Kvarnen

Kvarnen har blivit en symbol för Torekällberget och syns vida omkring. Den är en kopia av Nora kvarn från Mörkö. Den ursprungliga kvarnen flyttades till Torekällberget 1929. Den brann 1989 men återuppbyggdes

Redan på stenåldern fanns handkvarnar som användes för att mala med. Med tiden ersattes handkraften av vatten- eller vindkraft. Nora kvarn är en s k hättkvarn eller holländare. Kvarntypen är känd sedan 1600-talet. Hela taket kan vridas och vingarna ställas så att vinden nyttjas på bästa vis

Bönderna på Mörkö hade långt till närmaste kvarn och resan dit tog dyrbar tid från det dagliga arbetet. Det fanns behov av en kvarn på själva ön och därför uppfördes Nora kvarn på 1870-talet. Den användes fram till mitten av 1920-talet och den siste mjölnaren hette Kalle Öberg.

Kvarnen var en tullkvarn vilket betyder att bönder och torpare betalade för att få sin spannmål mald. En viss mängd av säden togs som tull av mjölnaren. Kvarnen fungerade också som en skvallercentral. Bönderna tog med mat och dryck och medan man väntade på sin tur kunde det gå livat till i kvarnkammaren.Detrådde strikt turordning och därifrån har vi uttrycket ”först till kvarn får först mala”.  

Kvarnen var en bullrig, dammig och farlig arbetsplats. Vinden är nyckfull och det gällde att mala medan det blåste, även om det var natt. Enligt folktron såg kvarntomten till att väcka mjölnaren om han föll i sömn