Barn som far illa

Du kan vara anonym men det bästa är om du uppger ditt namn. Då kan du komplettera uppgifterna senare om det skulle behövas. En anonym anmälan är alltid svagare än en anmälan där någon person står för uppgifterna. När du som privatperson ringer till vår mottagning för att göra en orosanmälan kan du bara vara anonym om du inte presenterar dig.

Tänk alltså på att inte tala om ditt namn när du ringer om du vill göra en anonym anmälan. 

Du kan ringa och samråda med oss som arbetar i mottagningsgruppen på socialtjänstens barn- och ungdom på telefonnummer 08-523 038 08. Vid akuta ärenden på kvällar och helger kan du kontakta polisen eller ringa socialjouren på telefonnummer 08-523 038 70.

Så här går det till att anmäla att ett barn far illa:

1. Ring gärna och samråd med oss på socialtjänstens barn och ungdom. Då får vi en chans att ställa frågor om hur du uppfattat barnets situation. Du kan dessutom göra en muntlig anmälan om du vill.
2. En anmälan kan även vara skriftlig. Om du vill göra en skriftlig anmälan kan du fylla i blanketten Anmälan till socialtjänsten om barn eller ungdom som far illa. Om du inte kan svara på alla frågor i blanketten, tänk på att ge oss så många och så tillförlitliga uppgifter som möjligt. Vi behöver kunna få kontakt med barnet och barnets vårdnadshavare. Det blir också lättare för oss att få en bra kontakt med de vuxna omkring barnet om vi har mer information.
3. Vi vill helst att du lämnar ditt namn och telefonnummer i anmälan, så att vi kan återkomma till dig med frågor. Men du har också rätt att vara anonym.

Vad händer med min anmälan?

Vi på socialtjänsten tar ställning till om vi bedömer att barnet kan vara i behov av stöd eller skydd. Det gör vi genom att se på vad oron handlar om och ofta träffar vi barnet och barnets vårdnadshavare på ett möte. På mötet talar vi om innehållet i anmälan. I bland räcker det med ett möte men andra gånger måste barnets behov utredas vidare.

När socialtjänsten fått reda på att ett barn behöver stöd eller skydd är vi skyldiga att göra en utredning enligt BBIC (Barns behov i centrum) för att reda ut vad som är det bästa för barnet. BBIC är anpassat efter socialtjänstens regelverk och ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga. På myndighet barn och myndighet ungdom utreds barn och unga mellan 0 och 18 år, och det finns många olika stödinsatser att erbjuda. 

Under en utredning talar en socialsekreterare med barnet, vårdnadshavarna och andra personer som känner barnet, till exempel förskolepedagoger eller lärare. Tillsammans med barnet och vårdnadshavarna försöker vi hitta lösningar som kan hjälpa både barnet och familjen.

Utredningen dokumenteras i ett beslutsunderlag som barn över 15 år och vårdnadshavare har rätt att läsa. Vad barnet och vårdnadshavarna tycker ska framgå av utredningen.

Om barnet fortfarande behöver stöd efter utredningen beviljar socialtjänsten en insats som ofta gäller både barnet och barnets föräldrar. Ibland kan barn behöva skydd och bli placerade i ett familjehem eller ett hem för vård och boende, ett HVB-hem. Insatserna följs upp regelbundet och barnet ska ges möjlighet att säga vad det tycker och att vara delaktig i utformningen av insatsen.

Du kan läsa mer om vilket råd och stöd du själv kan söka under Stöd till barn, unga och föräldrar. 

Du som jobbar på vissa ställen är enligt socialtjänstlagen skyldig att anmäla om det finns misstanke om oro för barn eller ungdom som du kommer i kontakt med i ditt arbete. Det gäller om du arbetar på vissa myndigheter, i förskola och skola, inom hälso- och sjukvården, polisen, kriminalvården samt socialtjänsten. Har du ett yrke med tystnadsplikt går anmälningsplikten före. Det betyder att du är skyldig att anmäla trots tystnadsplikten. Om du omfattas av anmälningsskydigheten kan du inte vara anonym. Här kan du läsa mer om anmälningsskyldighet för dig som är skyldig att anmäla oro för barn.