Södertälje and dates from the 18th century. The house was owned by Margareta Strömstedt who was one of Södertälje’s most famous pretzel bakers. Strömstedt ran the bakery business with her daughters.

The pretzel bakers usually baked their pretzels in the homes. They were careful to keep their recipes a secret. The recipes were inherited or sold.

Margareta employed sales women who sold pretzels in the city. The sales women were usually at the square and in the park. Or by the canal boats and at the train station where many people passed by. The pretzels were sold in paper cones. Summer was the high season when all of the summer guests came to town. The competition was fierce and the sales women were known to be insistent.

kringelstugan.jpg

Strömstedska bostadshuset. Kopia av målning från 1885. Signerad A.V. Huldt. Huset som står på Torekällberget står innanför planket på gården.