Enskilt dricksvatten för företagare

Glas med dricksvatten

För att säkerställa att dricksvattnet har bra kvalitet finns föreskrifter som dricksvattenproducenter och tillhandahållare måste följa. Det betyder att du som har enskild brunn ansvarar för att anläggningen är tillräckligt bra och ger tillräckligt rent vatten.

Alla anläggningar som producerar vatten som används i en livsmedelsverksamhet måste kontrolleras. Har du inte kommunalt vatten måste du ha ett egenkontrollprogram som visar hur du säkerställer att vattnet du använder är bra.

Om du inte har inte har en livsmedelsverksamhet men har egen brunn kan du läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats om Egen brunn

Var hittar jag lagar och regler om dricksvatten?

Du hittar dricksvattenföreskriften, hjälp till tolkning av den i kontrollwiki samt föreskriften om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse mot vattenanläggningar på Livsmedelsverkets webbplats.

Miljökontorets livsmedelskontroll har tagit fram information om det du behöver veta för att kunna sköta din vattenanläggning på ett sätt som följer lagar och regler. Läs mer under rubriken Hur upprättar jag ett egenkontrollprogram om dricksvatten.

EU:s medlemsländer har enats om ett direktiv som innehåller minimikrav på dricksvattenkvaliteten (98/83/EG). Alla EU-länder måste följa direktivet, men får ha strängare nationella krav. Sverige har införlivat EU-direktivet i egna föreskrifter om dricksvatten: Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten  (Dricksvattenföreskriften).

Nytt dricksvattendirektiv

Den 12 januari 2021 trädde ett nytt dricksvattendirektiv (2020/2184) i kraft. Direktivet innebär nya krav för producenter och tillhandahållare av dricksvatten samt kontrollmyndigheter, som bland annat omfattar riskbedömning av försörjningssystemet och nya parametrar att undersöka i dricksvattnet. Direktivet införs i nya dricksvattenföreskrifter senast januari 2023.

När gäller dricksvattenföreskrifterna och vad handlar de om?

Dricksvattenföreskrifterna gäller i tre olika fall, när:

  1. vattnet tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet, till exempel en livsmedelsanläggning
  2. fler än 50 personer försörjs med dricksvatten
  3. mer än 10 kubikmeter dricksvatten produceras per dygn.

I dricksvattenföreskrifterna finns bland annat krav på

  • beredning och distribution
  • förebyggande arbete
  • provtagnings- och analysfrekvens
  • åtgärder vid försämrad dricksvattenkvalitet
  • information
  • kvaliteten i form av gränsvärden.
Vad ska ett egenkontrollprogram om dricksvatten innehålla?

I ditt egenkontrollprogram ska du visa att du uppfyller kraven i dricksvattenföreskrifterna; läs mer om dem under rubriken När gäller dricksvattenföreskrifterna och vad handlar de om.

Egenkontrollprogrammet tar du fram i verksamheten, men Livsmedelskontrollen kontrollerar programmet och kan svara på dina frågor.

I kontrollprogrammet ska det finnas rutiner och dokumentation om hur du utför kontrollen för att säkerställa att lagar och regler följs. Du behöver också beskriva hur du informerar vattenkonsumenterna vid problem med vattenkvaliteten.

Sammanfattningsvis ska ditt egenkontrollprogram innehålla uppgifter om:

  • infrastruktur och utrustning, med en beskrivning av vattenverket och distributionsanläggningen, inklusive en rutin för underhåll
  • råvattnets kvalitet
  • driften, med driftansvarig och driftinstruktioner
  • hanteringen av avfall
  • risken för skadedjur och rutiner för att förebygga dem
  • rutiner för rengöring av vattenverket, hantering och lagring av kemikalier, samt städutrustning
  • dricksvattnets kvalitet, och provtagning av dricksvattnet, personlig hygien, med rutiner för handhygien och för skyddsutrustning vid arbeten i anläggningen
  • utbildning, med rutiner för intern och extern utbildning i livsmedelshygien samt rutiner och instruktioner för att sköta vattenanläggningen
  • processtyrning och övervakning, med HACCP-plan för säkerhetsbarriärer, larmfunktioner, och faroanalys
  • Informationsutbyte med konsumenter vid problem samt informationsutbyte med miljökontoret
  • mottagning och spårbarhet av processkemikalier, med rutiner för inköp och mottagning av dem
  • en beredskapsplan som visar hur du ska handla vid problem.

