Lilla Bellevue- konditori

Villa Bellevue ritades av arkitekten Ernst Jacobsson, och troligen ritade han även Lilla Bellevue. Han ritade husen åt hovkonditor August Davidsson från Stockholm. Davidsson hade förälskat sig i Södertälje som badgäst och ville bygga ett hus åt sig i staden. Villa Bellevue byggdes 1871 och Lilla Bellevue byggdes några år senare som ett annex till villan. Båda husen låg på en tomt i Nedre Badparken i Södertälje. 

Lilla Bellevue var inte vinterbonat, utan rymde två sommarboenden med ingång från var sin gavel. Vid norra gaveln fanns en påkostad veranda som låg ut mot centrala Badparken.

1900-tal

Under andra världskriget uppläts paviljongen till nödbostäder och fungerade som det fram till mitten av 1960-talet då huset övergavs.

Flytten till Torekällberget och renoveringen

Verandan från Lilla Bellevue flyttades till Torekällberget 1967 i samband med att Oxbacksleden byggdes, medan resten av huset revs. Väl på plats på Torekällberget byggdes ett nytt hus till verandan.

Serveringsdisk, skänk och en del av lamporna i salen är från Stora Konditoriet vid Järnagatan.

Museet visar huset som ett konditori under sent 1800-tal. Väggarna har fått en bröstningspanel och tapetseras med en limfärgstapet i nyrokokomönster. Serveringsdisk och hyllor har målats om och försetts med marmorskivor. Hyllan bakom har återfått sina speglar. Armaturerna från Stora konditoriet har kompletterats med nya. Golvet har målats med linoljefernissa, vilket var vanligt under sent 1800-tal. 

Bild på Scweizeri Paradiset på 1860-talet. Fotograf: C.G. Nyblaeus.
I Mälarhamnen fanns flera caféer som riktade sig till badgäster. Schweizeriet Paradiset serverade bakverk, kaffe och punsch. Caféet hade även en populär kägelbana. Stället bytte senare namn till ”Tivoli Restaurant”.

Södertäljes bad- och kuranläggning inrättades år 1848. Det blev inledningen på en nästan hundraårig badortsepok i Södertälje. Turistverksamheten bidrog till ett rikt kulturellt liv i staden, inte minst under somrarna. I staden inrättades hotell, kaféer, schweizerier, konditorier och restauranger.
Konditorierna var ofta inredda i ljusa färger i sirlig nyrokoko med serveringsdiskar, marmor, och förgyllningar. På konditorierna serverades bakelser, wienerbröd och kaffe.

Konditorier var under 1800-talet offentliga platser som borgerliga kvinnor kunde besöka utan manligt sällskap. Gradvis under 1800-talet och början av 1900-talet utökade den borgerliga kvinnan sitt utrymme utanför hemmen. De tänjde långsamt på gränserna för vad de fick göra, var de fick vara och med vem. Förutom konditorier kom varuhus, butiker, tehus och museer att bli nya platser utanför hemmen där de borgerliga kvinnorna rörde sig utan manligt sällskap.