Du kan läsa mer om HACCP under rubriken När behöver jag använda HACCP.

Vad som ska vara med i ett eget kontrollprogram för dricksvattenanläggningar kan du läsa mer om på Livsmedelsverkets  webbplats.

Du kan också hämta information om vad du behöver tänka på när du upprättar ditt egenkontrollprogram genom att läsa broschyren Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion, från Svenskt vatten.

Miljökontoret har en broschyr där du kan läsa om Dricksvattenkontroll i Södertälje kommun. 

Hur tar jag vattenprover?

Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ansvarar för provtagning av dricksvattnet. Du ska beställa både kemiska och mikrobiologiska analyser, efter vad som står i ditt egenkontrollprogram. Miljökontoret bedömer provsvaren enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.

Du ska alltid anlita ett ackrediterat laboratorium för analys av vattnet. Ackreditering innebär att de kontrolleras regelbundet och måste leva upp till vissa kvalitetskrav. Du kan beställa provtagningspaket via laboratoriernas webbplatser. Hur du ska ta provet ska framgå av informationen som följer med.

Vilka vattenanalyser ska jag beställa i normala fall?

Det vanligaste är att du ska skicka in vattenprover för analys varje halvår. Vanligtvis är det två mikrobiologiska och två kemiska prover enligt normal undersökning varje år, samt ett utvidgat prov vart tredje år. Vad som ska gälla för just din vattenanläggning fastställas av miljökontoret. Det går till så här:

  • Lämna ett förslag till Livsmedelskontrollen på vilka prover du planerar att ta och hur ofta. 
  • Livsmedelskontrollen kontrollerar sedan om det är rätt prover med rätt provtagningsfrekvens som du har föreslagit. Bedömningen görs utifrån Dricksvattenföreskrifternas krav, typ av anläggning, storleken på vattenledningssystem, råvattnets kvalitet med mera.
  • Miljönämnden fastställer sedan ditt program för regelbundna undersökningar, alltså vilken provtagning och analyser som ska göras på ditt vatten. Det gör nämnden med ledning av den utredning livsmedelskontrollen har gjort när de har kontrollerat ditt förslag. Det beslutade programmet kan alltså komma att innehålla fler provtagningar och analyser än du har föreslagit.
  • När du gör ändringar i din vattenanläggning kan du behöva göra ändringar i ditt egenkontrollprogram, din faroanalys och ditt program för regelbundna undersökningar (provtagningsprogram). Kontakta då oss på Livsmedelskontrollen.
Vilka vattenanalyser ska jag beställa bara ibland?

I ditt egenkontrollprogram ska det stå när och hur ofta du behöver ta extra prover eller beställa extra analyser. Se hur du fastställer det under rubriken Vilka vattenanalyser ska jag beställa i normala fall.

Det vanligaste är att du behöver göra en utvidgad undersökning vart tredje år. Om resultatet av analyserna från en normal provtagning visar att vattnet inte håller tillräckligt god kvalitet kan det första steget vara att göra en utökad provtagning.

Om analyssvaren visar att ditt vatten inte håller önskad kvalitet kan Livsmedelskontrollen begära att du tar fler prover, beställer fler analyser eller förelägga om att du måste åtgärda vattenkvaliteten i din vattenanläggning.

Vad ska jag göra om vattnet är dåligt

Om vattnet är dåligt måste du omedelbart:

  • informera berörda konsumenter
  • utreda orsaken till problemet
  • vidta åtgärder för att skydda människors hälsa och kontakta miljökontoret.

Du kan läsa mer om vattenkvalitet i broschyren Råd om enskild dricksvattenförsörjning. Det finns också bra information på Svenskt vattens webbplats.

Du måste ha en plan för vad du ska göra om vattnet är dåligt. Den ska vara en del av ditt egenkontrollprogram. I planen ska det stå vad du ska göra:

  • om dricksvattnet bedöms vara otjänligt och kan vara en hälsorisk
  • när användningen av vattnet måste begränsas för att trygga vattenförsörjningen.